Min bebis ligger i säte och jag kanske får ta kejsarsnitt. Dum fråga kanske men ska jag vara ledsen över detta eller har man samma känslor för barnet ändå? Vill ju helst gå igenom en vanlig förlossning för både min och bebis skull...
Dina känslor för banret blir samma oavsett HUR du föder!! 
Mitt första föddes med plan. snitt pga säte, och mitt andra vaginalt. 
Jag födde min bebis med hjälp av ks, första barnet. Det gick bra, fick vara med hela tiden och pappan fick ta hand om den lilla .
Med andra barnet så födde jag vaginalt och det var underbart. Så även om det blir snitt denna gång så kan ju syskon födas vaginalt om du vill .
Jag skulle nog inte vilja föda vaginalt med ett sätesbarn. för det första så är det lite riskabelt för bebisen och du kanske spricker mer än nödvändigt.
Vill du veta något speciellt så fråga
depression kan man få oavsett man föder vaginalt eller inte.
Du får samma känslor för barnet oavsett snitt eller vaginalt. Det spelar mindre roll hur h*n kommer ut, bara h*n kommer ut. Och att barnet mår bra såklart.
Jag har fött både med snitt och vaginalt, och känslomässigt för barnet och ta sig an det i början var exakt samma. Skillnaden var att jag var lite mer "handikappad" efter snittet och det gjorde lite mer och längre ont än efter det vaginala. Men huvudsaken var att barnen mådde bra.
Jag behövde visserligen lite längre tid efter förlossningen för att ta till mig min dotter (ks beban) än min andra tjej. Men det kan ju bero på vad som helst!, behöver inte ha med snittet att göra.
Hej!
Vår dotter låg också i säte och jag fick datum för kejsarsnitt så de gjort misslyckat vändningsförsök.
Jag ville gärna föda vaginalt och hade förberett mig på detta genom att gå på gravidyoga. Innan kejsarsnittet kände jag mig lite "snuvad på konfekten". Eftersom dottern blev till med hjälp av ICSI, så är det inte troligt att jag någonsin får uppleva en vaginal förlossning (vi får antagligen inga fler barn). Men du ska veta att även kejsarsnitt kan vara en fantastisk upplevelse för dig som mamma!! Lycka till!
/lumman
Fler?
Min son är född med akutsnitt, och visst hade jag lite svårt att greppa att jag hade fått barn efteråt. Jag tror dock att det huvudsakligen beror på att det var just ett AKUT snitt, inte att det var ett SNITT. Förlossningen hade varit igång i över ett och ett halvt dygn och jag var fullvidgad och krystade i fem timmar innan förlossningsläkare tillkallades. DÄRFÖR blev det en lite chockartad upplevelse för mig med snittet, men jag tror inte alls att man behöver ha svårare att ta till sig barnet efter aett planerat snitt. Det blir ju inte alls samma chock för dig.
Jag skulle hellre satsa på ett snitt än en sätesförlossning, även om jag eg. är rädd för sjukhus och grejer och därmed också för en KS-operation (även om min gick bra).
Min son lag i sate och jag hade en fantastisk upplevelse trots kejsarsnitt. Visst var man lite om dagarna efter, men hjalp vad lycklig jag var (fastan man var trott av somnbrist). Jag tycker kejsarsnitt far onodigt mycket negativ reklam - malet ar att foda ett friskt barn och forbli frisk sjalv. Min son kom ut stor och stark och jag fick honom pa brostet i nagra sekunder strax efter. Sedan fick jag vanta 45 min pa honom i aterhamtningsrummet. Men lyckan var obetalbar!!!!
Skulle inte heller foda sate vaginalt - om bebisen ar stor kan man spricka rejalt eller annu varre - bebisen kan fastna.
Jag fick snabbare kontakt m min bebis vid snittet än vid mina vaginala förlossningar. Nu fick jag se henne på en gång och även ha henne hos mig på en gång. Vid mina två tidigare vaginala förlossningar har jag haft komplikationer efter så dom tjejerna har varit hos sin pappa i flera timmar tills han åkte hem, efter det fick dom vara ute hos personalen eftersom jag inte kunde resa mig upp eller orkade hålla dom. Så för mig var det inga problem med att ta till mig min bebis vid snitt, och det var en ganska häftig upplevelse, iallafall under planerade former!
Ska kanske tilläga att jag var uppe o gick som vanligt i stort sett dagen efter.
och min erfarenhet är precis tvärtmot roxxbury . Jisses vad olika det kan vara!!. Tänk vad underbart det hade varit om man hade haft ett facit, då hade det varit så lätt att välja
min historia kan du ju, men kan dela med mej av den till andra
jag har fött 4 barn alla vaginalt, 2 i säte och 2 med huvudet först.
väntar nu nr 5 som oxå ligger i säte, men nu är läkaran rädda för att barnet kommer väga mer än 4000g så då blir det snitt.
Jag är glad att bo vid en sjukhus som tillåter vaginal förlossning vid säte, mina sätes förlossningar har varit snabba och smidiga, sprack inte vilket man inte gör så ofta då de hellre klipper än att tillåta sprickning.
Jag är för sätes förlossningar så länge barn och mamma mår bra och att det "går"
tycker det är synd att det inte diskuteras mer runt säte innan man bestämmer sig för snitt.
läkaren jag pratat med som förlöst många säten, sa att hans uppfattning är att det finns för lite erfarenheter runt sätes förlossningar därför blir det snitt, kanske är så, inte vet jag.
Jag vet att många nu kommer säga att sätes förlossningar är mycket mer riskfyllda, visst är dom riskfyllda, vilka förlossningar är inte det???
den uppfattnigen har inte jag och de läkare jag pratat med, läkarna har sten hård koll att inget händer barnet eller mamman.
jag vet bara att mina sätes förlossningar har varit jätte possitiva.
Annki72: Du har helt ratt!... men risken ar nog annu storre vid satesbjudning. Jag tycker att det ar jattebra att du kunde foda vaginalt vid sate - jag tror att det behovs mer kompetens rent allmant hos personalen runt detta amne, sa fler kan valja. Jag hade inget "val" (ingen kunde tvinga mig, men jag blev starkt rekommenderad). Har satts ocksa gransen vid 4 kilo da det galler vaginal fodsel efter tidigare KS. Det ar det stora bebisarna som staller till det...