Olyckligt kär...
Jag har varit olyckligt kär i ett par månader nu och det rent ut sagt sliter mig i stycken! Jag finner ingen glädje om dagarna längre, jag kan inte finna någon glädje med mitt liv.. Jag tänker bara mörka tankar och vad jag än gör, när jag än gör det så finns han där i mina tankar.. Natt som dag, dag som natt.. Morgon som kväll, kväll som morgon.. HELA TIDEN!
Vad ska jag göra? Är det någon som har något tips? Kanske någon som suttit i samma sits.. Mitt liv står på paus just nu på grund av allt som hänt. Det kanske låter löjligt, men mina känslor för honom är starkare än jag någonsin skulle kunnat tänka mig att dom skulle bli..
Hjälp!