Syskon eller inte?

Hejsan! Vi fick en liten Tyra i v.24+1 i november 06 och då sa läkarna till oss att jag inte skulle behöva föda för tidigt igen.
Så, vi planerade syskon tätt och nu är jag i v.17, tyvärr har bm nu sagt att de misstänker en försvagning av livmoderhalsen (ej konstaterat, endast misstanke) och det känns ju allt annat än positivt. Jag går dock på täta kontroller hos både spec.mödravården och vanliga, med urinodlingar, tappkontroller osv. Om jag vore du skulle jag boka möte med någon läkare från exempelvis spec.mödravården och tillsammans gå igenom journal och kolla vad det borde vara för risker med ännu en graviditet.
Lycka till!

Hej,
Precis som morotsstavar så fick jag ett barn prematurt förra hösten (E född i v 29+1). Nu är jag gravid igen och är i v 22 +4 idag och är sjukskriven och tar det lugnt. Efter förlossningen hade jag ett sk eftervårdssamtal med bm och läkare och de sa att jag naturligtvis kunde bli gravid igen. Jag skulle säkert få ett prematurt barn igen men förhoppningsvis skulle de kunna förebygga att jag kan gå fram till v 32-34. Än så länge ser allt bra ut och jag har täta kontroller på mvc då de kollar tappen och ser till att jag inte börjat få för mycket sd. Jag födde för tidigt förra gången p ga starka sd (men ej smärtsamma) och spontan utplåning av tappen. Om jag tar det lugnt och behandlas med bricanyl så borde jag kunna gå längre denna gången. Att föda efter 32-34 känns helt ok för mig, barnen som föds i de veckorna har ju väldigt bra chanser och får ju sällan men av sina ngt tidiga födsel. Men nu när jag närmar mig vecka 24 så blir jag alltmer nervös, jag vill verkligen inte ha tidigare denna gången!
Gör som morotsstavar sa, boka ett samtal och ta reda på vilka risker som finns i och med en gravidtet till Jag fick massor med bra råd vid mitt samtal och var nöjd med det. En annan tjej som låg på atenalenheten med mig fick dock rådet att inte bli gravid igen, det innebar för stora risker för henne och barnet. Så läkarna här var ordentligt ärliga och gav raka besked.

Hej igen,
Barnalbyl? Har aldrig hört talas om, däremot äter jag fragmin för att motverka blodproppar och det vet jag flera som behandlas med (jag antar att det är den blodförtunnande substansen i barnalbyl du skulle ha?). Fragmin är ett blodförtunnande medel som man tar i sprutor under graviditet (man får inte behandlas med tabletter som waran då). Jag vet inte om fragmin skulle förhindra infarkter men det ges för att förhindra blodproppar i moderkakan eller någon annanstans i kroppen.
Jag tror varje landsting har olika regler angående samtal, men du borde ju kunna få tala med Auorora eller ofelia enheten på förlossningen även om du inte är gravid (det är de som hjälper och stödjer om man är rädd för förlossningen, i vårt landsting har de hand om alla som är oroliga även om det inte handlar om förlossning utan om prematur födsel). Men annars är nog rådet att gå privat, hos en privat gynekolog kan de ju besvara många frågor om graviditet och risker. Jag tror nog det är lättare att få hjälp via förlossningen och dess personal än via mvc.
Jag hade mitt samtal också ca 2 månader efter förlossningen och vi kände att vi inte "vågade" vänta så länge att försöka igen. SÅ jag blev gravid ca 6 månader efter jag födde E, så jag beräknas få tätt. Jag tror jag kände att om jag väntar länge, så blir jag nog mer orolig och nervös inför att bli gravid igen.  Jag tror nog att ingen läkare kan ge några garantier, utan de bästa de kan säga är nog våga prova igen!
Hoppas du får den hjälpen du vill ha!

Japp, alla sex barnen är prematura men tre av dem klarade sig utan neo vård.

Jag fick min grabb i v29+2 pga proppar/infarkter i moderkakan. Jag blev gravid igen ett  knappt år efteråt och har fått gå till specmvc på tillväxtkontroller och provtagningar. Fick börja med fragminsprutor redan i v12 och har tagit dom dagligen sen dess. Nu är jag i v37+2 och barnet ligger tom lite över normalkurvan. Ska snittas om en vecka och jag kan knappt fatta hur det kommer vara att ha ett fullgånget barn.

Fragminet har fungerat mycket bättre än vad jag trodde ifrån början. Kan tänka mig att det måste vara mycket värre att ta beslut om syskon för dom som inte fått någon anledning till varför dom fött prematurt. Proppar går ju ganska effektivt att förebygga.

Jag kände som du, men blev oplanerat gravid så jag behövde inte ta ett aktivt beslut. Jag gick på samtal hos Aurora-BM (dit kan man gå utan att vara gravid), och det hjälpte faktiskt. Hon lyssnade och ställde "rätt" frågor.

Sen tycker jag nog att min erfarenhet av att ha fått ett prematurt barn skapade en medvetenhet, så när det blev prematurt igen så var det inte samma omställning och chock. Dessutom visste jag det, för i v 30 började slemmisen lossna och förlossningen försökte lugna med "det kan ändå dröja 6-7 veckor innan det är dags". Men v 30 + 6-7 veckor blir inte fulltid...så vi visste...

Båda mina barn har kommit för tidigt utan förklaring, så vi har inte kunnat göra något för att förebygga. Men jag gick hos min BM som en förstföderska, hon ville att jag skulle komma lite oftare än normalt för omföderskor. Dessutom tog de lite mer prover (infektioner bl a) så fort jag sa att nåt kändes annorlunda. Jag har en väldigt bra BM så därför blev jag kvar hos henne och inte spec-mödravården, men annas är ju spec-mödravården ett alternativ i din sits.

Lycka till, med allt!

Om förra barnets tidigar födsel berodde på infarkter har du väldigt goda chanser inför nästa gång om du medicineras! Jag vet flera som blivit fullgångna!

Själv har jag fött för tidigt i v.20+5, 30+5 och nu sista gången gick jag faktiskt till 41+0 (igångsättning). Så allt verkar möjligt!!

Så mitt svar blir; självklart ska ni på det igen ;-D !

Vet inte varför just vecka 12, en del får börja lite senare i v 17-18 men läkarna tyckte v 12. Jag kände mig skeptisk i början för att det såg så lite ut i sprutan och jag tänkte bara -Kan den lilla skvätten verkligen göra skillnad? Men den gjorde stor skillnad.
Som diabetessprutor vet jag inte om det är men man vänjer sig vid att ta dom. Vätskan svider en stund efter man har tagit den men det är inte olidligt. Vissa dagar känner jag ingenting när jag sticker in nålen och det syns bara en pytteliten prick, andra dagar kan det vara svårt att hitta ett bra ställe och det blir stora blåmärken efter. Men vad ska man göra... Jag vet ju varför jag tar dom.
Föda med snitt får jag göra bara för att akutsnittet med Viggo blev inte så bra som läkaren hade velat. Det behöver inte drabba dig.

Hej,
Jag började också med fragmin i vecka 12 vid båda mina gravitdieter. Då jag har konstaterad protein S-brist och därför lätt för att bilda proppar så ger de alltid fragmin i förebyggande syfte. Risken med proppar om du behandlas med fragmin är nästan  obefintlig som jag förstod det. Jag har inte haft några komplikationer som har med proppar att gör under varken den första eller denna graviditeten! Så om det du har kan förebyggas med fragmin så borde du ha goda chanser att gå längre nästa gång! Sprutorna är inte svåra att ta, de är förifyllda och man tar dem i benen (låret). Svider lite i början men gör inte ont.

Födde v 33+0 med min son och är nu gravid igen och är idag i v 29+0. Funderade lite som du men trodde nog att det skulle gå vägen denna gången och att vi skulle få slippa neo. Men så blir det inte. Har redan legat inlagd vid två tillfällen och just nu känns varje dag som gravid som en gåva. Vill väldigt gärna komma till v 33 denna gången med, känns som om jag vet vad som väntar mig då i alla fall. Man har ingen som helst aning om varför min son föddes för tidigt eller varför vår lilltjeje pokar på att komma ut snart. Går på spec mödravården men känner tyvärr inte så bra stöd därifrån.

Fick ett prematur i juni -05 i v31 pga hf. Nu i maj -07 fick vi en till dotter nästan fullgången. Så vi hade tur!

Våran dotter föddes i vecka 34 , sen med sonen så var jag sängliggandes sen vecka 23 pga av prematura sd , och påverkad livmodertapp.
Vecka 35 kikade han ut , men då hade jag fått bricanyltabletter och varit sängliggandes i 10 veckor.
så båda mina barn är prematurbarn.