Förlovning men inte flytta ihop?

Inte så kul kanske... försöker han manipulera dig till att göra mer som han vill kanske? "När du är tillräckligt snäll så kan vi flytta ihop...."

Nä inte kul, men det är inte kul att flytta ihop utan förlovning heller (som jag)!

Jag lägger ingen värdering i när i förhållandet man förlovar sig.

MEN

Vad är det ni lovar varandra? (Med för-lovningen)

Om nu skälet till att inte flytta ihop är att ni bråkar, vad har ni för planer framåt?

Om ni nu bråkar så mycket att han inte vill att ni ska flytta ihop, hur kommer det bli i framtiden, om ni flyttar ihop?
Varför inte vänta med förlovningen? Det låter inte som han är mogen för en förlovning..
Personligen ser jag samboskap före förlovning som det enda alternativet.

Jag förlovade mig utan att flytta ihop, fast det var ju inte pga min pojkvän inte ville utan för att vi var ganska unga.. Fråga honom var förlovning innebär för honom.. För mig är det ju förknippat med att man ska gifta sig så småningom och då är ju det ganska vanligt att man också bor ihop

Bråkar ni mycket eller är det bara han som tycker det?? Vad är det i såfall ni bråkar om och går det att lösa?

Det är så bizzart alltihop. Jag tycker inte att vi bråkar så mycket. Bråk blir det framför allt när jag tycker vi borde prata om framtiden.
Samtidigt är han väldigt tydlig med att han vill vara ihop med mig. Det ska tydligen förlovningen vara en symbol för.
Det känns som om han vill ha allt - utan att behöva förändra något i sitt liv. Och jag är en sådan fjant att jag tycker det är bättre att ha en pojkvän idag även utan hopp om förändring i morgon.

JAg tror ni ska fundera över var och en för sig och tillsammans vad förlovning betyder. Så att ni lägger samma betydelse i det. Det blir lite fel om en av er menar att förlovning betyder att ni älskar varandra just nu och den andre menar att förlovning betyder bröllop inom ett år...

Jag bryr mig inte så mycket om förlovningen även om jag inte vill. Det är däremot konstigt när man är långt över 30 att ha en "pojkvän" som dessutom efter två år inte ens är säker på om han vill bo med mig.
Jag känner inte riktigt att jag har tid att vänta på honom om han ska vela.

Jag tror att du (som jag i tidigare förhållanden) har träffat en av de som hatar att binda sig och som har ett evigt frihetsbehov.

Troligen kommer han aldrig ändra sig - antingen lär du dig att acceptera läget och framförallt kanske trivas med det eller så letar du efter någon annan (som jag gjorde...).

Förmodligen kan du också med tiden få dina önskningar genomförda om du tar små små steg och ett i taget. Plötsligt sitter han där och ni har flyttat ihop. Problemet är att det är mördande för självförtroendet med sådana som är rädda för utveckling. "Ja men inte riktigt än" eller "Jo men jag är inte redo"....

Jag skulle nog börja fundera på lite andra alternativ, känns inte riktigt som om han är klar i sitt funderande och ju mer du går med på desto mer hamnar du i fällan att han bestämmer över relationen.

Lycka till iallafall - kör du på så utrusta dig med tålamod - kan du ha det så kanske allt blir toppenfint.