När vet man att man har hittat rätt??
Om man känner att man trivs med någon??
Är så rädd att gå miste om nått i livet, att det alltid känns som om jag kommer hitta bättre, eller att gräset är grönare på andra sidan???
Kan nån ge mig ett tips som gör att min oroliga själ kan stillas, hur ska jag tänka?? för att inte kasta bort det här fina jag nu har träffat!
Vad är det för något specifikt som någon annan än din partner skulle ha. Är det i så fall småsaker eller "stora" saker?
Nej handlar inte om några saker egentligen. Jag är bara rädd att det inte är det jag söker, hur vet man helt enkelt att man hittat rätt?
(varför jag undrar är att jag kommer från ett jättejobbigt förhållande för 3,5 år sen) Är nog eg rädd att bli sårad igen.
Ja, man kan ju aldrig veta med säkerhet, man har ju inga garantier...
Jag känner i hjärtat att min man är den rätta. Vi passar så bra ihop -har samma värderingar, intressen osv.
Sen tycker vi ju inte lika om allt, men det skulle ju vara tråkigt om vi gjorde.
Det finns saker som jag kan störa mig på, men inga världsliga saker som jag inte står ut med.
Det går upp o ner, man får nog jobba med alla förhållande.
Har du kännt så här länge, eller har det kommit på senare?
Ja, hur vet man... bra fråga...
Det finns ju inga garantier för att det ska var livet ut eller att man inte ska bli sårad eller själv såra någon. Lika väl som att det inte finns "ny förälskelse" som varar för evigt.
Jag tror man vet att det är rätt när man grälar. Man har värsta fajten och man verkligen hatar sin respektive och kanske till och med fantiserar om att det hade varit bättre att leva själv eller med någon annan. MEN man stannar ändå för någonstans i hjärtat och långt bak i huvudet så finns DET där... man vill liksom inte leva utan honom/henne fast att man just nu inte alls tycker ens lite om han/hon.
Svårt o förklara... hoppas ni förstår min tanke :)
Jag tror alla någon gång får tanken att "gräset är grönare på andra sidan" och om man känner att det man har nu inte är värt att kämpa för så är det kanske så... Men förhasta inte för då är risken ännu större, tror jag, att man verkligen kan gå miste om något!
Ja du... den som de visste med säkerhet... men jag tror mig iaf ha funnit den rätta... när jag fortfarande nu efter flera år känner mig alldelles varm när han ler mot mig eller bara genom att jag tänker på honom...