Jag har träffat en stenrik kille - alla avundsjuka

Usch vad tråkigt att dina "vänner" är så avundsjuka! Riktiga vänner ska ju unna varandra lycka och glädjas åt den, eller hur? Hoppas snart du hittar någon som är sann!

De kanske tycker att du blivit förändrad och mer ytlig än innan? Du kanske skryter om det utan att tänka på det? Mycket pengar sticker alltid folk i ögonen. Jag vet själv för min far har en hel del pengar

Det är alltid tråkigt med avundsjuka! Hoppas att dina vänner skärper till sig, annars är de ändå inga riktiga vänner! Har inte din kille några kompisar med trevliga tjejer? Du kanske kan börja umgås lite med dom i så fall.

Är du säker på att du är "samma jordnära tjej"?

Oj låter inge vidare det där
Tycker du ska fråga dig vad du har för slags vänner egentligen. Visst att de kanske är avundsjuka men då behöver de ju inte visa det. Du kan ju inte rå för att du träffat en kille som visade sig vara rik. Du kanske skulle pröva prata med dina vänner och berätta hur du känner?

Jag visste att jag skulle få tvivel på om jag var samma jordnära tjej... JA jag är precis som förr, men okej jag kanske berättar lite om vad vi gjort och så... men det skulle jag göra även om jag träffat en medelkille...

Ok och det är ju självklart att man måste få berätta vad ni gjort och det är tråkigt att dina vänner inte kan unna dig detta. Försök prata med dina s.k vänner och fråga varför de inte vill träffas. Tycker inte de är dina vännersom håller på så

JAg frågade för det är inte alltid man själv märker att man har förändrats. Dina vänner kanske inte tycker att de duger längre? Det har nog blivit en glipa mellan er. Har du pratat med dem om detta?

När man själv inte har råd att slänga ut en massa pengar på grejer och kläder och resor så blir det ganska jobbigt att sitta och lyssna på andras berättelser om sina resor och inköp och så vidare. Med en del med mycket pengar så delar man inte alls samma vardag och det kan göra att man inte orkar umgås på samma sätt.

Avundsjuka skulle jag inte kalla det men det är däremot drygt att måsta sitta och lyssna på någon som ständigt berättar om sitt (för mig ouppnåeliga) lyxliv. Det blir ungefär som att sitta och kolla på villor för 14 miljoner när man max har råd med en lägenhet för 140.000, allt i ens eget liv känns bara så jävla tråkigt och besvärligt.

Sen så verkar det vara lätt att tappa perspektivet när man plötsligt får en helt annan livssituation.