Hej. Undrar om det är fler som råkat upp för en blodpropp i samband med graviditet eller efter? Jag själv fick en propp i hela högra benet två veckor efter min dotters födelse. Det var inte alls roligt! Vill gärna veta hur det har funkat för er....
Ja, jag fick en blodpropp i lungan alldeles i början av min första graviditet. Det var jättejobbigt, särskilt som jag inte fick någon hjälp, jag sökte vård tre gånger innan jag lades in akut på sjukhus. Det visade sig att jag har ett koagulationsfel i blodet, APC-resistens. Jag fick ta blodförtunnande sprutor under båda mina graviditeter och kan inte ta hormoner som preventivmedel, men annars har jag inga problem alls.
Oj, i lungan! Det är ju farligt! Varför ville dom inte hjälpa dig? Måste man bli så sjuk att det ska bli akut innan dom fattar? Skönt i alla fall att du inte har problem nu.
Jo, det var farligt. Jag var i jättedåligt skick, kunde inte gå och prata samtidigt, höll på att svimma när jag gick uppför en backe o s v. Hos barnmorskan sa de att det är normalt att vara trött när man är gravid och på en jourmottagning jag var på sa läkaren att jag hade utmattningssymptom och sjukskrev mig på halvtid. Jag tror att det vara för att jag var kvinna och dessutom gravid som ingen fattade hur sjuk jag var. Det är ju normalt att kvinnor gnäller...
Hoppas att du själv inte har några problem nu. Ta reda på om du har APC-resistens. Det är bra att veta, t ex vid framtida operationer.
Ja fick en på lungan några dagar efter
Usch, att ni fått i lungan. Inte roligt alls.
Jag frågade läkaren varför man får blodpropp och han sa att man vet inte, men det är ökad risk under graviditeten och upp till sex veckor efter.
Jag väntar på min kompressionsstrumpa som jag blir tvungen att ha på mig varenda dag i ett år och sen får vi se. Just nu går jag med stödstrumpor. Och ska äta waran till september. Men jag får väl vara glad att det inte blev värre!
Jag fick också i bägge lungorna några dagar efte förlossningen. Visste sen tidigare att jag var apc-resistent och att jag därför hade större risk att få blodpropp.
Allt började med att jag fick ont i höger axel. Sköterskan på bb sa då att det är vanligt att man får ont där efter kejsarsnitt. Tänkte väl inte mer på det. Dagen efter åkte vi hem (fortfarande lite bedövad av morfinsprutan som jag fick för att kunna sova på natten pga axelsmärta). På vägen hem så kunde jag nästan inte röra mig. Vi åker då hem, äter och försöker amma lilleman.
Tillslut säger min man att nu åker vi till närakuten för att kolla upp. Träffar där en riktigt otrevlig läkare som säger till mig att ät några alvedon och åk hem och vila.
Min man blir vansinnig (tyvärr inte där inne hos läkaren). Vi åker då omedelbart till KS där vi blir oerhört bra bemötta. Stora undersökningar och hela familjen fick ligga kvar i en vecka.
Efter det fick jag äta waran i ett halvår och mår numera bra. Blev en lite skakig start för oss alla tre. Känner idag att jag är oerhört lycklig att det gick så pass bra.