Tjong i konkarongen

Ett franskt lånord, som är känt både i dialekter och riksspråk och som i Nationalencyklopedin klassas som vardagligt, är konkarong i frasen hela konkarongen ’alltsammans, allesammans’. Uttrycket kan också översättas ’hela bunten’, ’hela klabbet’, ’hela rasket’. Den betydelsen är belagd första gången 1849 enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Det finns många fler liknande uttryck, mer eller mindre aktuella, som hör vardagsspråket eller slangen till; ’hela bagaget’, ’hela baletten’, ’hela bibban’, ’hela surven’, ’hela videvitten’ är bara några av dem.

I dialektordsamlingarna finns en hel del belägg på ordet konkarong. Också i dialekterna är uttrycket hela konkarongen vanligast; det har belagts från stora delar av Götaland, Svealand och Norrland. Från de flesta håll uppges betydelsen ’hela samlingen’, ’hela följet’, ’hela sällskapet’ o. likn. utan tydliga emotionella förtecken. Men i några uppteckningar från Skåne, Småland, Västmanland, Gästrikland och Ångermanland påpekas att uttrycket används i ”vanvördig”, ”förklenande” eller ”skämtsam” betydelse. Det översätts bl.a. med ’hela byket’, ’hela skräpet’, ’hela smörjan’. Ett exempel: Di kan gött ble börte hajla konkarangen, ja vill inte ha nöd mä dom o jöra (Skåne).

Konkarong finns även i finlandssvenskan och i de finlandssvenska dialekterna, bl.a. i uttrycket hela konkaronkan. Ordet konkaronka har såväl en mera konkret betydelse, ’en hop människor, ett följe’, som en abstrakt ’tillställning där ett följe samlas’. Konkarong och konkaronka går tillbaka på conquérant ’erövrare’ av conquérir ’erövra’. Enligt SAOB betyder ordet äldst ’damhuvudbonad’ (conqueron 1759), uppbyggd av flor, band, spetsar och järntråd. Det kanske kan vara lite svårt att se sambandet mellan betydelsen ’huvudbonad’ och ’en hop människor, ett följe’ men en betydelseutveckling som föreslagits är: nedhängande släp (på huvudbonad) > släptåg > följe > hop > folksamling. Tolkningen är inte alltför djärv med tanke på att betydelseförändringen haft omkring hundra år på sig."