någon som lever i ett förhållande utan att vara kär?

liknande sits...har ni sex?

Jag är singel, utan barn.

Det jag tänkte på, jag gissar att det är mer vanligt än ovanligt. Av flera anledningar.

Så är det här med fast kärleken är nog borta från bägge.
Vi pratade om detta senast idag och att vi kanske ändå ska separera? Jag tycker om honom men tror inte känslorna är så starka så vi kan hålla ihop.
Vi har 2 små barn också, känns som man håller i hop pga dem, hade inte de funits så hade jag flyttat direkt.
Men samtidigt är det svårt man tänker också på vad alla andra ska tycka och tänka.

Skit i vad alla andra ska tycka och tänka,gör dt som känns bäst för dig,inte lätt jag vet men det är det bästa du kan göra.

Hitta en man som du älskar och är kär i så kommer både du och dina barn att må bättre!

ja vi har sex men inte ofta, han vill ju mer men det är där det också spricker

nångång vill man ju såklart hitta någon man blir kär i, det går ju inte leva så här för all framtid

till er som lever i samma sits, hur lyckliga är ni egentligen?
jovisst trivs jag som familj men med ingen kärlek som fattas ju det där
osså får man dåligt samvete  för barnet..jaa usch

Jo vi har också sex fast nu har dte varit dött ett tag för ingen av oss tar det steget, vi kysser inte varandra iheller precis. Men just nu är vi inne i den vågen att separera eller inte. Vi har ändå varit tillsammans i 7½ år inget man sopar under mattan bara.

Funderade senast idag undrade om det är själva kärlekan man saknar eller bara att vara med någon? Jag saknar kärleken förstår att det inte kan vara som i början efter 7½ år, men något borde väl finnas?

Han vill aldrig träffa någon annan eller skaffa fler barn.

Jag vill träffa någon annan är ju bara 25 år, inte ska man väl leva sitt halva liv som singel?

Jag vet inte riktigt vi är fortfarande lite förvirrande hur vi ska ha det så allt flyger in i huvudet.
Vi har avrit me dom så mycket, senaste tiden mycket motgångar så vi inte kunnat tänka på oss precis utan först nu.

Har ni försökt att få kärleken att "blomma" igen? Kanske åka iväg en helg och göra saker tillsammans och ha bara mysigt utan en massa stress. Försöka att uppvakta varandra? Känner själv att jag känner mig speciellt kär i min man ibland men sedan kommer det tillbaka. Oftast har det att göra att allt blir tråkigt och stressigt i vardagen.

Hade du Ts tyckt det var ok att din man levde med dig och låtsades älska dig även om han inte alls gjorde det?

romantiker: ja vi har försökt..men man kan u alltid hoppas

Ying yang: jag kan inte svara på det eftersom jag inte vet hur det käns
och du behöver inte skriva att jag låtsas eftersom jag inte gör det.
Han vet om hur jag känner..

Jag levde så också men tog tag i d hela å då kom d fram att min sambo tyckte exakt som jag!!

Så nu flyttar vi isär. Sen den dagen vi bestämde d är vi så otroligt bra vänner å våran son kommer vi ju alltid ha tillsammans även om han har mamma å pappa på varsitt håll.

Lycka till me allt men jag tycker absolut du ska ta tag i d här för man orkar inte gå runt å inte må gott resten av livet!!