Ni som fick barn unga. Var du redo? Hade du väntat om du hade fått göra om valet idag?
Naturligtvis ångrar man inte ett barn, det är inte det jag menar. Men om du hade fått föda samma barn, fast senare, hde du gjort det då?
Jag var 16 när min son föddes....
På ett sätt hade jag velat väntat lite...
Men på ett annat sätt förändrade han mitt liv just då.
Han gjorde det bättre.
Jag vet inte vad som hade hänt om inte han kommit då han kom.
Mitt liv vände totalt när han föddes.
Jag mognade sååå mkt. Helt sjukt att man kan förändras så mkt av en liten bebis...
Så igentligen nej....
Jag fick min dotter för en månad sen, och jag är 17 år.
Jag känner mig redo för det, jag bor med min pojkvän, vi har det bra ekonomiskt och allt sånt. Bil, hund .. ja allt det där i "vuxenlivet".
Visst det är väldigt jobbigt med en liten bebis som bara skriker och skriker vissa nätter, men ja det är värt det.
Jag har tappat alla mina kompisar nästan, har fått offra ganska mycket.. men det är det också värt.
Men endå så saknar jag lite grann om hur jag kunde leva innan hon kom. Kunde göra vad jag ville när jag ville. Kunde ta en cigg utan att få dåligt samvete, kunde ta en cider eller nått med vännerna. Kunde gå ut och gå på bio varje helg, och göra andra saker. Men med en liten bebis går det inte.. och vännerna slutar höra av sig, för jag kan ju ändå inte följa med.
Visst har jag några vänner med småbarn, de umgås jag mer med nu, men det är inte barndomsvännerna, utan nya kontakter.
Ångrar definitift inte att jag fick barn nu, men jag vill inte ha några fler barn nu. Iaf inte på många år.
Är glad att jag växte upp och "offrade" de där smågrejjerna, fick ju min prinsessa för det. Men som sagt, vissa stunder saknar man det också.
Jag var kanske inte så ung i era ögon, jag var 24½ när min äldsta föddes. Hon blev till när vi varit tillsammans i tre månader och trots att jag åt P-piller.
Nej, jag var inte redo, jag var mitt uppe i min utbildning och ville jobba inom det yrket. Hade jag kunnat få samma barn (för naturligtvis vill jag ha min älskade flicka) senare så hade jag valt det.
Jag var 17(två månader ifrån 18) när dottern kom, jag hade nog velat få henne åtminstone ett år senare. Jag och pappan(min sambo) kände knappt varandra, det var egentligen bara en lite halvt om halvt fyllegrej utan komdom, och vi tappade kontakten efteråt(ändå flyttade den underbara människan från stockholm till göteborg för att vara med mig under graviditeten, är så himla glad att han är en så fin kille, verkligen genomsnäll, finns inget ont i honom 
). Jag ångrar inte att jag var 17 när dottern kom, men jag hade velat ha en 'grund' med sambon innan man fick barn.
Allt är bra och så nu, men ibland när man bråkar/har olika åsikter om något så känns det lite som att man inte riiiktigt 'känner' varandra.
Menmen
Jag fick min första dotter när jag var 19, hon var planerad. Jag ångrar det absolut inte, jag var verkligen redo. Jag hade drömt om att skaffa barn i flera år och när jag hittat rätt pappa som också var redo ja då fanns det ingen anledning att vänta! Nu efter några år (hon är 6år nu) så kan jag tänka ibland att "shit va unga vi va", men jag ångrar det absolut inte! Nu är jag 26 och nu har vi fått tre barn till!!
Jag beundrar verkligen er unga mammor / pappor :)
Stor kram till er alla
Jag var 19 när sonen föddes,han var planerad.
Ångrar ingenting,för oss var det en perfekt tidpunkt att skaffa barn.Var förberedd på att det kan vara väldigt tufft men får säga att det är långt ifrån så jobbigt som många säger.Känner mig väldigt säker i min roll som förälder.
jag var 18 när dottern föddes. Hade nog velat gå klar gymnasiet innan men mitt liv har ändrats totalt har mer tålamod än innan. Var inte så mogen innan jag fick lillan men man växer i det. Vi har det bra nu ekonomiskt men kunde haft det bättre. Hade nog velat vänta 1 år till men skulle aldrig velat ta bort det ändå. Skulle inte klarat det därav att jag behöll henne. Och inte lessen är man för det 
Det finns nog ingen som e "redo" för att bli mamma/pappa . Det är ngt som växer fram under graviditeten tror jag & vrf ska man vara så jätte redo enligt alla? Bara man klarar av att ansvara båda för sig själv & sitt lilla nyfödda barn . Rätt mig om jag har fel (:
/ Ida