Har inget sexsug längre:-(

Jag vet hur du känner! Jag älskar också min man och trivs i hans sällskap men på senaste så har jag inte haft någon lust alls. Och han blir både frustrerad och arg och tycker att vi måste jobba på det. Men jag har just nu ingen lust att jobba på det utan vill bara leva mitt liv som det är just nu. De få gånger vi haft sex på senaste så känns det som jag bara haft sex för hans skull och för att han inte ska ge upp om mig!! Och det känns inte bra att göra så. Men jag är rädd att om jag förklarar för honom att mitt sexsug är borta att han då kommer fråga en massa om varför - vilket jag inte kan svara på. Och att han vill att vi jobbar på det - vilket jag inte vet hur vi ska göra då jag INTE vill ha sex just nu. Jag känner mog nöjd med att inte ha sex. Känner mig inte sugen alls! Varken på min man eller någon annan!!! Så ja förstår dig men kan tyvärr inte ge råd då jag har lika många frågetecken som du!!! Hälsningar B

Gör honom en tjänst och säg precis hur det ligger till. Han kommer garanterat att lämna er och träffa någon som han trivs bättre med. Låter som ni båda har dåliga förhållanden och det är garanterat bästa lösningen för samtliga parter. Ärlighet varar längst då det är ni som har problem och ej er partner.

Det där lät lite hårt tycker jag, det gamla vanliga; "får man inte knulla så skall man skiljas.."

Jag vill gärna läsa lite av Mamman och Mamma B:s tankar kring det här. Det är bra att ni delar med er!
Här inne på forumet är det ju fullt med en massa frustrerade människor som får för lite sex av sin partner och nu äntligen har två från den andra sidan gjort sina inlägg! Bra!
Fortsätt skriva hur ni tänker och känner!
Jag är väldigt intresserad. Lever själv i ett förhållande där min partner inte har samma sexlust eller tar sexet på lika stort allvar som jag. Hur det kommer att gå för oss har jag ingen aning om men jag känner att jag faktiskt har bottnat problemet med min fru och att jag inte kommer längre. Bara att försöka acceptera och leva vidare med det (så känner jag nu i alla fall).
Jag tror det kan hjälpa mig och alla andra sextrånande människor här på forumet att få veta era tankar.
Skriv!

En P-spruta kan ha den biverkningen att sexlusten försvinner pga av hormonbalans.

Men TS, det kan faktiskt vara p-sprutan som tar bort lusten. När började du med den? Det är ju hormoner som tar bort ägglossningen väl? Hade ni sex när du var gravid?

Ska han säga det till barnen då? Att de fick två hem bara för att de under en period inte hade sex?

Jag undrar varför osynk i sexlust verkar vara det enda problem som man får bita ihop och leva med? Är sex så oviktigt? Klart att de med låg sexlust inte vill prata om det, DE lider ju inte av det. Vi har inte haft sex på flera månader och om jag tar upp det blir det bara sura miner och jag stämplas som en kåtbock som inte tänker på annat. Sen om jag någon gång inte känner för att kramas och ta på henne blir det genast förhör om jag inte längre älskar henne eller om jag har hittat en annan. Snacka om att bara se till sina egna behov.

Jo men TS är ju faktiskt bekymrad och ser det som ett problem som behöver lösas??? Din fru verkar dock inte göra det.

Verkligen intressant att läsa om och ta del av tankar från någon med mindre lust. Ja, hormonpreparat som skydd kan verkligen vara en av många orsaker/anledningar, men det absolut viktigaste är att kommunikationen finns med i relationen även när det gäller sex och lust. Jag tycker helt klart att det kan vara värt att prova andra skydd än P-stav. Alla påverkas olika. Jag själv önskar att min fru tog ut sin hormonspiral så vi om inte annat kan avfärda den som orsak till minskad lust. Sen är trötthet en stor "bov" i dramat tror jag. Inte minst för oss. 

En sak jag fått klart för mig är iaf att båda i relationen måste gemensamt förstå varandras situation. Båda måste inse att man tillsammans kan förändra och påverka både sin egen och varandras situation och vilja, intresse finns. En uns av "rätt" inställning tror jag oxo är bra att ta med sig på resan mot en mer lustfylld relation. Men det är i sanning inte lätt.

För min egen del känns det oerhört jobbigt att vara den som har mer lust och hela tiden driver sexet med allt vad det innebär. Ibland tar jag ett eller två steg tillbaka numera och just nu känns det mer eller mindre hopplöst. Orkar inte lura mig själv längre. Orkar inte om responsen är halvhjärtad eller påklistrad för att hon vill göra mig till lags och har dåligt samvete eller som du beskriver det TS, känner sig jättetaskig.

Så hur känner du som har mindre lust i allt detta? Känns det pressande att veta om din partners höga lust? Känner du en "skyldighet" att ha sex om din partner exempelvis är kärleksfull genom typ fotmassage eller liknande? Eller hur går dina tankar?

Helt rätt, jag riktade mig mer mot de som ser ner på de som tycker att det är ett problem "att man inte får knulla". Det handlar om mer än bara knull och om de inte kan förstå det tycker jag synd om de för de har inte greppat vad sex, närhet och intimitet faktiskt är.

Jag är i den sits att min partner inte vill prata om det och inte tycker nåt behöver lösas, medan jag är i stadiet att jag över väger att bryta upp förhållandet just därför. Visst kan man ha olika sexlust men att inte ens vilja prata om det eller håna sin partner för att man är kåtare är bara respektlöst.