Jag tror svärmor har münchausen syndrome!

Alltså - din man har alltså idag inte dessa sjukdomar?
För det är omöjligt, det är neurologiska handikapp som inte växer bort.

haha jag vet att min svärmor har det för han kan inte ha 7 barn som har SADHD, DAMP, astma o alla de allergier som hon säger....

för när dom varit här så har dom fått grädda mjölk o mm som hon säger att dom typ dör av hehe ironiskt så har dom ej blivit sjuka men har dom vetat om att dom fått det i ex maten så blir dom dåliga... hon har lurat i dom detta hela sina liv så nu tror dom ju på de...

TACK!!

Nej, han har inte ett spår av varken Tourettes, ADHD eller dyslexi. Jo, han kanske har lite svårt att läsa, men jag tror det beror på bristande skolundervisning bl a. Om jag får använad min livliga fantasi, så tror jag att hon suttit hos läkare och dragit jordens lögner om honom. Så att läkaren trott mer på henne. Jag vet inte ens om det finns diagnoser för det här. Jag tror inte det ens fanns då, för det här var ju 15-20 år sen. Tourettes kan inte växa bort alltså? Kan de andra sakerna det då?

Det enda din man kan göra är att prata med läkare, det kan göras en ny utredning om han har adhd eller liknande dessutom kan kolla gamla journaler och titta på dom igen.
Min sambo har gått igenom sina gamla journaler från bup med en läkare och kom fram till andra saker än det gjordes då.
Dessutom kom det fram saker om min svärmor som gjorde att man verkligen förstod varför min samo haft problem under sin uppväxt.
Sen kan man ju försöka sätta gräns mot svärmor att ni ite vill ha inblandning från henne angånde era barn!

HAde nog pratat med en läkare.. har precis börjat läsa den boken mamma sa att jag avr sjuk.. handlar om det syndromet..

Helt klart har hon någon psykisk störning men om det är münchausen vet jag inte. Jag har fått för mig att de går mer handgripligen till väga t.ex. förgiftar sina barn för att de ska hamna på sjukhus osv.

En annna sak är att hon "alltid skrek" åt honom, ansåg honom dum osv. de med münchausen är utåt, som jag uppfattat det, (även mot barnet) väldigt vårdanden och tycker synd om, pysslar om försöker "hjälpa" samtidigt som de i smyg förgiftar mat mm. De uppfattas som änglar som alltid står vid det stackars sjuka barnets sida.

Men, något problem har hon och kanske även hennes man. Förstår att din man inte haft en lätt uppväxt. Tur han träffat dig!

Jag är så nyfiken så jag kan dö, jag vill jättegärna läsa hans journaler. Jag är rädd för att det inte kommer nämnas ett ord om ADHD där... att det är hennes egen diagnos. När jag frågade vem som diagnostiserat hans dyslexi, så svarar hon: "Diagnos? Nej, det är det väl ingen som har ställt någon...det är vad jag tror, alltså!"

Seriöst!

Problemet är att min man tycker detta är oerhört jobbigt. Han börjar inse att hans barndom har varit en stor lögn och att han fick utstå mycket lidande i onödan. Jag vet även att det finns en anmälan hos soc från en bekant till familjen om att hon vanskötte honom. Vad den anmälan egentligen handlade om vet jag inte, men de kanske trodde på detta syndromet redan då? Vem vet! Åh, jag skulle vilja ha alla papper och allting, så att jag kan trycka upp det under näsan på henne, (eller möjligtvis stjärten...), men min man tycker att detta är så himla jobbigt. Jag vill inte dra upp det bara för min egen nyfikenhets skull, om man säger så.

Han har jättedåligt med minnen från sin barndom, han minns nästan ingenting. Jag tycker att det tyder på att han förträngt minnen som kanske är jobbiga? När jag frågar hur de brukade fira jul, så vet han ingenting. Vi kan nästan inte prata om hans barndom, för han minns ingenting.

Hmm....jag förstår vad du menar, men jag tror att utåt sett var hon nog en ängel, hon var engagerad i föreningar och drog med honom till läkare och så. Hon försökte sätta honom på institut när han var femton, han var där i två veckor, men sen ville han inte mer. Han tyckte inte han hörde hemma där. Han var inte som dem, sa han. Usch, jag börjar nästan lipa när jag tänker på hur ensam och övergiven han måste varit. Och att alltid få heta: xxxx ADHD Svensson. Han fick aldrig vara sig själv, han var alltid sin sjukdom...

Han har väl rätt att ta del av de journaler och anteckningar som finns om honom, om han nu vill veta vad som står i dem.

jo du det där låter bekant!
När jag träffade min sambo var han totalt hjärntvättad och tyckte hans mamma var bäst och alla problem berodde på hans pappa men allteftersom har han kommit ihåg saker och i samband att vi utredde vår son och dom frågade om vi haft nån kontakt med bup i barndommen, eftersom sambon inte visst varför han utretts (han hade dessutom skickats bort 1 helt år ) men vad dom kunde läsa i journalerna var att allt pekade på att hans mamma inte var redo att bli förälder, hon gnällde massa om att hon kände sig hindrad av min sambo att göra vad hon ville med sitt liv!
Fy detta är bara vad sambon berättat, vågar inte läsa journalerna slår nog ner kärringen då!
Han ska på möte idag med sin mamma och gå igenom journalerna men det vet inte hon hon tror dom ska prata om vår son... är lite nervös

Det ända som din svärmor kan ha haft rätt i är att han kan ha dyslexi. Dyslexi kan man till stor del träna bort, men jag tror aldrig att det försvinner helt. Jag har själv dislexi och har haft väldigt stora problem med att äns lära mig läsa. Jag började kunna blida ord när jag gick i slutet av tredje klass. Idag är jag snart färdig jurist, men det har varit massor med jobb.

ADHD blir oftast bättre när man blir äldre. Lika där kan man lära sig att behärska sig, men den försvinner inte helt.

Tourettes syndrom har jag aldrig hört ska kunna bli bättre när man blir äldre.

Jag tror nog att din svärmor behövde någon att koncentera sig på när det var så bråkigt hemma, men inte att det är münchausen syndrome. De som har det brukar vara väldigt tålmodiga och vårdande, dvs den perfekta föräldren.

dyslexi e väl ingen fara om han skulle ha det, en parantes i det hela

Jag hade nog sett till så att mina barn inte hade hamnat hos henne som barnvakt.

Men det är en allvarlig anklagelse du kommer med.
Varför har hon bara utsatt din son och inte hans syskon med?
En som har den sjukdomen har själv oftast varit med om något traumatiskt som barn eftersom de är så kunniga inom sjukvården.

Vi läste om en på grundkursen i medicin att hon hade gett sin dotter gift av något slag och tösen hade blivit sämre och sämre till slut hamnat under akut sjukvård,  läkarna hade ifrågasatt vad och läst hennes journal och kommit fram till att mamman hade utsatt henne för detta för när mamman var ung så hade hon blivit inlagd på sjukhuset av någon anledning och blivit svårt traumatiskt skadad. Mamman miste vårdnaden direkt

Anonym (w) skrev 2007-12-06 12:37:57 följande:

ja det har man rätt till!

Och själv är du VÄLDIGT frisk som utsätter dina släktingar för livsfara...
ÄR DU INTE RIKTIGT KLOK?
Tänk om hon hade haft rätt? Då hade du dödat dina släktingar. Bara för att du tycker att svärmor överdriver?
Ber om ursäkt, TS, men jag blir så sanslöst förbannad på sånt beteende! Precis som de idiotiska hundägare som nödvändigtvis måste gå igenom allergivagnen för att de inte orkar gå utanför, eller folk som kommer direkt från stallet och sätter sig i allergivagnen *skakar på huvudet*

Farlig, eller farliggjord mamma?
Av Lena Hellblom Sjögren   Ett nyfött barn omhändertogs direkt från BB 1996. Antydd misstanke om Munchausen by proxy syndrom fanns från barnläkare och socialsekreterare. Kammarrätten beslutade att  barnet skulle bo med sin mamma. Det godtogs inte av socialförvaltningen  som fick den antydda diagnosen bekräftad av barnpsykiater som aldrig träffat mamman. Denna diagnos användes som grund för omhändertagande av  det barn mamman födde i år.
  
Jag arbetar som utredande psykolog och vill bidra till diskussionen om Munchausen by proxy syndrom, MBPS en diagnos som presenterats (1) och ifrågasatts i Läkartidningen (2).
Hälften av mammorna anklagadesEn medicinsk antropolog från Australien, som i sitt doktorsarbete undersökte erfarenheter från föräldrar med svårdiagnosticerade kroniskt sjuka barn, fann till sin förvåning att hälften av mödrarna, anklagades eller misstänktes  för  MSBP utan medicinskt hållbar grund (3).
Diagnosen fortfarande oklar Trots en ymnig produktion under senaste decenniet om diagnosen MSBP är det inte klart vad  denna diagnos avser, framhålls i en amerikansk bok. Boken tillägnas  "de mammor som felaktigt anklagats för straffbar misshandel och försummelse på grund av att de lidit av en icke existerande störning" (4).

Diagnosen finns inte med i DSM IV annat än i ett Appendix som en diagnos under utredning (5). Namnet Munchausen är borttaget. I samtal med den medicinskt ansvariga på Socialstyrelsen har jag fått medhåll om att det vore bättre att, som Morley föreslog (6), använda beskrivande diagnoser i stället för en sådan fantasieggande beteckning som Munchausen by proxy syndrom. Det vore således att föredra att tala om mammor som försökt kväva eller förgifta sina barn, eller vad annars det konkret är fråga om.

Fallbeskrivning
I samband med sitt tredje barns, C:s, födelse i november 1996 uppträdde mamman på sådant sätt  att personalen kände oro. Barnläkaren gjorde anmälan till socialförvaltningen och antydde att det kunde vara fråga om MBPS. Mamman vågade inte berätta att hon misshandlades och hotades av C:s pappa. Hela familjen placerades på utredningshem, innan alla tre barnen, tvångsomhändertogs och flyttades till två olika fosterhem våren 1997.
Enligt dom från kammarrätten i september 1997 skulle tvångsomhändertagandena upphöra och alla tre barnen skulle hem till sin mamma. Då beslutade socialnämnden om flyttningsförbud för C. Socialsekreterarna var övertygade om att mamman var farlig för sina barn och agerade för att på nytt få fram tvångsomhändertagandebeslut för alla tre barnen. De kontaktade en barnpsykiater som, utan att ha träffat modern eller barnen, i ett utlåtande 1998 fastslog den tidigare antydda diagnosen:
"Utredningsmaterialet visar att döttrarna har utsatts för den form av barnmisshandel som benämns MSbP. "
Han skrev att det var mest belastande i den tredje dottern, C:s, fall. Det var detta barn som omhändertogs direkt från BB och aldrig tillåtits vara i sin mammas vård (7).

Fjärde barnet tas också nyfött från modern
Mamman inledde 1998 ett förhållande med en ny man. Denne stödde M att anmäla C:s pappa som misshandlat, hotat och förföljt  henne. C:s pappa dömdes för dessa brott 1999. Mamman och den nye mannen gifte sig. De flyttade år 2000 till en stor lägenhet som de inredde för att kunna ta emot alla barnen, inklusive deras eget planerade och efterlängtade barn. Mamman vågade inte berätta om det nya barnet av rädsla för socialsekreterarna i sin gamla hemkommun. Barnet föddes den 20 januari 2001. På kvällen då han var 19 dagar gammal ringde det på dörren. Fyra främmande personer kommer in i hemmet. Det visar sig vara två från socialjouren och två civilklädda poliser. De tar den lille med sig. De erbjuder pappan att följa med, vilket han gör. Han bor nu sedan tio månader på en institution där hans uppgift är att skydda pojken från sin mamma.
Samma dag som pojken tvångsomhändertogs hade socialförvaltningen i mammans nya hemkommun per telefon varnat av den tidigare hemkommunen socialförvaltning:
“(Vår) bedömning är att D behöver omhändertas omedelbart, då det finns fara för hans liv och hälsa. Enligt ett utlåtande 980602 från X, chefsöverläkare och specialist på barn och ungdomspsykiatri, har modern Münchhausen syndrom och Münchhausen Syndrom by proxy.”

Sjukvårdspersonaen hyste ingen oro
Personal på mödravårdcentralen, på BB och på barnavårdscentralen hade inga anmärkningar eller någon oro för mammans förmåga att ta hand om D och kände ingen oro för hans liv och hälsa. Amningen avbröts abrupt. D fick inte träffa sin mamma alls under två veckor direkt efter att han hämtats, därefter har han övervakad av personal tillåtits att träffa sin mamma en timme i veckan.

Några principiella frågor

Några av de principiella frågor som jag menar måste ställas är:
1. Ska en tre år gammal diagnos ställd av en läkare som aldrig träffat mamman ligga till grund för tvångsomhändertagande av ett nyfött barn?
2. Ska samma diagnos kunna  användas  för att tvinga barnets far att välja mellan sitt barn och sin maka?
3. Ska inte frågan om det finns ett konstaterat skyddsbehov betyda mer än en dylik diagnos, som grund  för att skilja ett nyfött barn från sin mor?
4. Ska en barnpsykiater ställa vuxenpsykiatriska diagnoser på uppdrag av  socialsekreterare?
5. Vem skall skydda barnen från eventuella oberättigade tvångsomhändertaganden och ta ansvar för de skador barnen får genom att tvångssepareras  från sin mor?
6. Skall omvänd bevisbörda gälla; är det mamman som genom MBPS-diagnosen anklagas för misshandel av sina barn som skall bevisa att hon inte gjort sig skyldig till det hon anklagas för?

Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog

mail@testimonia.se


Referenser:
1. Lundin B, Croner S.”Münchausen by proxy” Barnmisshandel genom förfalskning av symtom. Läkartidningen 2001;98:2302-11.
2. Cronberg S. “Ett fall av sepsis ­ barnmisshandel eller naturlig sjukdom? Hur dömer läsaren?” Läkartidningen 2001;98:4748-49.
3. Hayward Brown H.  ”False and Highly Questionable Allegations of Munchausen Syndrome by Proxy”, Charles Sturt University, Bathurst 1999.
4. Allison D B, Roberts M S. Disordered Mother or Disordered Diagnosis? Munchausen by Proxy Syndrome ,The Analytic Press, Inc. Hillsdale NJ, London 1998.
5. “Criteria Sets and Axes Provided for Further Study”, Appendix B sid 783 i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition, Text Revision, American Psychiatric Association 2000.
6. Morley C J. “Practical Concerns about the Diagnosis of Munchausen Syndrome by proxy” Archives of  Disease in Childhood  1995;72:528-538.
7. Hellblom Sjögren L. “Sakkunnigutlåtande angående orsak och bakgrund till omhändertagandet den 8 februari 2001 av barnet D född 20 januari 2001”, 18 maj 2001.  

Jösses! Vilket inlägg! Mycket fakta och mycket tänkvärda händelser.
Det verkar dock inte som om svärmor har Munchausen ändå, inte som det faktiskt syndromet är. Kankse en light-variant?

På något sätt har hon i alla fall utsatt min sambo för något, vad jag ska kalla det vet jag inte. Och det är som sagt bara honom som det är fel på, inte syskonen.

Hon själv var hos "doktorn" (som hon själv säger hela tiden) , en expert på dyslexi. Hon kom fram till att svärmor har klockren dyslexi och sen satte det igång...
Hon ringde direkt till min sambo och beordrade honom att skicka vår fem-månaders bebis till kontroll för att se om han har dyslexi.... Jag blev vansinnig och sa ifrån på skarpen att det minsann inte ska göras några "kontroller"  på våran bebis!

Hon fattar ju uppenbarligen inte bättre... Men hon menade att eftersom dyslexi är ärftligt måste vi kolla upp våra barn tidigt. Men hon nämnde inget om hennes andra barns barn. Jag har god lust att säga till henne att hon då lika gärna kan ringa min sambos bror och be dem "kontrollera" sina barn, men jag är rädd att det ställer till mer besvär än det gör nytta.

Det enda jag sa till henne var att min sambos dyslexi förmodligen inte är så svår eftersom han utan problem läser böcker och skriver och stavar varje dag utan problem. Det är möjligtvis ibland som ett stavfel uppkommer, men det behöver ju inte vara dyslexi för det!
När jag berättade det såg hon frågande ut och sa; Kan han läsa???

Då blev jag helt iskall.... Vad har hon gjort med honom?
Jag vet att man kan beställa sina journaler, men det är ju han som får göra det, och jag är inte säker på att han vill börja rota i det.

Häromdagen sa han att han hade fått jättemycket bättre självförtroende sen han träffade mig för att jag hela tiden hävdat att han inte är begränsad pga sina s k diagnoser. Jag har alltid trott att det varit skitsnack. Han har hela tiden sagt; "Tyvärr, jag kan inte läsa tidningen för jag har dyslexi." "Nej, jag kan inte läsa vidare på högskolan, för jag har ADHD" "Jag kan inte göra det, för jag har ADHD"

Han har hela tiden varit "handikappad" fastän han inte varit det. Jag har hela tiden sagt; men ge det ett försök, så får du se själv att du klarar det!
Och gissa vad? Nu läser han tidningen, funderar på att läsa vidare och har lyckats med en jävla massa saker som han aldrig trodde han skulle klara.

Det gör mig ont att se vilken makt mammor har och hur vilka faktiskt missbrukar det...

Anonym (Worried): Din svärmor är ju knäpp, man kan ju inte testa en 5 månaders. Som sagt jag har kraftig dyslexi men endast 1 av mina fem barn har konstaterad dyslexi. Min minsting vet vi ju inte än men han är bara snart 3 år.

amen snälla lilla du, ta inte i så du gör ner dej. självklart så vet kag väl att dom inte är alergika då de äter allt detta i smyg ändå, som choklad, glass mm som innehåller både mjölk och grädde... 
och sen e de inte bara de att jag tycker att hon överdriver utan de finns mycket mycket som gör att man VET att hon bara ljuger. med så många sjuka barn kan man tjäna mycket pengar genom att söka en massa foner mm mm mm bidrag o annat.....

FAKTA