Vad betyder ofärdig?

att man är i dåligt skick.. en gammal människa som har svårt att gå är till exempel ofärdig :)

Enligt dialekten där jag bor så betyder det att man inte känner sig frisk.

Fast för mig så betyder det att något inte är klart/färdigt.

Att vara ofärdig betyder att man inte är fullt frisk eller ha nersatt rörelseförmåga.

Efter att ha städat hela vinden blev han helt ofärdig efteråt. Alltså typ kroppsligt slutkörd, knäckt, icke brukbar.
Norrland

Råkade du posta denna tråd förtidigt? www.familjeliv.se/Forum-5-176/m23751566.html

främst att man mår dåligt, typ min farmor som har en kronsik sjukdom brukar tala om att hon är ofärdig när hon har gått en bit..

annars kan det för min del även betyda att man inte är klar med saker..

alltså det beror på vem jag talar med och i vilket sammanhang..

är fö uppvuxen i hälsingland..

Att något inte är klart. Stockholm.

Oklar

Ofärdig använder man det i skriftspråk? Ej klar kanske.

Om man är ofärdig har man nått fel, i kroppen eller huvudet. Kan vara ett "artigt" sätt att säga att nån inte är riktigt "normal"...
Det betyder INTE att man inte är "klar" med nått, inte där jag kommer från, Västervik.

Ofärdig för mig är inte klar. Bor i Sthlm. Ofärdig för min mor är kroppsligt förhindrad. Hon kommer från och bor en bit upp i landet.

Ofärdig innebär "där hemma" (i Gästrikland) att man inte är riktigt frisk eller tillräknelig, som många andra också skrivit alltså.

Citerar delar av svenska akademins ordbok om "ofärdig":

a) om person l. djur: som har ngt (medfött l. förvärvat) kroppsfel l. lyte; särsk (o. vanl.): berövad (det fulla) bruket av en l. flera lemmar i sht ben(en); (lemma)lytt, vanför; äv. om lem o. d.: skadad l. lam; äv. bildl.;
jfr FÄRDIG 1 a. Ofärdig i benen, foten, handen.
En man j Lystris kranck j sina föter, satt ther oferdugher vthaff hans modhers lijff, och hadhe aldrich gångit. Apg. 14: 8 (NT 1526).
Gesällen (är) ofärdig på dhet ena ögat. VDAkt. 1693, nr 782.
LILJECRONA RiksdKul. 34 (1840; bildl.). Lars .. höll den ofärdiga armen bakom ryggen. SIWERTZ JoDr. 354 (1928).

b) (?) om sak: som icke är i gott stånd; bristfällig; som är i olag; skadad; söndrig, trasig; äv.: oduglig;

Det betyder skreen. Norrlänning.

Ofärdig = inte färdig