Hur ska jag muntra upp honom?

Du behöver inte säga något.
Det han behöver mest just nu är någon som lyssnar. Genom att "prata av sig" så bearbetar han det som hänt.

tack Marie40 för tipset. ska föröska få honom att prata av sig och få honom att veta att jag ställer upp för honom och lyssnar.

Bra, han ska vara glad åt att ha en kompis som vill lyssna - få killar är sådana förunnade.

Sedan, när det gått ett tag, du märker när det är dags, (när chocken börjar gå över, han börjar bli "arg" tar allt från gissningsvis någon vecka till någon månad) ska du börja skjuta in frågor "var hon verkligen så perfekt?" "du var ju irriterar på henne för att..." "jag tyckte nog att du förtjänade något bättre". Allt för att få honom se på förhållandet lite mer "nyktert" och fundera på HUR BRA var det egentligen? Förmodligen inte så bra om hon gör slut.

Finns väl egentligen inget du kan säga för när man precis blivit dumpad så tror man ju ändå inte att det kommer bli bra, att man kommer träffa en ny, att man kommer bli glad igen etc. Det enda du kan göra som jag ser det är att visa att du finns, att du lyssnar om han vill prata och att du finns där som stöd om han bara vill ha sällskap en kväll framför TV.n etc.

Hoppas att din vän snart mår bättre.

Maria40: jag skrev idag till honom att om tjejen dumpar dig för en kille hon har träffat sen i måndags så är hon inte värd din kärlek. fast det kanske var lite väl hårt mot hans flickvän?

Snö80: problemet är att jag kan bara ställa upp via telefon,sms och mail. vi bor nämligen 20mil ifrån varandra vilket känns rätt trist nu när han verkar behöva min hjälp, under hela förhållandet har han pratat med mig om deras förhållande och jag vet att han verkligen var kär. Känns så himla orättvist att han ska behöva få hjärtat krossat eftersom han är en helt underbar kille.

TS Tfn, msn, sms och mail duger alldeles utmärkt. Vet han att du finns att ringa så betyder det mkt, gjorde det för mig när jag och min sambo separerade, skönt att veta att man bara kunde lyfta luren om man kände behovet.

...det kanske ibland även är lättare att "prata ut" i telefon, lite mer anonymt. Så det är inte säkert att det är en nackdel med avståndet.

Jag tycker du gjorde rätt som sms:ade men han är inte mogen ännu för att "förstå" - det tar mer tid.

snö80 och Marie40: tack för era svar. Jag ska föröska finnas där för honom under dygnets alla dagar när han är redo så kan han smsa,ringa eller maila så ska jag finnas och trösta och lyssna.