Någon som har både renrasig katt och blandras?

Blandraser finns inte bland katter. Det är alltid huskatt, om det inte är en renrasig registrerad katt. Och huskatter är ofta otroligt trevliga. Dock vet man ju aldrig riktigt hur de blir eftersom de inte är avlade på egenskaper.

Jag har haft både raskatt och huskatt. Jag har haft en skogkatt som var otroligt nervös. Rädd för det mesta. Nu har jag en skogis som är otroligt stabil. Jag har haft en elak mobbare till huskatt, och nu har jag världens underbaraste huskatt som har både humor (!) och är stabil och trevlig i humöret och som faktiskt gått att dressera på så sätt att hon inte går på de ställen hon inte får, ex.vis diskbänk och vardagsrumsbord. Så det finns ju faktiskt alla varianter. Men om man köper en raskatt vet man oftast, inte alltid, vad man får. Men huskatterna upplever jag som robustare, inte så känsliga, och jag tycker ibland att det är trevligare faktiskt.

Ja, det viktigaste är kanske att jag ser på kattungen hur hon verkar när jag hanterar henne osv? Mamman kommer jag kunna träffa (det är hon som är MCO) men inte pappan då han är okänd.

Om kattungen verkar trygg och kelig borde det väl vara ett bra tecken vad gäller temperamentet?

Twinkle Little Star skrev 2007-12-07 16:31:00 följande:

Det är ju alltid ett vågspel att köpa ett husdjur. Alltid. Men jag tycker nog att du själv skall känna att du tycker om katten och känner att den verkar trygg. Och var beredd på spott och fräs några dagar när du tar hem den. Din vuxna katt kan reagera på sätt som du aldrig trott den om. Det kan även ske vissa utfall mot den lilla, men det är inget att oroa sig för. Det är som det ska.

Det kan ju va olika stor skillnad på "huskatt" och raskatt beroende på vilken ras man jämför med

Jag har en perserkatt och även en vanlig bondkatt. Jag vet inte hur Ragdol är i temperamentet men min perser är ju vääldigt lugn, inte så jättelekfull utan vill mest kela eller iakta saker som händer.Rivs aldrig, bits aldrig... Bondkatten däremot är det full fart i, hon leker med allt och om någon hittar på något de inte får så är det ALLTID hon
Tycker ändå att bondisen har präglats lite av perserns lugna, så hon är inte fullt så sjövild som mina tidigare bondkatter varit.

Usch, så svårt att bestämma sig!

Vi vill ju träffa kattungen igen så klart (bara min man son träffat den innan), men hur ska jag bedöma temperamentet? Den får ju inte vara skygg så klart, men man har ju ingen aning om hur den blir när den är 1 år tex...

Gah - vad jobbigt!

Men det har du egentligen inte med en renrasig heller, det kan vara något dolkt fel, just den katten kan ha en personlighet som inte passar dig o.s.v
Det går inte att säga att en katt blir precis som man vill ha den eller identisk med den man haft innan bara för att den är renrasig.
Twinkle Little Star skrev 2007-12-07 17:00:33 följande:

Jag hade nog mer tänkt i banorna om mamman som är MCO är testad för HCM osv? Det är ju ett vanligt problem hos den rasen som nedärvs till kattungarna om man har otur.

Nej, det är sant - men jag vill gärna inte ha en tokvild katt som klättrar efter väggarna (är ju van vid min luuugna Raggis). Lite fart då och då får det gärna vara, men inte så att den klänger i gardinerna...

Då kanske det är säkrare ur den synvinkeln med en renrasig?

Jo, hon är testad. Hon är tänkt i avel men hade tjuvparat sig.

Twinkle Little Star skrev 2007-12-07 17:07:47 följande:

Då hade jag genast lugnat ner mig. Det är ju just såna där sjukdomar o sånt jag hade vart mest nervös över. Nu skulle jag aldrig skaffa nåt annat än Birma i vilket fall, men det är ju för att jag älskar den rasen.

Ja, fast jag är lite bekymrad för att det kanske blir en "klättra i gardinerna"-katt eftersom jag inte vet vad det är för pappa...

Twinkle Little Star skrev 2007-12-07 17:10:40 följande:

Det måste ju inte vara det. Men säker kan man aldrig vara. Är mamman en lugn o trevlig katt så går det förhoppningsvis igen lite i ungarna.

Men det är ju aldrig som att köpa en raskatt där man träffat båda föräldrarna o lix har facit i hand.

Vi har alltid haft siameser i vår familj, men en sommar fick en liten grå stallkatt följa med hem. Hon blev 11 år (då hon tyvärr fick en hjärnblödning) och under alla de åren var hon övertygad om att hon också var en siames.

Har funderat och bestämt mig för att välja en renrasig i stället, maken får bli lite besviken men kommer nog över det. Är lite för viktigt för att chansa känner jag.

Tack för era svar!