• Anonym (ung tjej)

    min sambo är så pedant!

    Jag måste bara få skriva av mig, är så himla trött på att trippa på tå här hemma och plocka med grejer som inte spelar någon roll, bra för att min sambo är SÅ PEDANT!

    När jag flyttade in i hans lägenhet blev jag nästan häpen över vilken otrolig ordning det var överallt, det syntes knappt att det bodde någon där. Själv är jag allt annat än pedant, men försöker verkligen hålla ordning eftersom jag vet att han vill ha det så, och jag hade hoppats att vi kunde mötas "på halva vägen". Men det verkar inte funka..

    Jag är hemma om dagarna med våran bebis, och har verkligen fullt upp som det är. Ändå fick jag igår höra att det låg smulor på köksgolvet efter att jag varit där och han tyckte att "i måste börja hjälpas åt här hemma snart". Jag tycker det känns så himla orättvist, jag tvättar, diskar, plockar och fixar med saker, så fort jag får en ledig stund över (ofta med saker bara för att jag vet att han vill ha det så) Ändå duger det ALDRIG i förhållande till hur han vill att det ska vara, på sitt sätt.

    Lägger jag in tvätt i maskinen, är han där och talar om hur jag ska lägga in lakanen annars blir de inte rena.
    Lagar jag mat är han där och talar om hur biffarna ska ligga i pannan.
    Bäddar jag sängen är han där och talar om hur jag ska sträcka lakanet.
    Står jag hela eftermiddagen och gör sushi tills han kommer hem, är det första han säger att jag måste lära mig stänga kylen efter mig. (den är skitdålig och går knappt att stänga och går upp av sig själv). Det känns bara så himla otacksamt, borde vi inte kunna mötas på halva vägen? Eller måste jag anpassa mig efter hans pedanta betende?! Ibland känner jag mig bar ovälkommen i "hans" lägenhet, speciellt när han säger "du vet väl hur jag hade det här innan du kom?".

    Jag är inte särsklit ordningsam av mig, men jag gör inget annat hela dagarna än att fixa med grejer som för mig är totalt oviktiga, bara för hans skull. Jag tycker inte han sanstränger sig för att anpassa sig som jag gör..

    Igår när vi pratade om det här, gav han exempel på saker han tycker att jag borde skärpa mig på, sånt han stör sig på. Tex att det hade legat ett tomt, öppnat kuvert på hallbordet hela dagen, och att jag inte hade tagit bort det. "Hade jag bott själv här hade jag blivit VANSINNIG om det låg kvar när jag kom hem!". Eller att jag lägger amningsinläggen på nattduksborden, när jag ammar, och ibland glömmer dem där. Han tycker jag "tar över" när jag lägger min rakhyvel på den hyllan där hans rakhyvel ligger, bara för att ha lika saker på samma stället, vilket jag trodde att han skulle gilla.

    Det är så jävla mycket (enligt mig) petitesser som han blir "stressad" av, som han säger. På något vis känns det som att jag måste anpassa mig efter hur han vill ha det eftersom jag flyttade in hos honom, och är i hans "revir". Men samtidigt tycker jag att han borde kunna anstränga sig lika mycket som jag, och spänna av sitt otroliga kontrollbehov. i har faktiskt barn tillsammans nu, och tid för sånna skitsaker finns liksom inte. Jag känner mig otroligt psykiskt stressad över att hela tiden hålla uppe i hans tempo, och det ha hänt att jag stått och speed-diskat 5 minuter innan han kommer hem, och fått struntat i våran bebis som gråter och är hungrig bara för att jag vet att han hatar när det ligger disk i diskhon..

    Vad tycker ni? Är jag egoistisk som reagerar så här, eller vad ska jag göra för att få honom att förstå? Just nu känns det bara så jäkla tråkigt.. Och jobbigt.. Känner mig som världens jobbigaste tjej som bara kommer och stör honom i "hans" hem.. ):

  • Svar på tråden min sambo är så pedant!
  • Fru hemlig

    Oj det verkar som ni har stora problem! Jag tycker inte att du är egoistisk! Jag skulle boka tid för familjetearpi så ni kan få hjälp att anpassa er efter varandra. Han måste också anpassa sig. Sen kan du ju pröva att låta honom vara själv hemma några dagar så kan han se hur lätt det är att städa när man är hemma med en bebis.

  • Anonym (förstår..)

    Jag har det nästan likdant... Orkar inte berätta så mkt ikväll, måste sova snart... men ikväll blev min karl hysterisk för jag lämnat en tomkartong på fel ställe. Och precis som du säger smulor, disk, tomma kuvert kan starta upp ett helsikes gräl och förstöra en hel kväll.. Vad gör man? Tror f..n att det finns saker hos han också som jag inte gillar, men han går ju knappast och trippar på tå för det... Återkommer en annan dag. Vi får försöka stärka varandra när de går på som värst..!!

  • Highnoon

    Låter verkligen jobbigt för dej...

    I min situation är det omvända roller. Min sambo är oerhört slarvig av sig och jag är den som gillar mer ordning och reda omkring mej. Har också en tonårsdotter som liknar sin far mer än mig när det gäller ordningssinne.
    När jag säger att jag är ordningssam så är det definitivt inte i samma grad som din pojkvän. Jag kan tåla ganska mycket för att försöka ha överseende med de övriga i familjen. Men när det blir fööör mycket så kan jag inte vara tyst längre. Kylskåpsdörrar som inte stänges efter att man varit där (är lätt att stänga), spisplattor som ej stänges av efter användning, ytterdörren som ej låses på natten (jag arbetar själv natt och kan inte kolla detta), klädhögar stora som berg överallt på golven osv osv. Listan kan göras hur lång som helst. Ja, det är inte enkelt när man har så olika grundinställningar men det vore bra om även din pojkvän kunde försöka jämka lite också i ditt fall. Du verkar VERKLIGEN försöka, sådant uppskattar åtminstone jag i alla fall.

  • Anonym

    Din kille låter som min fd styvmor. Hon var gift med min pappa och helt manisk. När jag hade duschat på morgonen gick hon in i badrummet och ordnade schampooflaskorna med etiketterna utåt, hon rättade till skorna i hallen till helt raka led, när min lillasyster skulle döpas dukade hon bordet tre dagar före dopet i köket, ingen fick röra tallrikarna (hon var ju tvungen att kolla att det blev exakt rätt) sen dammade hon av allt innan gästerna kom. Hon var så fruktansvärt pedant att det inte gick att leva i hennes hus.

    Din kille verkar tro att du är hans inneboende. Han vill ha allt exakt som när han bodde själv. Men det är omöjligt, speciellt när man har barn. Hur ska det gå när barnet börjar riva bland grejerna eller smula på golvet? Han borde vara hemma med barnet och se att det faktiskt tar både kraft och tid.
    Om jag vore dig skulle jag leta efter en annan lägenhet och bo själv med ditt barn där. Ni kan ju fortfarande vara ihop om du vill. Men vaddå "tar över" för att du lägger din hyvel på samma hylla som han? Vill han ens dela sitt hem med dig?

  • misssecret

    nej man måste faktiskt mötas på halva vägen. Bara för att han är nogrann innebär det inte att det är han som har rätt. Min man är också väldigt noggrann, dock inte så manisk som din men vi har hittat en mellanväg, blev speciellt bättre när HAN var hemma med sonen och insåg hur mycket jobb det faktiskt är. Sedan har vi börjat göra såhär att om det är något han är manisk med som typ stå och gnida diskbänken som jag inte kan göra lika bra ändå så får han göra det själv sedan delar vi på allt annat "normalt"
    Att det är hans lägenhet från början har inte med saken att göra ni delar den lika genom att tillsammans bo där, om du försöker så mycket som du gör så borde han uppskatta det. Skriv upp allt du gör på en dag som du gör för "hans" skull och inser han då inte så borde ni gå i familjeterapi för det är ju han som har en störning!!!!

  • NadiaMi

    Hur gammalt är barnet?

    När det börjar krypa, börjar lära sig gå och börjar bära runt saker kommer din sambo att bli vansinnig flera gånger om dagen om så små saker som en kvarglömd sak någonstans gör att han blir vansinnig.

    Ni måste prata ut och försöka hitta en "lagom ordning" som passar er båda, och ert barn som tids nog också kommer att gå runt och röja till saker i hemmet.
    Bara en matning av ett barn som ska lära sig äta själv blir rejält rörig, och har man då en förälder som sitter och suckar och klagar och en annan som försöker hålla rent samtidigt som det kastas små morotsbitar och grötklickar från barnstolen kommer det att bli en väldigt jobbig tillvaro.

  • camas

    men herregud...

    stackare. du kan verkligen inte ha det lätt...

    här är det typ tvärtom... jag fixar och donar men det syns inte vid dagens slut eftersom vi har barn ;)

    Sambon är pedantisk på vissa saker.. hyur dvd skivorna står och han har tom i olika kategorier... *ler* men det bryr jag mig inte om... han får gärna ha det så... så länge hemmet flyter i övrigt...

    både min sambo och jag är väl rätt lata när det gäller hemarbetet men jag fixar o plockar ändå "hela" dagarna och det ser trots det förjävligt ut på kvällen...

    man dör inte av lite skit o damm i hörnen och disk i köket utan det tyder ju bara på att man haft nåt roligare att göra, som at tex umgås med sitt barn...

    hoppas verkligen att ni kan lösa detta annars så skulle jag nog överväga att flytta till eget med barnet men ff vara tillsammans, om man vill det.

    Kram


    Filip 4170g. 041227 och BF 080319
Svar på tråden min sambo är så pedant!