Bli surrogatmamma???

Egentligen tittade jag in här mest för att tala om att det är olagligt i Sverige, men det vet du ju redan. Huruvida det är tillåtet i Finland eller inte vet jag ingenting om, men tänk då på att du måste föda barnet i Finland, för föder du det i Sverige så registeras du som mamma. Nu vet jag inte om ni bor så till att du skulle kunna gå till mvc osv i Finland också, för det är nog det bästa - att er klinik där sköter "rubbet", utan inblandning av den svenska sjukvården.

Hoppas att du kan få svar från nån som har lite mer koll på vilka länder som erbjuder den här möjligheten lagligt.

(Det enda alternativet jag har hört talas om är att alla tre vuxna försvinner utomlands i nio månader och när paret återvänder hem så har de med sig en dotter/son...)

Ja eller så föder man i Sverige och adopterar barnet till desss biologiska föräldrar...

Ingen här som går i dessa tankar??

Men om det är din systers man som är pappa så borde väl barnet kunna bo hos honom från födseln? Sedan kanske din syster kan adoptera?

Finns ett bra rättsfall som jag rekomenderar att läsa innan ni bestämmer er för detta.

Var kan man läsa det?

Det är inte säkert att familjerätten ger dem rätten att adoptera deta barn, tänk på det. Ta reda på fakta ORDENTLIGT innan ni gör något. lycka till.

Mmm, vill också trycka på det som anonym säger i inlägg nr 6. Om de ska adoptera så krävs ju hela den biten med utredning och godkännande...

Rättsfallet är från högsta domstolen (HD) och har nr: Ö 5151-04

Här är ett referat från Pointlex om rättsfallet.

Adoptionsansökan avslås när samtycke återkallats

HD-dom: Den fyraåriga flickan är makarnas genetiska barn men har fötts av en surrogatmamma. Tingsrätten biföll makans ansökan om att få adoptera flickan eftersom maken lämnat sitt samtycke. Efter att han överklagat och återkallat sitt samtycke upphävde hovrätten tingsrättsbeslutet. Makan överklagade till HD som anför att erforderligt samtycke ska föreligga vid prövningen av adoptionsansökan och avslår överklagandet.

Kvinnan ansökte vid tingsrätten om att få adoptera sin makes fyraåriga dotter. Maken, som var ensam vårdnadshavare, samtyckte till adoptionen och tingsrätten biföll ansökan. Efter att han överklagat beslutet avslog hovrätten adoptionsansökningen. Motiveringen var att han återkallat sitt samtycke till adoptionen och att tillstånd till adoptionen inte lagligen kunde ges utan hans samtycke (4 kap. 3 och 5 a §§ föräldrabalken). Kvinnan överklagade till HD och yrkar att hon ska få adoptera dottern, som har tillkommit efter befruktning utanför kroppen av äggceller från kvinnan med spermier från maken, varefter makens syster burit barnet och fött det, så kallat surrogatmoderskap.

HD hänvisar till att surrogatmoderskap inte ingår bland de fall som är tillåtna enligt lagen om befruktning utanför kroppen. Av förarbeten framgår att surrogatmoderskap inte är etiskt försvarbart och därför inte tillåtet. HD anför att i svensk rätt föreligger en moderskapspresumtion som innebär att den kvinna som föder ett barn betraktas som barnets mor i rättsligt hänseende. Med stöd av denna presumtion har den kvinna som fött flickan ansetts vara hennes mor.

Samtycke ska föreligga vid prövningen

Enligt NJA 1973 s. 62 ska ett av underrätt fattat beslut om adoption upphävas av högre rätt om en förälder, vars samtycke krävs och som tidigare lämnat sitt samtycke, överklagar beslutet och förklarar att samtycket återkallas. HD skriver i sin dom att omständigheterna i det nu aktuella fallet skiljer sig från dem som förelåg i 1973 års fall. Domen ger dock uttryck för den grundläggande principen att behövligt samtycke ska föreligga vid den tidpunkt när adoptionsansökningen prövas. Även med hänsyn till de speciella omständigheterna i det nu aktuella fallet finns det inte förutsättningar att vid prövningen av adoptionsansökningen frångå denna princip, som får anses förenlig med 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter. HD avslår alltså kvinnans adoptionsansökning.

Två domare är skiljaktiga och lämnar en lång motivering till varför de anser att adoptionsansökan ska bifallas. Sammanfattningsvis anför de att med hänsyn till att syftet med adoptionen är att uppnå en överensstämmelse mellan det genetiska samt faktiskt utövade föräldraskapet och det rättsliga föräldraskapet samt med hänsyn till flickans bästa ska makens återkallelse av lämnat samtycke till adoptionen inte utgöra ett hinder mot adoptionen. Återkallelsen av samtycket bör dock beaktas vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Kvinnan har tillsammans med sin make uppfostrat flickan och hon är flickans moder i genetisk mening. De skäl som framförts av maken, och även av hans syster, för återkallelserna av de lämnade samtyckena är knapphändiga men sådana att de bäst prövas i en eventuell tvist mellan maken och kvinnan om vårdnad, boende och umgänge. Med hänsyn till de faktiska förhållandena rörande tillkomsten av flickan, och de skiljaktigas resonemang, är det lämpligt att adoptionen äger rum.