Jag undrar om Angelicas kusiner (8 respektive 6 år) kan vara faddrar, eller måste det vara en vuxen person?
Snälla svara om ni vet. I dag är det fredag och någon präst var ej anträffbar då jag ringde och på expeditionen kunde man inte besvara frågan.
Rent spontant tycker jag att det bör vara en vuxen eller halvvuxen som är fadder. En fadder blir ju ofta en "extra vuxen" för barnet. Någon som kanske kan finnas där som extra resursperson för både barnet och föräldrarna under uppväxten. Som kan ge råd och inspiration och som kan vara vuxen samtalspartner när mamma/pappa inte "duger".
Jag kommer från en tradition där faddrar väljs utanför släkten. Släktingar finns där alltid ändå. Mina gudföräldrar och de barn jag är gudmor till är "vald släkt" (Och många gånger mig mycket mer kär och nära)
Man måste vara döpt, men ej nödvändigtvis konfirmerad, för att bli fadder så jag vet inte om det finns någon åldergräns. Jag tror dock att prästen kommer att avråda från att välja så små barn till faddrar.
Låt kusinerna var just kusiner och välj någon annan till fadder!
vet inte vad som är tillåtet men eftersom en 8 resp 6åring ínte konfirmerat sin kristna tro så ställer jag mig tveksam till valet.
Håller med JsN. Med så unga barn faller hela idén med fadder. Svårt för en åttaåring att "fostra barnet i den kristna tron" eller hur ordalydelsen är. Därför tror jag inte att prästen går med på att barnen är faddrar.
Men det är föräldrarna som får frågan om de vill att barnet ska döpas och fostras inom den kristna tron. Faddrarna lovar inget.
Jag tror inte heller att det går med så små barn. Vi valde faddrar utifrån om jag och min man skulle gå bort så vill vi att vår son skall växa upp hos dem. Alla lägger ju olika betydelser i vad det innebär att vara fadder. Därför kan det ju alltid vara bra att förklara för den som man väljer till fadder vad det betyder för en.
Kanske fel tråd för den här frågan, menar inte att stjäla din tråd Elisa, men tror att folk som vet ngt om frågan kommer att titta in här då och då...
Vilken är skillnaden mellan gudmor/gudfar och faddrar? Vi vill ju då helst hålla Gud utanför det här... och låta kotten välja själv om h*n vill haka på svenskakyrkan, eller annan kyrka för del delen när h*n blir stor.
Att barnet har någonstans att ta vägen om vi skulle dö är ju viktigt, det kanske man kan skriva in i något testamente el dyl, så inte vår vilja sjabblas bort pga myndighetssnack. (t.ex att de skulle vara för gamla eller aldrig grälar...)
Dopfaddrar kallas ofta i dagligt tal för gudföräldrar. Det är svårt att hålla gud utanför ett dop...
Gudmor/Gudfar/Fadder är har således samma innebörd och jag tror, precis så som ni skriver, att angelicas kusiner ej får vara faddrar. dock bör jag påpeka att jag ej kunnat nå vår präst så jag återkommer med svar angående detta - om nu någon inte har svaren alla redan förstås:)
Tack, för att ni "tittade" in och gav mig några små råd.
Ha en trevlig fredagskväll!
Elisa, hoppas du får som du vill, att det måste vara en vuxen är väl kanske ett krav som hängt med av bara farten. Råd och stöd från några som är 6 och 8 år äldre än ju nog så viktiga i uppväxten. Hoppas de får en fin kusinkontakt, även om de inte "får" bli faddrar. Kram.
JsN, vi ska förstås inte ha något dop...det var funktionen av ett externt vuxenstöd jag var ute efter.
Jag tror det är viktigt att påpeka att vem som tar hand om ett barn vid eventuell "bortgång" av föräldrar inte har något alls att göra med faddrar/gudföräldrar.
Det är kommunens socialtjänst som utser omvårdnaden av barnen. I första hand en släkting och då barnets mor eller farföräldrar. I andra hand syskon till någon av föräldern. Om ingen anses lämplig utses forsterhem. Vill man inget av detta får man själv skriva testamente där man namnger vem man önskar ska ta hand om barnet. Viktigt är oxå att man förankrar detta hos den man önskar. Det kan oxå vara viktigt att man när man är levande berättar om sin önskan och vart man kan finna den sista viljan. Skulle socialtjänsten anse att ditt beslut inte är det bästa för barnet som kommer man inte att tillgodose din önskan då de endast arbetar efter vad DE tror är bäst för barnet. *gggrrrrr*
Detta har jag fått mig berättat i andra hand så det är inte förstahands uppgifter från socialtjänsen!
Barn som fadder går ej att ha givetvis så då fick en nära släkting bli gudmor till lillan. Kusinerna kommer att bli "minifaddrar".
Sent omsider hittade jag denna tråd, men iallafall, SÅ här står det i Svenska kyrkans kyrkoordning om att vara fadder:
7 § Som fadder kan någon antecknas som är döpt och är villig att dela ansvaret för den döpta personens kristna fostran.¨
Huruvida barn är "medvetna" nog för att ta det ansvaret är väl en tolkningsfråga...
Såg att min gamla tråd åter finns med:)
Dopet blev en mycket fin högtidsstund och vi valde med omsorg en gudmor till Angelica, dessutom fick hennes kusiner hälla upp "livets vatten" i dopfunten. Det hela blev otroligt stämningsfullt!