Sova över när man är ensamstående med barn

Har oxå funderat över det där.
jag vill gärna ta hem min nya kille, men vågar man? vad säger barnen?
det kanske e bäst när dom sover ?=

När jag separerade från barnens pappa var jag väldigt noga med att inte ha för bråttom med att låta nya partners "sova över", det fick bli på de helgerna när barnen var hos sin pappa.
<aldrig att jag skulle ha tagit hem en ny man ( hur nykär & k*t jag än var ) när barnen var hemma, att presentera en ny "pojkvän" för barnen var totalt otänkbart för mig innan vi hade en "etablerad" relation.
Som förälder anser jag att man har ettenormt ansvar gentemot sina barn och då spelar det liksom ingen roll hur "nykär" man är....

Håller fullkomligt med....

Med tanke på att jag blev gravid redan 6 veckor in i vårt förhållande, så var vi så illa tvugna att presentera "oss". Men innan dess hade min sambo träffat barnen helt neutralt en gång.

Såtillvida man inte byter partner varje helg så kan jag inte se nåt fel med att man träffas.

Ja håller med man kan ju sova över hos varann när barnen är hos andra förälder. Men om jag förstått svärmor menar hon att man ska absolut inte sova över hos varann oavsett om barnen är hemma eller inte. Hon är så pryd och moralisk och hon skulle aldrig få veta om jag sover över eller har pojkvän hos mig över nätterna men vad säger man om barnen säger att mamma har ny pojkvän som sovit över då? bara ett tanke.

Anonym, Hur länge har ni varit tillsammans? har dina barn träffat honom?

Anonym (sep.) skrev 2007-07-21 21:57:38 följande:

HÅLLER MED!!!! Så jobbigt är det inte att knipa ihop och vänta tills barnen sover hos pappan eller ngn annan... eller??? Låt dom få tid att lära känna den nya mannen.... eteblera en relation med honom utan att behöva se honom som en "inkräktare" som man hittar i mammas säng.....Har själv varit där.. men på andra sidan om man säger så.. att mitt barns pappa gjorde så.... kan bara säga att det inte gick bra....... Mitt barn har mått väldigt dåligt över att pappan gick snabbt in i en ny relation.. barnet hann aldrig bearbeta att vi separerat och vad det innebär...

Det är väl inte skadligt om barnen träffar mammas eller pappas nya partner som en ny vän att börja med. När barnen och nya vännen kommit bra överens och umgått ett bra tag så kan man sen berätta för barnen att vänskapen sen har gått över till kärlek och man nu blivit ett par efter ett tag så de inte blir plötsligt för dom eller hur vad tycker ni?

Barn är inte dumma!! De fattar precis att det inte är någon vän! Jag jobbar med barn och det enda jag kan säga är att det gör mig spyfärdig med alla barn som som behöver blandas in i flera olika familjebilder innan de vuxna har kommit över den värsta förälskefasen.
Är det äkta kärlek behöver man inte stressa!

JO grejen är den att i mitt fall så jobbar pappans nya på dagis.. hmm.. så man tyckte väl hon borde ha ite koll på läget och hur barn fungerar... men INTE!!! vi har snart varit separerade ett år ch om en månad ska de ha barn tillsammans... snacka om att stressa!!! jag vill bara skrika ut min ilska över hur de har behandlat mitt barn!!! Så snälla tänk er för innan ni tar hem en ny.. låt det gå lite tid mellan..... varför jäkta??

Jag träffade en ny kille rätt snabbt efter min separation. Nu är ju lilkillen bara två, så han förstår inte riktigt konceptet "vara tillsammans", min nya kille blev bara ytterligare en av de människor vi umgicks med ibland. Dom träffades och fick lära känna varrandra lite grann före det blev någon övernattning när sonen var hemma hos mig, så det var ingen främling som låg brevid mamma, det var en kompis till honom som han gillade!

Jag tror inte att det är något problem så länge det inte är frågan om nya karlar hela tiden. Det här var ju en man som jag kände att jag kunde satsa på, och som var såååå bra med min son. Svårt att inte falla för det!

Nu blir det väl värre med tiden antar jag, iom att pojken blir äldre så förstår han ju också mer. Som med allt annat så får man anpassa sig efter barnet.

Mitt ex flyttade ut i augusti och
flyttade in till sin nya i tjej
i oktober... Samma år ja..
Hade jag gjort så, så hade man med all säkerhet
fått höra vilken dålig mor man var.
Jag träffade min kille 7 år efter vi separerat,
och nu ska vi flytta ihop
efter att ha varit ihop i 6 år.

Men helt ärligt nu så kan man ju inte racka ner på någon som träffar kärleken fort igen. BAra för att det tog just dig så många år betyder det ju inte att det skall göra det för alla.

Byter man partner titt som tätt är det en annan femma.

Jag tillhör oxå kategorin som träffade en ny nästan direkt efter min separation. Vi blev gravida nästan direkt och han flyttade ner till oss efter 9 månader. Det är nästan 5 år sedan nu och jag kan garantera att mina barn inte mått dåligt av det.

Jag sätter inte rätt eller fel på andra människor och skulle inte heller vilja att nån gör så på mig.

Jag tänkte mer på ts överskrift.
Just i detta fallet gick det lite fort tycker jag.
Det jag skrev om mej var mer en parantes.

TS skrev:
"Jag höll inte riktigt med för är man kär så ska man få göra som man vill då man är vuxen det är eget beslut och man känner själv när man är redo. Man kan väl inte bara knipa ihop benen bara för man har barn men visst man ska umgås i början men är man kåt å kär så och att det känns rätt för båda så varför inte det finns inga regler om hur länge man ska vänta med det."

Men grejen är att om man är vuxen och förälder så inser man att man först och främst har ansvar för sina barn. Att vara vuxen innebär inte att man får göra som man känner för utan att man ska ta ansvar bland annat för sina barns bästa. Läs inlägg 7, det stämmer med vad barnpsykologerna säger!