I höst börjar vår son på dagis, och alla pratar om hur stressigt vi kommer få det när båda arbetar, att vi aldrig kommer hinna eller orka städa, och hur relationen blir lidande. Men kan det vara så illa?!! Är det någon som har tips på hur man får livspusslet att gå ihop lite lättare? Konkreta förslag på hur ni gör? Nyfiken!
Jobba deltid!!! Prioriterar tid med familjen före pengar, huslån, skinande golv och hemlagat. Det tog ett tag att fatta, jag har "stångat huvudet blodigt" många gånger för jag vill så mycket. Men lösningen för oss var att faktiskt bara göra det man vill och strunta i måsten. Ta paus om det behövs och avboka aktiviteter utan dåligt samvete. Du, barnet och mannen är prio ett!! Eller hur?! Tänk på det där talesättet som går nånting i stil med "på sin dödsbädd är det ingen som ångrar att man inte var på jobbet mer utan att man inte tog vara på när barnen var små". Så sant som det är sagt!
Å du vet väl att man har rätt att gå ner i arbetstid när barnen är små? Sveriges lag är väldigt barnvänlig om man tänker efter.
Det blir inte värre än vad man gör det. Hjälps man åt med allt så går det ju snabbt o man måste inte städa o damma o sånt varje dag. Så tänk efter o prioritera rätt helt enkelt.
Själva så har vi inga direkta måsten. Städning o sånt sköts till största delen under helgerna o då gör vi ett gemensamt ryck för att snabbt få det avklarat.
Behöver vi dra snabeldraken under veckan, så tar en den o en annan börjar med maten osv.
jah skulle rekommendera att gå ner lite i tid,inte ha för mycket aktiviteter men 1 kväll i veckan för sig själv.
laga extra mycket mat och frys in på helgen,så är det bara att plocka fram ur frysen någan dag under veckan när man är extra trött.
Tack för tips! Jag har nu gjort min första arbetsdag, och tycker redan det är stressigt... Men det är väl för att man är lita ovan också. Ska laga massa mat i helgen tänkte jag!
Fler tips... ??
Nyckelordet är PLANERING. Vi jobbar båda heltid och min man har dessutom 1,5 timmes restid varje dag då han jobbar i en annan stad.
Han lämnar på dagis 7:30, då är jag på jobbet tidigt oftast innan 07:00. Då kan jag gå strax innan 16:00 och ändå ha jobbat en full dag. Hämtar på dagis vid 16.15 och umgås sedan med dottern, lagar middag och vi äter när min man kommer hem. Innan han kommer hem har han handlat, tvättat bilarna eller gort andra saker som behöver fixas.
Innan jag och dottern går till lekparken på eftermiddagen har jag satt igång en maskin tvätt eller kört igång diskmaskinen.
För oss funkar det att ha bestämda ansvarsområden, då blir det inga konflikter om vem som ska göra vad, och man undviker att saker glöms bort och inte blir gjorda.
Städhjälp! Igår fick vi lägenheten storstädad för första gången och det var fantastiskt! Nu kommer en tjej att städa vår lägenhet 2 timmar varannan vecka framöver. Jag är redan fast och tycker att det är otroligt lyxigt. Vi väntar vårt andra barn och tror att detta kommer att underlätta vårt livspussel grymt mycket. 
Städhjälp är ju lagligt numera så då tyckte vi att vi kunde vara värda det. Ca 100:-/timme betalar vi efter avdraget.
pippi77, vad bra det låter! Ja vi ska sätta oss ner här och planera upp allt som behöver göras i hemmet, och när. CJK, städhjälp låter underbart! Det ska jag absolut överväga...
Ladda mentalt för mycket vab i början så slipper du lägga energi på frustration över att barnet blir sjukt hela tiden. Vi är inne på vår tredje inskolningsvecka och sonen har varit på dagis 5 dagar hittills! Förkylning, Feber och öroninflamation är skörden hittills. Nästan tur att jag är arbetslös. Dessutom blir vi förälddrar också sjuka det hade inte jag räknat med.
Tips o tips...det gäller att skaffa tid som jag ser det.
Vi jobbar båda deltid 80 resp 50%, och nej vi har inga jättelöner.
Men vi har varit väldigt noga med våra utgifter, inga lån.
Handlar på rea, 1 bil. Inga dyra semestrar. Små barn
vet inte om de är i Thailand eller i Tylösand.
Tid ger möjlighet till att vara med barnen, minska tid på dagis.
Sen får prylar, status och lite grann ens egna ego stå tillbaka
under de åren som barnen behöver en mest.