• Anonym (24 år)

    24 år ?

    Vad gör man när man är 24år?
    Jag är just 24 men känner mig som 35.
    Precis fött andra barnet, och längtar tillbaka till tiden utan barn. (OBS. Jag älskar mina barn över allt annat på jorden, så det inte blir några missförstånd.)

    Vadgör 24 åringar? hur klär de sig?
    Jag umgås ju inte med 24 åringar längre ,och de jag umgås med har barn och är lika tråkiga som jag.

  • Svar på tråden 24 år ?
  • yin yang

    Klär man sig annorlunda för att han har barn och är mamma? klär man sig inte i det man trivs med och sysslar med det man tycker är roligt?

  • Anonym (olika)

    Det är nog väldigt olika vad 24-åringar gör. En del går fortfarande och pluggar på högskola, är ute med kompisar och festar,shoppar och sitter på cafeér. Många bor fortfarande hemma hos sina föräldrar för att minska på studieskulderna.De som går på högskola klär sig ganska trendigt/efter modet tycker jag.

    Andra 24 åringar har det nästan som du. De har redan skaffat familj och barn, blivit vuxna väldigt snabbt. Många jobbar direkt efter gymnasiet och har hunnit få en fast tjänst. Andra har ströjobb.När man går hemma blir kanske inte kläder lika viktigt? Man köper hellre till barnen!?

    Jag var 24 år när jag fick mitt första barn. Men sedan på senare år har jag tagit igen min tid och läst på högskola. Det är fantastiskt roligt och man får så många vänner.

  • Anonym (24-åring)

    Jag är 24 år. Just nu har jag sommarlov men annars pluggar jag till barnmorska. På fritiden ägnar jag mig mycket åt politik, sitter bla i styrelser och i nämnd. Utöver det umgås jag med vänner och tycker om att läsa. Skriver även en del själv.

    Jag bor ensam med mina två katter, har nyligen avslutat ett drygt 6 år långt förhållande. Vi var gifta.

    Klär mig gör jag lite som jag vill. Vet inte ens vad som är modernt just nu. Min stil varierar med mitt humör. Från hippie till punk kan man kanske säga.

  • Marie82a

    Jag är också 24 år. har 2 barn. En flicka på 6 år och en pojke på 1,5 år.

    Jag klär mig i min egen stil. Inte efter modet.

  • Anonym (24 år)

    Bra å höra hur andra 24åringar har det.
    Själv har jag inget eget liv.
    Ser mest till att familjens liv fungerar som det ska.
    Är så himla trött på det. och när jag ser på film där folk i min ålder är med och är ute och festar, drömmer jag mig bort och önskar jag hade det likadant som dem.

  • Anonym (24 år)

    kan tilläggas att jag bara har haft en kille och träffade honom när jag var 17. innan dess var jag nästan aldrig ute och när jag träffat honom var vi ute lite tillsammans, men det var ju mer städat, om man säger så. Jag har aldrig varit full, Nu är man fast och det är försent att få någon ungdom.

  • Anonym (studenten)

    Jag är snart 24 år.
    Bor med min sambo (pojkvän sen 5 år) i en etta. Pluggar på Högskolan, har just nu sommarlov och sen ett år kvar. Lever studentsnålt, har inte så mkt över varje månad.
    Rest en hel del i mitt liv. Älskar kläder och klär mig i det jag känner mig bekväm i. Oftast inte mode, men snyggt ändå. Färgglatt gör vem-som-helst fin! Har en hobby som tar mycket tid, sommartid. 2 heldagar i veckan kanske. Har många vänner med barn,. många vänner utan.

    Testa en ny frisyr, det gör susen. Klä upp dig lite även om du bara är hemma.
    Skaffa ett intresse som tar lite tid, men inte för mkt. Tex fotografering, scrap, smyckesdesign. Kan du föra samtidigt som du är hemma med barnen.

    Man önskar nog alltid lite av det man inte har..
    Jag längtar efter nåt större att bo i.. ett jobb.. en familj med barn..
    Så på ett sätt avundas jag ditt liv ska du veta :)

  • Xenis

    Jag är snart 23 och undrar ifall livet ska vara så här? Jobbar, sover, jobbar, sover... (Har inga barn)

    Fast å andra sidan sätter man upp sina egna mål. Så ibland känner jag verkligen att jag får skylla mig själv som inte gör nåt åt att jag tycker att livet är pest o pina ibland.

    Visst ekonomin sätter sina gränser till en del... Men man lever bara en gång (tror jag) så man får försöka göra det bästa av situatinen och göra det som faller en in.

    Ha en trevlig kväll gott folk! Kram

  • Anonym (tja)

    Alltså bara för att du råkar ha barn är väl inte chansen förbi? Inte iaf för att festa! Är själv 25 & har ett barn men festar fortfarande, såå gammal är man juh inte så. Man ebhöver juh inte sluta leva bara för att man har barn, att festa ngn gång & då & då behöver man! ( även med barn!)

  • Anonym (tråktant)

    Jag är också 24 år och känner mig som en riktig tråktant ganska ofta. Går aldrig på krogen, nation eller till något danshak. Har aldigt gått på fyllefester eller stora grillfester på studentområdena. Å andra sidan har jag fullt upp med annat som jag faktiskt tycker är roligare, så jag är nog egentligen rätt nöjd.

    Vad gör jag då?

    Jag har sambo sedan 2 år, vi har varit ihop i typ 4 år. Vi bor i en 2,5:a. Inga barn, tänker väl börja försöka få till något om tidigast 3 år har vi sagt. Vill helst att vi gifter oss innan, och helst flytta till en 3:a (planlösningen är skräp här). Jag vill bli klar med skolan först (pluggar på universitetet) innan barn. Sambon är klar och har fast jobb sedan 6 år.

    Klär mig mest i jeans och olika toppar eller linnen. Kjol ibland, sällan klackskor. Är ofta ute i skogen och då blir det ju någon fjällräven-byxa och grovkängorna.

    Fyller fritiden med hästar, spelar musik, stickar och virkar, syr ibland, knåpar ihop saker på datorn (hemsidor och sånt), går långa promenader, tränar ibland, tar mycket foton, kör motorcykel, pysslar i trädgården, lagar mycket god mat och bakar, chattar med kompisar, går och fikar med kompisar. Ibland går vi på bio, konserter eller utställningar. Försöker komma ut på lite resor när det är längre ledigheter.

    Jag tycker shopping är det tråkigaste som finns! Kul med kläder och så, men jag avskyr att gå i butiker och samlar kraft i veckor för att handla mycket två-tre ggr/år.

    Hmm... lite långt.

  • Anonym (24 år)

    Ut och festa,gör man när man är singel, känner jag.
    Min sambo skulle inte vara så glad på mig om jag var ute själv och festade, och är jag med honom blir det så tråkigt.

    åh nu kallar min dotter på mig... skriver mer sedan.. suck..

  • Anonym (tja)

    Jag igen Festa har väl inget att göra med om man är singel eller inte, jag festar ibland själv på privata fester men oftast med sambon och kompisar. Det har inget att göra med raggning etc. ( även om oftast förhållandet kan bli bättre av lite småflörtande med andra..) Tycker förhållandet oftast blir bättre av att man festar loss ibland ihop, men är nog ganska olika om man har ebhov av att "supa loss" el inte. Men måste erkänna att att det skulle kännas trist att ha barn & aldrig varit full, är juh väldigt kul

  • Anonym (24 år)

    sen måste man ju ha barnvakt..
    det är inte det lättaste.

    Jag längtar tillbaka till en tid då man kunde gå ut och göra vad man ville utan att alltid planera en vecka i förväg.

    Jag längtar faktiskt efter att bo själv i en etta med lånade möbler.
    eller i ett kollektiv, med fester då och då.

    sånt kan man väl inte göra när man är 35? eller??

    nu är det ju kört med att va singel och barnlös. men ändå..

  • Banana82

    24 år, pluggar, umgås med familj och vänner (min födelsefamilj, har inga barn ännu då jag känner mig för ung) snart sambo och vi går ofta ut och festar och lugn kan man knappast kalla det, vi har skitkul, och det är involverat en del alkohol. Kläder: tja, beror på situation, jeans och linne eller tajt tshirt till vardags, minikjolar, jeans, sexiga urringade linnen till fest, och på sommaren klänning och kjol/linne...


    Inside me, there's a thin woman trying to get out... But I can usuaully shut the bitch up with chocolate!
  • nallea

    Känner igen mig lite.

    Fyller 24 någon enstaka månad efter barn nummer två är född (senare i år).

    Men skillnaden är att jag kanske inte bryr mig om vad är "inne" osv.

    Utan snarare vad gör man?

    Ingen av mina äldre vänner har barn, vilket har gjort att man glidit mer isär.
    De förstår inte att man måste planera om man skall försöka göra något, visst vissa impulsaker går men räkna då med att sonen är med , då de inte är säkret sambon kan ha han.

    Sen flyttade man till en annan stad när man var gravid med ettan och bygga upp ett umgänge är inte de lättaste.

    Något som kändes lite avslappnade var att lämna sonen hos svärmor å svärfar (de är de närmsta släktingarna som vi har, mina bor runt 100mil bort) någon dag och bara ro om varandra och passa på å göra något som man vill göra (gå ut, åk på minikryss vad man nu kan tänkas vilja göra).

    Kanske inte är som att vara singel å gå ut men ger en lite barnfri tid.

  • nallea

    kan tydligen inte skriva ikväll..

    Visst kan man göra vissa impulsiva saker, skulle de vara

Svar på tråden 24 år ?