Bo i kollektiv!

puff

puffelipuff

Låter väl inte som en helt tokig idé.

Är själv ensamstående och det kan kännas ensamt ibland. Sen kan det negativa vara att alla arbetar olika tider kanske.
Själv jobbar jag oregelbundet och behöver lägga mig väldigt tidigt ibland. Så då kanske man inte får den ro man behöver om det är en massa andra människor som springer i huset.

Var i Skåne då?

Erfarenhetsmässigt kan jag säga att ni noga bör tänka igenom saker som ägande, beslutsordning, ansvar, etc.
Det är mycket lätt att tro på andras välvilja, men utan stadgar/förhållningsregler som efterlevs så _kommer_ det inte att fungera.

Kollektiv är antagligen det normala för människan att leva i, men dagens samhälle är inte anpassat för det, inte juridiskt, inte ekonomiskt, inte politiskt...
Det kräver en massa jobb och lirkande, och det kräver öppna, mogna individer.

Får man det att fungera så är det kanon, så lycka till.

Jag bodde kollektivt med ca 6 andra(utan barn). Det fanns både för och nackdelar, men mest fördelar tyckte jag. Har även delat delat lägenhet med någta knäppisar. Det viktigaste dock är pengar och städ. Dvs ordning och vem som betalar in vad och att alla håller det. Alla tycker dock att det är just dom som diskar och städar mest. Plus att alla har olika syn på vad städa är. Vi hade scheman först, sen satt det sig. Och att lämna disk för att ta det om en liten stund är inte att tala om. Så man har ju lärt sig att diska allt direkt. plus att plocka helatiden. Sju par skor, glas, byxor jackor etc slängda går inte.

Vi hade möte varje gång räkningarna skulle betalas och pengarna betalades in till en av oss som sen tog alla räkningar. Vi turades om att vara bankmannen. Sen spärrade vi för mobilsamtal så alla ringde detta från sina egna mobiler till mobil. Annars var det mest trevligt, Förutom att vi bara hade varmvatten till typ 3 st duschar. Så vi fick tävla om vattnet. Skulle verkligen rekomendera att flytta ihop med "reko folk" Samt inte vara rädd för möten och listor och personlig kritik, samt ha hög tolerans och tålamod innan kollektivet fungerar. Våga vara för sig själv och acceptera andras privatliv för att få ut det mesta när alla väl vill umgås. Så man inte"umgås sönder". Ha det

Jag är nyfiken, varför har ni funderat på kollektiv? För att få billigare kostnader? För att få ett socialt umgänge? För att få (och ge) jälp med barnpassning och annat?

Zeto´s man: Grundtanken är att det skulle bli ett semikolektiv för att kunna starta ett kolektiv kostar det mycket pengar. Vi tänkte köpa ett stort hus (flera miljoner) som vi sedan inredde till flera lägenheter och gemensamma rum.

Kostnadsfördelningen skulle utgå över alla som som bodde där så den månatliga utgiften för boendet skulle bli minimalt. För att kunna dra ner på dessa kostnader ännu mer krävs mer investeringar, som isolering, värmepumpar mm.

När det gäller alla juridiska bekymmer skall detta lösas innan i form av något boendekontrakt som beskriver vad som gäller (speciellt den ekonomiska delen).

Självklart kommer det vara många "husmöten" där relger kommer revideras.

Andra tankar är om det är möjligt att göra "huset" så självförsörjande som möjligt. Genom eget vindkraftverk mm.

Vaför ett kollektiv?

Både min fru och jag tycker om att ha folk om kring oss. Tanken är att förena flera punkter. Äga ett stort hus med all den lyxen man vill ha (bastu, pool, biograf mm) dela på alla standardutgifter som bredband, telefon, el. Även denna del med barnpassning känns som en lysande idé.

Bakgrunden till idén kom för något år sedan. Och när min goda vän med dotter tände på idén började vi leta hus...

Så i dagsläget är vi en man och fru med 2st barn och en ensamstående man med en dotter.

Det finns så mycket jag vill skriva men får sätta punkt här...

Som du framställer det så låter det intressant och trevligt. Men, med tanke på att så många har svårt att hålla sams "bara" inom den egna familjen - hur lyckas man med det när så många familjer är inblandade. Kanske som du skriver med täta möten där man kommer överens om regler och sånt.

Låter som ett spännande projekt. Hoppas ni lyckas hitta rätt hus och rätt "grannar". vad kallas grannar i ett kollektiv? Inser hur jag avslöjar min inkompetens, men de är väl närmare "familj" än vanliga grannar?

Läste om ett kollektiv där alla hade sin egen mini-lägenhet med kök och allt. Varje dag lagades och serverades det gemensam mat för de som ville ha i det gemensamma köket, det fanns inget krav på att delta i det gemmesamma om man inte ville - å andra sidan varför ska man i sådana fall bo så. Jag skulle nog kunna tänka mig kollektiv om jag kunde välja vara med ibland och ibland inte.

Lycka till!

Zeto´s man: Det är det som är tanken. Att man har sitt lilla egna krypin som är minimalistiskt och sen stora gemensamma utrymmen med lite mera lyx, som bio och pool...

Om någon stöter på ett hus som kan passa i Skåneområdet, helst så nära malmö som möjligt så pendlingen till arbetet inte blir för långt...

Hej!
vad spännande er idé låter ????
hur har det gått med allt?
jag och min man har liknande tankar och har också behov av att bo nära Malmö.

hör gärna av dig och berätta mer!
kram

Hus med 11 rum i Toarp. www.booli.se/bostad/2606839