Avliva inavlad katt?

www.katter.nu/genetik/inbred1.htm

Läs den här så kanske du blir lite klokare.
Ta katten till veterinär och låt denne göra en bedömning huruvida katten har hälsoproblem och bör avlivas eller inte.

MVH

vill bara säga lycka till med er lilla kisse

så länge hon verkar må bra så ser jag ingen anledning till att avliva henne.

min katt e ocskå rädd ena sekunden och orödd nästa. det e så han är. men jag skulle aldrig får för mig att ta bort honom. :)

jo...

jag hade en katt som va lite sne i rygg och bakdel efter svält som bebis (hittade henne ute när hon var ca 4 veckor gammal) men hon mådde bra. däremot hispig som fan!!

men konsultera med en veterinär! :)

Om jag hade en sådan katt så skulle jag faktiskt ta bort den. I och med att ryggen och benen är som de är. Katten kanske inte har ont nu, men att gå så där i flera år, så kan jag tänka mig att det uppstår problem som ex. värk och inflammationer med tiden. Dessutom är katter ganska tåliga utåt, och visar inte smärta förrän det gör riktigt ont (min erfarenhet från mina egna katter), så vem vet hur mycket den lider av det där nu? Den kanske inte har mycket besvär, men att gå så hela livet, och för vems skull egentligen? Vad gäller att den är rädd ibland och ibland inte kan ju ha med dess personlighet att göra, men det kan mycket väl vara en hjärnskada, och inte skulle jag vilja att min katt känner igen oss ibland, men ibland får för sig att vi är främlingar som den är rädd för. Undrar vilka tankar som irrar i dess huvud? Och hur bra den egentligen mår psykiskt.
Du känner ju din katt bäst och är den som säkert är bäst på att bedömma hur den mår utifrån de signaler den ger. Men om du tror att den mår dåligt, så tycker jag att den inte ska behöva lida för att du ska ha dess sällskap. Då är det ng bättre att den får komma till katthimlen. Det finns så många andra katter som är friska som behöver ett nytt hem och kärlek. Då är det bättre att satsa på en sådan.

Jag hade avlivat en starkt inavlad katt, det med för ofta komplikationer för djuren även icke synnliga komplikationer, som uppstår senare i livet mm...

Min mamma har en inavlad katt. Hon ser ganska rolig ut. Hon har stora öron, nosen liknar nosarna på surrikater, hon lägger svansen längsmed ryggen när hon springer, huvudet är för stort om man jämför med kroppen och bakbenen är lite långa så hon ser lite lutande ut framåt. Och så är hon ganska liten. Det är sådant vi märkte efter vi fått hem henne Men hon lider inte av det och är världens goaste katt. Lite dryg ibland bara.

Sen fick hon av misstag kattungar i våras och de har också lite längre bakben, större öron och den ena kan också lägga svansen längsmed ryggen.

Skulle låta en veterinär bedömma kattungens ev. grad av missbildning och därefter ta ställning till ev. avlivning.

I det du skriver ang att hon svankar och trycker sej mot golvet. Är hon kastrerad? annars misstänker jag att hon löper när hon gör så.

om bakbenen går inot kan det bero på twisted legs som ingen gjort något åt.

Vissa katter är relativt små. Tillgivenheten kan till viss del vara ärftlig och eller att hon kanske varit med om något sedan tidigare sp gör henne lite "rädd"

Mitt råd är innan du bestämmer dej att kontakta och ta henne till en veterinär för en koll och genomgång av henne.

Kram Linda

Missbildningen behöver inte bero på inavel. Mitt råd är att ta katten till en veterinär för en bedömning om katten lider eller inte.

Huvudsaken är att ni har steriliserat henne, och jag skulle gå till en vet och se om hon lider av att vara som hon är.
Om hon inte gör det så ser jag ingen anledning att avliva henne.