Tar inte sitt ansvar

Ni måste komma överens om hur det ska vara hemma och sedan följa det. Kanske ta två timmar varje lördag när ni båda samtidigt gör det som ska göras och gör han inte sitt då så får du prata med honom igen. Gör han fortfarande inte sitt så får du nog agera mer kraftfullt...

Och absolut: Sluta göra hans jobb. Tvätta dina egna kläder men inte hans. Byt dina lakan men inte hans osv.

Hade min kille gjort så, så hade jag bett han dra åt h*lvete!
Bor man ihop så är det en självlarhet att båda hjälps åt!

Förklara hur sårad du blir av att han lovar men aldrig gör nåt(för han lovar säkert att hjälpa dig då och då eller? . Att det är nästan ännu mer sårande än det faktum att han inte hjälper dig

Försök prata med honom utan att bli arg och upprörd. Fråga hur han vill att hemmet ska se ut, vilka förväntningar han har.

Kanske har han en högre toleransgräns än dig?

Men om du först städar upp och SEDAN gnäller om det så lär han ju ha rejält svårt att förstå vad det är du gnäller om...

Säg ifrån istället medan det är rörigt, och peka ut vad som stör, vad som måste städas upp osv.
Det är inte säkert att han ens är medveten om det. Vet själv att jag ibland kan lämna saker där de enligt andra inte ska vara utan en tanke på att det skulle kunna vara så störande. Får jag då inte reda på vad det är som blir fel kan jag ju inte heller bättra mig.

Du måste sluta vara hans morsa! Tvätta bara dina egna kläder, diska bara den disk du använt osv, osv. Han tar dig inte på allvar om du bara kommer med tomma hot. Tids nog så lär han väl fundera om man inte har några rena kläder att ta på sig

sänk din nivå på vad som är att anses som rent så kommer du minska risken för att få magsår betydeligt.

Well, nu har jag tvättat MINA kläder och lite lakan. Härmed avsäger jag mig allt ansvar för hans kläder och ordningen i hans garderob.

Ja, självklart. Du är väl inte hans hembiträde heller.

Jag tycker det låter ganska barnsligt att bara ta hand om sina egna saker och inget annat. Då kan man ju lika bra bo ensam

Är det inte bättre att försöka åstadkomma en förbättring med hjälp av kommunikation?

Fru U skrev 2007-11-19 08:35:02 följande:

Det barnsliga här är väl att inte vilja lyfta på rumpan och göra sin del av hushållsarbetet? Som jag förstår det så har TS åtskilliga gånger försökt med kommunikation.
Det är så jäkla fult att bara lata sig och låta den andra i ett förhållande ta hand om allt det där tråkiga som hör vardagen till.

Kommunikation är ju bra. Att sambon inser och säger att han ska bättra sig är också bra. Men i slutänden måste det ju göras också. När allt är rätt ända dit så finns det bara ett sätt kvar, vägra göra hans andel.

Har själv slutat tvätta sambons tvätt, tar inte bort hans tallrik, diskar inte hans disk. Visst är det mer stökigt, men inte fan vill jag slita med hans grejer när han ligger i soffan för att han är sååååå trött!

Jag är kanske naiv, men då har ju kommunikationen inte skett på rätt sätt? Visst finns det slashasar men de flesta män brukar ställa upp om de bara begriper ordentligt

Jo, jag tror att du är naiv. Så länge de kan fortsätta sitt bekväma liv till priset av lite tjat, så gör de det.

Fru U skrev 2007-11-19 09:50:15 följande:

Ja, det låter lite naivt för mig. Vad finns det att inte begripa? Inte se? Han plockar inte undan efter sig, tvättar inte och diskar inte. Det är inte dig jag ironiserar över nu men jag frågar mig om han kanske tror att det är en liten husalf som fixar de här grejerna åt honom?
Nej, det är väl bara så förtvivlat bekvämt att slöa och låta kvinnan ta hand om skitgörat.

Fru U, jag anser mig verkligen inte vara barnslig på något sätt. Vi har som sagt pratat om detta åtskilliga gånger utan att någon större förbättring skett. Han vet precis vad han behöver göra, men gör det inte. När han kom hem igår så sa han "Vad fint du gjort här hemma!" "Jo" sa jag, "jag har städat ungefär 7 timmar idag."

Han bytte om och frågade vart smutstvätten var. "DIN smutstvätt står brevid datorn." svarade jag. Tror det tog skruv faktiskt, nu när jag kom hem så hade han plockat i ordning vid sitt skrivbord, ställt tillbaka stolen efter sig(det har han aldrig gjort förut) och ställt kaffekoppen i disken. Helt otroligt. Han hade till och med tänt mysbelysningen här hemma, haha :) Sjukt att man blir glad över en sån sak!