6-åring och 4-åring bråkar hela tiden, vad ska vi göra???

Försök att få dem att jobba i team. Låt bägge vara med och laga mat - de kan gemensamt bestämma rätten de vill ha, ta fram det som behövs och så.

Ni föräldrar måste vara konsekventa också. Om ni tjafsar med varandra så gör barnen likadant. Försök att ge dem lite egentid också med varandra.

Gör en mysig grejj tillsammans också. En middag till den andra föräldern en gång i veckan. Med levande ljus, dukning och servettvikning. Så får de hjälpa till.

De kan vika tvätt, leka "gömma nyckel"

Det är åldersskillnad också. Vilket innebär att de har olika regler. Uppfostra dem inte att allt ska vara lika. Det ÄR skillnad. Den större måste kanske lära sig att ta mer ansvar. Ge dem små ansvarsuppgifter hemma. Den stora kan gå ut med soporna och den lilla kan torka bordet efter maten eller nåt.

Den som inte beter sig bra mot den andra - får inte vara med så länge den inte är en teamplayer. Då får den gå undan och titta på istället. Beröm när de gör nåt bra och gör en konsekvens direkt när de gör fel

Tjata inte, skrik inte utan låt bestämd med lugn röst. Muta aldrig. Ta kampen NU. Ge er aldrig och tydlig.

Tack tjofsen för dina fina, konkreta och tänkvärda tips! Dom ska vi jobba med!!

så har jag också de hemma...mina är 3 och 5 år....bråkar hela dagarna och retas jämt...sen har dom olika trotts åldrar nu så de känns jätte kul...inte....
ibland funderar jag på om man skulle lämna gubben bara för att få lite mer avlastning...men jag älskar honom ju....men....vissa dagar är bättre än andra...lycka till

Det är nog så att eftersom de är så nära i ålder har de liksom lite revirtänk, tycker att de ska behandlas lika och slåss om platsen i familjen. De är barn bara....och ska så förbli. Ni är flockledare och ska visa dem hur de ska bete sig. Lättare sagt än gjort. Men är man bara tydlig, jobbar i team med sin partner och visar sig säker så följer barnen. Då blir de trygga. Inte om vi försöker göra dem glada till varje pris eller löser saker "för stunden" för att det känns bekvämt för oss "okej då.....för den här gången ...jag ska inte tjata....man vill ju vara kompis med sina barn". Men det är helt fel. TJATA om det som ska tjatas om: hur man beter sig, hur man löser konflikter, klä sig, borsta tänderna, lägga sig, sköta skolan, inte ljuga.....

Att man tjatar betyder ju inte att man behöver låta som en tax som skäller. Man ska vara bestämd med sina gränser - då mår alla bäst.