Kramper kan yttra sig på olika sätt. Första gången är det en mycket skrämmande upplevelse att som förälder förlora kontakten med sitt barn. Man tror att det är livshotande, men så är det inte.
Oftast får man inte kontakt med barnet som tittar rakt fram, uppåt eller åt sidan. Det kan rycka i både armar och ben på barnet, antingen på ena eller båda sidorna. Det kan också rycka i ansiktet. Barnet kan bli helt stelt utan ryckningar och bita ihop tänderna men kan också bli slappt och falla ihop på golvet. Ibland kan barnet kissa eller bajsa på sig. En del barn dreglar och ansiktsfärgen blir mörkare och blåaktig. Vissa anfall ser bara ut som upp till högst en minut långa medvetandestörningar, då barnet stirrar och utför omotiverade rörelser.
Kramperna går oftast över inom mindre än tio minuter, men minuterna känns långa.
Orsaker
Feber är den vanligaste orsaken hos små barn. Oftast kommer krampen just när barnet har fått feber, och det är först när barnet får kramper som man märker att det är febrigt. Affekttillstånd. Vid en oväntad händelse, till exempel om ett litet barn snubblar och faller eller slår sig, eller om barnet blir mycket argt, kan han eller hon bli helt slapp och falla till golvet. Barnet kan också bli stelt och även få kortvariga ryckningar. Epilepsi. Om barnet har epilepsi kanske krampen beror på att medicineringen är otillräcklig. Eventuellt behöver dosen justeras. Kramp kan vara ett av symtomen vid hjärnhinneinflammation (meningit) eller hjärninflammation (encefalit). Barnen är tydligt sjuka, febriga, slöa, trötta och kan ha huvudvärk. Barnet kan få kramp efter ett kraftigt slag mot huvudet, antingen direkt efter slaget eller efter någon dag. Förgiftning av vissa läkemedel, växter, bär och svampar kan ge kramp.