Någon som haft bruna/oranga flytningar och allt gåtbra?

Jag blödde i åtta veckor och har idag en fullt frisk tvååring så visst kan det gå bra! Jag hoppas allt är bra hos doktorn imorgon!

Tack. Du ger mig hopp....

Det är så otäckt med detta.... Jag har haft ett mf i somras, men det var INTE som det här. Då kom en stor blödnig efter bara en dags röda/rosa flytningar....

puffar....

Jag är nu i vecka 11.
I vecka 5 fick jag en klarröd blödning på morgonen. Blev väldigt orolig. Blödningen efterföljdes av flytningar - bruna sådana. De var liksom orangebruna med bruna "trådar" i. Hade även ont i magen. Jag tog för givet att det var missfall. Åkte in till Gynakuten - men där konstaterades att det inte var någon som helst fara! Har haft bruntrådiga flytningar då och då... men inser nu att det kan vara normalt.

Jag håller tummarna för dig!

Jag blödde ( inte så mycket, men - blödde.)
Idag är han 1½ och hur frisk som helst.

Lycka till!

Tack för era svar. Vill gärna ha fler oxå!

Åh vad skönt att höra!  Börjar bli liiite mer hoppfull nu....

Varit på vul!

Allt såg bra ut i nuläget!! Liten ärta med ett blinkande hjärta!  Är så glad just nu! Beräknades vara i v6+3.

Kram! 

jag hadde en mindre blödning och lite flytningar som va brungula i början av min graviditet och idag har jag en frisk kille som fyller två på fredag:)

Vad glad jag är att jag hittade den här tråden! Har precis som TS brunblandade flytningar o var på VUL igår o har oxå sett en liten böna m tickande hjärta Men idag kom det mer flytning o klart jag blev orolig... Har både mf o MA i bagaget så man har ju en planterad oro som inte går att göra nåt åt liksom. Skönt iaf att läsa att det kan funka iaf. Jag är i v. 6+5, TS så vi är nästan lika Håller tummarna för oss att det går bra!

Jag har både läst om och hört om folk som haft blödningar under graviditeten trots att allt varit bra med babyn.

Har en kompis som blödde regelbundet under graviditeten och hennes barn mår finfint

Så lycka till och hoppas allt går lika bra som för så många andra!

TS: jag var på VUL i förrgår, pga flytningarna ringde jag akut till KK. Under mitt MA fick jag mycket dåligt bemötande där så jag trodde inte de skulle ge mig en tid, men jag sa bara mitt personnr så bokade hon en tid efter att läst i journalen. Såg ett litet hjärta blinka på skärmen o enl mätningen var jag exakt på den dag jag själv trodde så ännu växer liten enl beräkningen. Har nytt VUL inbokat i v. 10 o jag vill att tiden går fort nu!

Vi hade oxå berättat för vår dotter. Det har varit jättejobbigt, hon blev så ledsen o fortfarande så finns det dagar då vi inte får nämna andra som fått bebis för hon börjar gråta. Jag har försökt prata m henne mycket om det, i den mån hon vill, men det är svårt. Har inte sagt något ännu om att jag är grav igen, vill vänta så länge som möjligt. Tycker iaf att jag ser att min mage växer på ett annat sätt än sist o jag är oxå lite extra svullen på kvällen. 

Jag själv har oxå mått fruktansvärt dåligt efter MA:t eftersom jag gick så länge o de säger att det ev var en ofostrig grav. Har kännt mig så förbannad på min kropp som inte stötte ut det tidigare om det var något fel. Omgivningens kommentarer har inte heller varit lätta att ta, har mött många som sagt att de aldrig hört talas om ett sådant missfall som MA eller hört om någon som haft ofostrig grav.... Tur att FL finns, här har ju jag sett att jag inte är ensam! Jag har varit sjukskriven pga deprission o är det fortfarande 25%. Mår bättre o går fortfarande i samtalsterapi.

När har du beräknat BF? Jag har den 29 aug enl FLs uträkning.

1 sept ca, säger ca då jag gick över 2 v med dottern och funderar på att begära snitt denna gång. Med dottern blev jag urakutsnittad, efter igågsättning och 20 tim förlossning. Hennes hjärtljud gick ner och hämtade sig inte. Som tur är gick allt bra och hon är nu en frisk och pigg tjeja!

Nä det är ett skit att man ska bli bemött illa efter det man gått igenom. Att de inte kan lyssna på en. Jag förstår att de inte kan ta in alla som haft färgade flytningar för kontroll, men tycker att de ska ta hänsyn till om man varit med om saker eller inte. För mig spelade inte min historia ngn roll. Dr var däremot jättetrevlig och vänlig. Vid avbrytandet blev vi väldigt väl omhändertagan, så det har jag Inget sopm helst att klaga på. Nu känns det som att det inte ä rngn ide att ringa till gyn om jag får mer allvarliga symtom.....

Jag är oxå 25% sjukskriven...... Kraschade totalt i slutet av sep och blev helt sjukskriven, sedan 50% och nu 25%. Det går bra att jobba nu och jag hoppas det fortsätter så..... Hur går det för digatt jobba??

Jag väljer nu att inte vara anonym längre.... Om du vill kan du inboxa mig istället så kan vi prata vidare där, så inte alla ser?? hehe!  Vi verkar ha en del gemensamt, inte minst oron.....

Det är ingen fara, jag behöver inte vara anonym egentligen. Det är väl mest för att inte alla ska veta att jag är gravid igen som jag är det. Vill inte att du skriver i min GB om det iaf, tack. Det är så många arbetskompisar o så som är inne o snokar där, o jag vill hålla det lite privat o hemligt ännu.

Jag hade oxå en jobbig förlossning m dottern även om det inte kan jämnföras med din. Hon var planerad till 5 mars o natten till den 5 började värkarna vid halv ett. Hade inte hunnit somna. De var regelbundna från början m först 10 min mellanrum o sedan vart de intensivare o när jag åkte in vid halv sju på morgonen var det bara 3-4 min emellan. När jag kom in på BB så avtog de bara! I o m att jag var öppen 6 cm redan så satte de på värkstimulerande dropp o så gick jag hela dagen o öppnade mig helt men själva krystvärkarna ville inte infinna sig. Vid 17 på em beslutades det om snitt o eftersom jag haft epiduralbedövning blev jag lokalbedövad. Kl 19.12 kom en jättesöt liten flicka ut! Efteråt har jag fått veta att hennes hjärtljud var dåliga o de fruktade hennes liv, men som väl var visste jag inget om det när jag låg på op-bordet.

Efter MA:t fick jag igenom att jag skulle få tidigare VUL om jag skulle bli grav igen o det tycker jag är skönt. Bemötandet under mitt MA o framförallt under skrapningen är under all kritik. Jag hade tid kl 9 på morgonen, men skrapades inte förräns 17 på kvällen. Däremellan träffade jag en läkare vid 10-tiden o sedan var en sköterska o gav mig cytotec vid halv tre, annars var det inte en människa inne på vårt rum o frågade hur jag mådde! Kände mig totalt bortglömd o dessutom ligger BB-avd mitt emot så det första som mötte mig när jag kom upp i korridoren var en mamma m en nyfödd bebis! Det var jättejobbigt. Tror att om jag fått lite lite bättre bemötande där så kanske jag kunnat hantera allt lite bättre efteråt.

Eftersom jag inte trivs på mitt jobb så funkar det väl sådär att jobba. Vill helst ha något annat, men det går iaf bättre än jag trodde att jobba 75%. Hoppas, hoppas nu att våra graviditeter går bra o att vi får våra bebisar till början av hösten!

Om du vill så finns det två trådar jag kan tipsa dig om, dels den här som jag startade strax efter MA:t o som nu är inne på sin tredje del:
www.familjeliv.se/Forum-4-47/m27065380.html Den har hjälpt mig massor, alla som är med i tråden har varit med om samma som du o jag, en del har haft MF en del MA o en del har fått avbryta grav som du tvingades göra. En del har blivit gravida igen, men skriver fortfarande där, som jag t ex, men det är helt ok, jag har funnit stor tröst i att man kan bli gravid igen innan jag blev det.  Jag skulle inte klarat mig utan det stödet i den tråden, kan jag lova!

Sedan finns det en systertråd: www.familjeliv.se/Forum-11-237/m27837199.html
Det är en tråd för de som blivit gravida igen efter Mf/MA. Här kanske man känner att man kan skriva lite mer öppet om sina krämpor o tankar kring den nya graviditeten. Hon som startat tråden, Anaiah, har varit med i "min" tråd nästan sedan trådstart.

Du är varmt välkommen i båda trådarna det vet jag! Om du inte vill skriva där, så fortsätter vi att skriva antingen i denna tråd eller inboxar varandra om du vill!

Kram kram!

Ooops, vilket låååångt inlägg det blev!

jag började blöda i vecka 6 höll i sig fram till vecka 13 ungefär. fick 3 gånger större blödningar annars blod i flytningarna.läkaren sa att efter varje blödning kunde det ta tid innan det slutade eftersom det tar ett tag för blodet att torka upp så att säga. är nu i 7:e månaden

ja det är skönt att höra att de går bra för vissa =) och som sagt läkaren sa att det kunde ta tid innan blodet slutade pga av att det som sagt måste "torka in" eller vad han nu sa =) jag försökte att vila och inte ansträngamig förmycket