Jag läste just en styvföräldertråd som väckte heta känslor hos många. Jag har själv en son och inga bonusbarn och har därför aldrig reflekterat över hur det skulle vara. Det är ju dock väldigt vanligt att man bildar nya familjer med "medföljande" barn, och därför bara måste jag fråga hur Ni ser på saken??
Jag har både och och alla barn behandlas lika, däremot kan jag inte säga att jag älskar dem lika mycket som mina egna ungar....
Hjälp mig gärna att puffa även om du inte kan/vill rösta elelr skriva något.
58 klick och en kommentar utöver min egen. Måste vara ett lite känsligt ämne det här... Kanske skulle lagt det i "Känsliga", men då kan man ju inte göra en omröstning. 
jag känner som teskedsmamman...
min smabo är inte biologisk far till vårt barn, men han var med under större delen av graviditeten och förlossningen och allt därefter. tror inte att han kommer att göra någon skillnad när vi får fler barn.
Jag har en bonusdotter sedan 1,5 år tillbaka, och jag har en dotter på 7 månader med hennes pappa. (vi blev med barn nästan direkt). Självklart är känslorna för mitt biologiska barn starkare, det vore ju konstigt annars, men jag älskar min bonusdotter. Hon är ju syster till mitt barn!! Dessutom är hon trots sitt humör som går upp och ner nästan varje dag väldigt gullig och framför allt genomsnäll. Hon älskar dessutom sin lillasyster och är väldigt beskyddande mot henne. Det gillar jag.
Det var lite tufft i början när vi skulle lära känna varandra, men hon har accepterat mig väldigt bra samtidigt som hon är tydlig på att hon har en mamma redan! Det tycker jag är oerhört sunt och starkt av henne. Hon är bara 10 år.
Nu känns det som att jag har två barn och för det känner jag mig lyckligt lottad.
Garry: Tycker också det vore svårt elelr rentav omöjligt att känna likadant för egna och bonusar; har så svårt att föreställa mig att jag skulle kunna älska någon annans barn så gränslöst mycket som jag älskar min son.
Kärleken är blind men nu har jag sambo och vi är gravida med bådas första men min känsla har alltid varit att jag vill nog inte bli tillsammans med någon som redan har barn...
Om bonusarna hade bott tvärtom, alltså heltid med oss och varannan helg med mamman så hade det nog varit annorlunda... Nu ser vi dem på loven bara och då blir det lite mer "hälsa-på"....
Blod ÄR tjockare än vatten och det är vi medvetna om både min man och jag 
Utåt sett är alla barn våra, men i mitt hjärta kommer min först, men bonus finns helt klart där oxå
Jag skulle inte bli ihop med nån med barn (igen) - det har jag varit, och det är inget för mig.