undrar om de är normalt eller hälsosamt att småtjaffsa varje dag? .. vart tillsammans i 4 år snart och har en dotter på 2,5 år. Asså de kan va allt från himmel å jord, min man väller ut som en vulkan för minsta lilla.. något jag borde tänka på eller ta upp med mannen, alltså smågnäll varje dag?
Jag skulle inte stå ut med ett sådant förhållande med småtjafs varje dag 
(23/9)
ni kanske skulle testa att bo isär ett tag för att slippa gnabbet...o hitta tillbaka till varandra igen =)
när sånt här händer, som idag, asså VÄRSTA SKITGREJJEN.. då drog jag ut från 15-20 ... nu är de typ som vanligt när jag kom hem..
levde så i några år och det blev tillslut bara för jobbigt. Har också barn och dom hörde jämt på vårt ständiga bråkade. Ingen mådde bra så vi separerade. Nu mår nog alla mycket bättre, livet är så mycket skönare utan bråk för alla.
Vad exakt är det ni bråkar om? Är du kär i mannen? Orkar du kämpa för ert förhållande?
Gå isär eller ta till med familjerådgivning,de är inte sunt för ert barn att leva så.
nej de kan va att vi missförstått varann, eller att de inte är städat och idag att jag inte ville göra oralt och då började han klaga på att han alltid får be om saker å bla bla att förut behövde han inte de å bla bla. jag blev faktiskt ledsen för de.
jag är kär i mannen, jag känner de jag är borta, när jag verkligen tänker .. men de är så jobbigt för jag vet att han har kort stubin, han blåser upp för småsaker, jag borde egentligen inte ta åt mig för allt men de är så jobbigt för han är typ irriterad efter de i 434234243 dagar.. å jag är en sådan som lätt glömmer saker om de är skigrejor!
asså alltid jag som gör fel, glömmer saker med dottern, glömmer saker på, gör saker fel, inte städat när jag varit ledig, ibland vill jag inte göra saker inom sexområdet för jag tycker inte de är attraherande men gör de ibland för hans skull, jag älskar ju hnonom men då måste jag ha stooooooor lust. men när jag säger nej då blir han besviken och betonar inte arg" men jag vet att han blir irriterad som fan..
asså vi skriker inte eller bråkar.. vi diskuterar typ..
Du har ju all rätt att säga ifrån om du inte vill något när det gäller det sexuella, där går gränsen. Du ska på inga omständigheter ställa upp på något som du egentligen inte vill, gumman!
Mannen ska avguda dig, överösa dig med kärlek och du ska vara lycklig! Ni är ju en familj och hur tror du barnen kommer att tro om deras pappa är elak mot deras mamma? Kan ni inte gå på familjerådgivning eller något?
Stå på dig i det du tycker!
Som sagt ring familjerådgivningen. Ni verkar inte komma fram till något när ni diskuterar. En person som honom behöver hjälp,tjafs av mintsa lilla,så ska de inte vara.
jag tog upp detta med min man om att de inte är bra att vi småtjaffsar varje dag och att de alltid är MITT fel.. alltid klaga på mig.. då säger han "få inte för dig att de alltid handlar om dig, de gör de inte.. de är du som intalar dig själv".. nehe säger jag?? å så ramlade jag upp alla dom senaste tjaffsen och då säger han "kan vi inte prata om de här imorgon jag måste sova".. (han går upp 5 varje dag och jag väckte honom för jag var tvungen å få de ur mig).. jag blev ledsen och sen ringde telefon så då kunde vi inte prata mer..
men typ de han ville säga om jag känner honom rät är att jag inte ska ta de så hårt och att jag inte ska ta åt mig.. han e som han e pga olika saker..
sen tog jag upp de han "klaga" på för tre sekunder sen.. att jag glömt strykhjärnet på.. han sa de med en jätteirriterad och arg ton, klart jag tar åt mig! men de var faktiskt hans fel att jag lämna den så.. och då sa han.. men! jag poängtera bara jag är inte arg, ta de inte så hårt.. MEN VAD SKA MAN ANNARS GÖRA??