Min skräck för Mumintroll..

Hihihi förlåt att jag skrattar lite men det låter lite roligt.
Jag hade skräck för onda dockan jag kan ha dte ibland fortfarande.

Jag vet att det låter roligt. Jag flinar själv åt det.
Lustigt nog har min lillasyster precis samma skräck.

Jag kan förstå din skräck. Känner samma äckel inför Humle och Dumle (ett barnprogram som fanns för mycket länge sedan).

Jag var livrädd för den onda gubben i Skrotnisse då jag var lite. Minns klart hur jag kunde ligga och gråta då jag tänkte på hur han stal Bertils bok... Fånigt nu, men jag kan inte än idag se det avsnittet utan att rysa och vara rädd att mardrömmen ska återkomma.

Då det gäller mumintroll var jag rädd för Lilla My vill jag minnas. Jag minns inte exakt tillfället, men rädd var jag. Sedan ville min dumma lärare i lågstadiet tvinga mig att läsa en Muminbok... Behöver jag säga att jag grät på biblioteket.

Jo, jag grät nog rätt mycket som liten. Hoppas att grabben i magen blir lite modgare

Jag får ångest av finlandssvenska. Därför gillar jag inte Mumintrollen.

Älskar mumintrollen men är däremot rädd för Hemulen som är med.

Jag blev jätterädd då "Rädda Joppe,död eller levande" började....Tycker Joppe var så läskig!

En Dum En: Ursäkta?? Du får ångest av finlandssvenska?? Ja, det låter ju helt normalt...

Jag gillar Mumin, däremot får jag frossbrytningar av Storpotäten i "Vilse i Pannkakan". *ryser* Nu lär jag ju drömma om honom i natt! *kallsvettas*

Ha ha, jag tycker också att mumintrollen är äckliga.
Vi satt och planerade en sommer för ett par år sedan och tänkte att vi kan ju åka båt över till finland och där passa på att gå på mumindalen, men efter en stund kom jag ju på att där kommer jag ju att träffa MUMINTROLLEN   *GAAAHH*
Det bidde typ Skara sommarland eller något istället

Jag blir fortfarande alldeles illa till mods när jag här någon sjunga på den där inledningen till det där ABC-programmet. Fy sjutton va obehagligt det var.. HEMSKT! Det gör inte saken bättre att jag fick träffa skaparen till programmet under min utbildning (till animatör) So fort jag talar om det för folk så börjar de sjunga på den där hemska "nu måste vi fara"-låten. HJÄÄLP!

Jag hade lite svårt för mumintrollen när jag var yngre men det har faktiskt gått över idag.. (även om jag anara att min ovilja mot Marc Levengood härstammar från det...tycker igentligen finlandssvenska är vackert men kan inte hjälpa att jag ryser lite ibland när jag hör det...just pga Mummin...)kan däremot fortfarande tycka det är jobbigt med ALLA Staffan Westerbergs program... Vilse i pannkakan, lillstrumpa och syster yster och alla de andra hemskhetena han gjorde... ryyyyyyyser....
Sen fanns det när jag var liten nått program med en bönsyrsa...och ännu idag tål jag inte denna helt ofarliga insekt...

Annan töntig fobi som jag skyller på barndomens barnprogram är att jag inte klarar av marionett dockor eller vuxna i djurkostymer (tex kaninerna på liseberg)... ryyyyyyyyyyyyyyyseeeeeeeeeer Jag kan klara av mupparna men där går min gräns(där styrs ju de flesta dockorna underifrån och är inte lika läskiga)...men typ sesame street där många är just människor i kostym eller styrda ovanifrån med snören... nepp då går det inte!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Då stänger jag av och går och gömmer mig..hua!

sj var jag rädd för morran i mumin, när man va liten

Jag tycker att Mumintrollen är rätt mysiga, men Teletubbies är HEMSKA! Speciellt solen. *ryyys*

Stora morran e ju lite skrämmande

Min man är rädd för mumintrollen, själv är jag väl måttligt förtjust i dem.

Får mer ångest av syster yster och lillstrumpa. Och Joelbitar, blä. Bara för det tycker man inte om cp-skadade.