Flytta eller inte flytta till ny stad?

Jag skulle inte tveka.....

Men jag tvekar ju, varför?
Är nog en sådan person som är lite feg, rädd för nytt, rädd att det ska spricka mellan oss, rädd att tiden ska gå och att jag då slösar bort mycket tid! Är det konstiga tankar?

Nä, klart det inte är konstiga tankar....är man väldigt fäst vid något/någon där man bor så är det klart man blir orolig.

Jag är inte speciellt orolig av mig...min största oro i den situationen skulle vara att inte hitta i den nya staden. Det jag skulle sakna här i stan är kompisar, men det finns ju både bil och tåg i såfall....o 14 mil är inte så jättelångt bort i mina ögon.

Funkar det inte går det ju alltid att flytta tillbaka, eller hur? Ibland måste man våga chansa

14 mil är inte sâ mkt , jag har 200 hem till mamma.
Hälften vâgat hälften vunnet heter det väl, om det bara är avstândet hem till mamma som känns svârt sâ tycker jag nog du ska flytta

Jag har bott i "min" stad i över 20år (sen jag var 3år) jag och flickvännen planerar flytt till annan stad. (även hon uppvuxen i denna stad)

De tankar du har är normala så att säga, jag tvekar lite själv kring det hela men känner att jag vill flytta till ny stad och även om det inte skulle hålla mellan mig och min flickvänn vet jag att jag skulle bo kvar och även flytta till staden vi planerar.

Samförandet av två liv är lite av en schansning man vet aldrig hur det kommer sluta och det är lite av spänningen med det hela.

Känns allt bra nu och ni känner att det är rätt beslut att flytta till hans hemstad så skulle jag råda dig till att göar det och om det nu inte skulle fungera kan du alltid flytta hem igen om du inte väljer att bo kvar.

Nya vänner kan man alltid hitta.

Håppas jag kunde hjälpa.

Hejsan TS!

Jag flyttade från samhället där jag är uppväxt till sambons stad för snart 4 år sedan. Jag flyttade ungefär 14 mil bort. De första månaderna tyckte jag det var ganska jobbigt. Jag saknade min familj och mina vänner "hemma" ganska mycket. Efter ett tag blev jag mer hemmastadd och jag har hittat många nya vänner i den nya staden. Det är ju inte jättelångt "hem" och vi åker väl dit och hälsar på med ca 1,5 månads mellanrum.

Lycka till!

Det är ju inte så långt, men jag tänker mest på när man får barn- Kommer man sakna den där spontana barnvakten och träffarna?

Jag flyttade till min sambos stad ca 70 mil från min hemstad. Jag trivs i staden men saknar vännerna och familjen nåt så oerhört mycket. Känner INGEN här känns det som (han har nästan ingen släkt här heller som de kan umgås med) Jättetrist att ALDRIG kunna åka på spontana besök eller få barnvakt eller avlastning med barnen :( Man kan aldrig hälsa på någon iaffären eller på staden.

Nu har vi ju fått barn sedan dess och det är då det blivit jobbigt. Innan var det inga problem tyckte jag, men då umgicks man med de vänner man har här på ett annat sätt (de har inga barn nu)

Nu är ju 14 mil ingen sak tycker jag, tycker du ska ge det en chans och se hur du trivs med att bo där. Det är ändå "bara" en flytt, blir det för jobbigt så flyttar du tllbaka över en dag ju. :)