Får man betalt för at donera ägg?
Jag har lite frågor.
Hur går det till?
Får man välja ut personen sj som man vill donera till?
Får man ta betalt??
osv?
nån som vet?
Jag har lite frågor.
Hur går det till?
Får man välja ut personen sj som man vill donera till?
Får man ta betalt??
osv?
nån som vet?
Vad jag vet så är svaren på dina frågor följande: *Nej du får inte betalt i Sverige. *Det bästa är att vända sig till landstinget/sjukhus - det är vad jag vet, endast statliga universitetssjukhus som får utföra ÄD behandlingar i Sverige *Nej, du får inte välja vem du ska donera till. Däremot finns det visst något slags system att om du vill donera till en närstående så godkänner de inte det men däremot kan din vän få hoppa fram i kön om du donerar till någon annan och därmed få snabbare behandling.
Det finns säkert andra som har mer info om detta. Det bästa är nog ändå att vända sig till landstinget med frågorna.
okej så med andra ord, man får inte ha något att säga till om, när det gäller ens egna ägg. Då förstår jag att det är så lite med don.. :/
Ja, det är egentligen rätt konstigt. Spermadonatorer får ju betalt...!
Jag har läst man får 3000:- som ska täcka det utgifter man har, tex resor och frånvaro från arbete osv
Jag tror att spermadonatorer får ca 500:- och äggdonatorer ca 3000:- på min klinik i Umeå. Detta skall inte ses som en betalning, utan som en ersättning för att täcka inkomstbortfall vid läkarbesök och extra resekostnader.
Men jag kan tycka att det vore bra med en högre ersättning för äggdonatorer, då man påverkas enormt mycket både psykiskt och fysiskt jämfört med vad en spermiedonator gör... Hade jag varit yngre och inte haft egna fertilitetsproblem hade jag gärna donerat ägg, men efter två fullskaliga hormonbehandlingar tycker jag att 3000:- är i minsta laget. Kvinnor som donerar ägg riskerar ju också att få biverkningar av behandlingen eller tex bli överstimulerade, och då täcker ynka 3 papp inte inkomstbortfall o. dyl.
Angående hur det går till så har jag inga detaljer själv, men innan man får påböjra en behandling måste man kolla att man inte har några blodburna sjukdomar (HIV, Hepatit tex) med minst sex månaders mellanrum. Blir man godkänd ser behandlingen ut som vid en vanlig IVF, förutom att man naturligtvis inte får tillbaka något embryo. Dvs. troligen först nedregleringsnässpray i ca 3 veckor, läkarbesök med VUL och blodprov, sprutor och nässpray i 10-14 dagar, blodprov och VUL under tiden, Äggplock som görs via slidväggen under lokalbedövning. Processen (när man väl är godkänd) tar alltså ca 5 veckor och man kan leva "normalt" under tiden, förutom dagarna kring äggplock då man får räkna med att sjukskriva sig 1-3 dagar.
Ok, jag läste någonstans att männen får ersättning, men det var alltså fel.
Jag tycker att det är fel att, ,speciellt kvinnor, inte får högre ersättning. Man förstår naturligtvis det etiska dilemmat - att de inte vill att kvinnor ska göra det för pengarna. Men vad spelar det egentligen för roll, i ett land som Sverige. Det handlar ju trots allt inte om att man donerar vitala organ för att få mat för dagen, som i vissa u-länder. De kvinnor (och män) som vill donera är vuxna människor som borde få bestämma över sina egna kroppar och sin egen ekonomi.
Visst borde de som ger ägg få mer betalt men då får man ändra namn också eftersom det är en DONATION och om man donerar så GER man.
Ja, det kan man ju göra - men utomlands får många betalt och det heter ändå "donation". På engelska kunde man annars säga "eggprovider" och "spermprovider", "äggtillhandahållare" blir kanske litet långt ... "äggordnare" eller "spermafixare" kanske!
Sen är faktiskt den "låga" betalningen inte orsaken till att så få donerar.
Det går djupare än så.
Oftast så känns det för tjejer att det är "deras" barn som dom donerar vilket är helt fel men iaf.
Du kan visst bestämma var dina ägg hamnar genom att t.ex. syster eller kompis har dig som egen donator. Korsdonation rekomenderas ibland men är frivillig.
korsdonation rekomenderas nästan alltid men vill man bestämt ha ex sin systers ägg s¨å kan man få det!