Jag har tio månader mellan mina barn (planerat) och jag är förvånad över hur bra jag klarade mig undan. De problemen jag kände av under grav 1 var lindriga foglossningar runt v30 och framåt, och sen fick jag högt bltr och blev inlagd pga det några dagar innan förlossningen för att hålla koll på ev. havandeskapsförgiftning. Jag var rädd att dessa problem skulle komma tillbaka under grav 2 men dom höll sig nästan helt borta! Visst kom foglossningen tillbaka men bara under några veckor i mitten, och mitt bltr har aldrig varit bättre än under grav 2. Men jag fick mkt förvärkar istället, fick ta det superlugnt från v 28 och framåt och åt Bricanyl som hjälpte. Min mage var gigantisk redan tidigt och det visade sig att lillebror var en riktig baddare, beräknad till ca 5900g fullgången. Och så hade jag mkt fostervatten.
Nu var jag aldrig helt mammaledig eftersom min man var hemma, och det var tur det. Jag hade aldrig klarat av att ta hand om Emma under de sista månaderna. Jag kunde/fick inte lyfta något och jag fick inte plats att ha henne i knäet för magen var ivägen. Var skitjobbigt att inte kunna leka med henne och bära på henne utan jag fick helatiden be pappan om hjälp.
Nu när barnen är 15 och 5 månader så mår jag finfint. Har en underbar hängmage som jag planerar att op. bort nångång i framtiden. Men annars så har det gått bra!
Det är underbart att ha två små barn för man ser ju redan hur kul dom har av varandra. Lillebror skrattar dagligen åt storasyster när hon gör lite konstiga miner eller när hon försöker snyta honom eller mata honom med diverse mattludd. Och hon är jättesnäll och beskyddande, vaggar vagnen när han ligger där och sover ... gullungar
Det jag upplever som svårast är att det inte är lätt att vara själv med så små barn. Det blev dock lite lättare när storasyster lärde sig att gå. Men nu är problemet matningen. Vi skulle behöva sätta oss i ett madrasserat rum när lillebror ska äta för då passar storasyster på att härja fritt. Det är väldigt stressande att känna att man måste prioritera mellan barnen - vilket barn ska man mata först när båda är hungriga men inte kan äta själva (lillebror äter bara ersättning, amma hade varit enklare, typ i sjal).
Pga detta ser vi till att alltid vara tillhands båda två, tycker inte att det skulle ha fungerat annars. Vi är ju båda hemma. Hade inte velat ha barnen så tätt om vi inte visste att vi kunde lösa det så.
Oj... detta blev ju väldans långt, hoppas att du tycker att du fick nåt ut av det ändå!!