Jag är helt sjukt chipsberoende

Det är inte löjligt alls, det du beskriver är ju ett missbruk som du vill ha hjälp av att ta dig ur.
Att du kommit till insikten att det är fel är ett steg i rätt riktning.

Jag funderar med på varför. Är det saltet du har sug efter tror du?

Jag tycker inte att du e löjlig.Har själv varit beroende av chips kunde vräka i mig en påse på nolltid,delade inte med mej till nån!*s*
Jag tror det va saltet jag saknade vet inte men många kan ju vara socker beroende då kan man väl vara salt beroende???
Jag vet inte men gröna oliver som vad jag har förstått är nyttigt iallafall jämnfört med chips äter jag istället!

jag är precis likadan!  jag får numer ibte gå till affären utan min sambo för de slinker alltid ner chips då jag e själv.. jag är likadn om dig, du e inte ensam!

försök ha styrka å stoppa nått annat i munnen

Jag är, eller har varit, chipsberoende! Kan helt klart säga att det har varit min största last i livet. När jag var singel och bodde själv köpte jag nog chips iaf 2-3 ggr per vecka. Nu när jag är sambo tycker jag inte att jag kan göra det för att det är skämmigt.
Kan du inte säga som det är till din sambo?? Gör det och föreslå sen att han sköter allt handlande, så att det inte slinker ner påsar i kundvagnen. Sen är det nog bäst att låta bli även när det är dags för fredagsmyset. Jag tror det är med chips som med andra "droger" att är man beroende kan man inte sluta om man bara tar en godisbit ex. Jag kan inte det. Då är det bäst att inte ha nåt sånt hemma alls. Jag kan bli helt manisk och hitta anledningar att åka och handla och köper då lite godis som jag sen äter upp i bilen på väg hem... Får tvinga mig ur det beteendet när det gått för långt. När jag till exempel åker till affären tidigt på morgonen för att äta godis innan jag åker till jobbet.
Kanske inte så konstruktiv hjälp, men du är inte ensam. Försök att tänka på din hälsa, själv levde jag på chips, godis, rökte, noll motion och på så sätt skaffade jag mig rejäl övervikt och typ 2-diabetes. Lade om stil och gick ner 18 kg men de gamla takterna är inte långt borta ändå...

Varför inte testa ostbågar istället nästa gång?

Nej men skämt åsido, har det skett någon plödslig förändring i ditt liv? Nån som dött, annorlunda arbetssituation, barnen börjat skola eller dagis, något i din mans liv/beteende som förändrats? Kanske bara en liten förändring som gjort att du sitter fast i chipsfällan igen. Jag tycker du ska söka hjälp, för det är absolut inte löjligt att vara beroende av chips.

Jag har hört att det är något som sker i hjärnan som gör att man inte kan sluta äta chips (och andra onyttigheter). Jag åt igår en påse ostbågar som smakade mindre bra, men jag kunde helt enkelt inte sluta äta fast de inte smakade speciellt gott.

Det första du måste göra är att vara ärlig mot dig själv. Du vet ju att chipsätandet kan medföra att du blir överviktig igen. Då måste du fråga dig varför du vill bli det. För du VÄLJER ändå att köpa chipsen. Du VÄLJER att stoppa chipsen i din mun. Du måste medvetandegöra dessa val. Sedan måste du bli ärlig mot din omgivning. Berätta för din man vad du gör. Med stöd från honom blir det lättare.

Jag har i vissa perioder av mitt liv gjort liknande saker själv. Efter terapisamtal har jag kommit underfund med att det handlar om att jag själv inte tycker mig vara värd att vara smal och må bra. Sen är också min övervikt en sköld mot omvärlden, den hjälper mig att skydda mitt egentliga jag. När jag går ner blir det alltså samma sak som att jag blottar mig för min omgivning och för omvärlden. Men de gånger då jag blottat mig med ordet istället, alltså berättat för mina nära hur mitt ätbeteende ser ut och hur jag mår osv, finns inte längre behovet av att skydda mig med övervikt då jag redan är blottad.

Försök att vara så ärlig det bara går. Ta gärna hjälp av proffs som tex kuratorer på vårdcentralen, psykologer eller beteendevetare.

Hoppas att mina erfarenheter kunnat hjälpa med lite reflektion åtminståne. Jag vet att det inte är lätt att se djupt in i sig själv, men när man väl är det har man en ärlig chans att göra någonting åt problemet. Lycka till!

Ät morötter istället.

Kan det vara så att du har brist på nyttiga fetter?

Jag förstår ditt beroende. Här har du en som inte klarar sig utan O´boy. Blir helt hysterisk om jag upptäcker att det är slut och nåde den som nallar av mitt pulver! Jag är inte sockerberoende men just O´boy, det är min svaghet.