råd ängående otrohet

Jag råder er att gå i terapi.

Jag kan förstå att han tycker att du tjatar - han har ju dåligt samvete. Och jag förstår varkligen att du vill veta, att du har massvis av frågor. Det måste han acceptera.

Jag måste tyvärr säga att min erfarenhet av det är att man glömmer aldrig av det och hur mycket man än försöker gå vidare så kommer det alltid att finnas med i ens tankar.
I mitt fall så var jag otrogen ca 6 månader in i förhållandet berättade inget och mådde själv jättedåligt över det.
2 år senare berättade jag allt som det var och vi valde att fortfarande bo tillsammans.
Problemet var att jag hade inte kvar samma självrespekt utan kunde aldrig "känna" på samma sätt i förhållandet utan stängde i stort sett av mina känslor.
Efter 6 år tillsammans tog det slut och jag kan inte säga annat än att det tog slut än för att jag var otrogen 5 1/2 år tidigare.

Jag har varit i samma sits. Vi gick i familjerådgivning. Och min sambo har fått ta emot så otroligt mycket skäll och tårar mm Han förtjänade givetvis det och han tålde det. Men den som har varit otrogen måste nog räkna med att det kommer på disskution länge efter och även tåla det. I mitt fall är det ett år sedan jag fick veta, men vårt förhållande är fortfarande på prövotid. Lycka till!!

har varit i samma sits. min kille tyckte han tagit sitt ansvar när sanningen kom fram (trots att det var JAG som kom på det) och sen var det ur världen för honom. han kunde aldrig fatta att det är en evighetsprocess för mig att bearbeta det, och att jag hade behövt honom vid min sida för att visa förståelse för min misstänksamhet och visa att han gick att lita på. han tyckte att nu har det ändå gått 4mån så nu borde de vara glömt för lääänge sen. funkar tyvärr inte så. det är slut mellan oss nu...

Hej! Till TS! Jag fick i februari reda på att min sambo varit otrogen mot mig på en personalfest (trots att jag misstänkt det sen dom var på den i slutet av nov OCH frågat honom flera gånger) Det kom ut genom att han gick på den lilla finten "jag vet vad du har gjort" från en gemensam kollega. Han berättade för henne och hon förde det vidare till mig.
Varje vecka är en kamp just nu. Jag bestämde mg för att gå tillbaka och satsa på det vi hade. Nu har vi också nått den punkten där har tycker att jag är för krävande och ringer för att kolla upp honom osv osv... fick senast i lördags höra att om jag ändå inte litar på honom varför skall vi vara ihop? Svar: för att bygga upp de känslorna och förtroendet vi hade förut!!!

Du SKA ha rätt att fråga, att inte må bra, att behöva tröst!!! Du SKA kunna vara orolig och rent ut sagt svartsjuk! DET VAR DU SOM BLEV BEDRAGEN! vill han fortsätta vara med dig så får han banne mig visa det och låta det ta sin lilla tid.

Nu låter jag lite kaxig och ÖNSKAR att jag kunde lyda mina egna råd ang detta i mitt eget s.k förhållande men istället tar man ut det på sig själv.

Näe.... vill han vara med dig ska han fanemig bygga upp ditt förtroende för honom... det skall inte vara enbart du som försöker!

Min sambo har varit otrogen mot mig. Det är 3 månader sedan, men det gör fortfarande väldigt ont vissa dagar..

Vi går i familjeterapi och det hjälper väldigt mycket. Hon som är med kan verkligen hjälpa oss att sätta ord på saker så att vi kan förstå varandra.

En viktig sak som hon har sagt är att det går att gå vidare. Det går att förlåta, men det tar tid och sambon min kommer verkligen få visa mig respekt på alla sätt & vis. Ibland känns det överdrivet, men det är otroligt viktigt att han ringer om han så bara blir 1 minut sen hem. Och att han berättar vad han ska göra om han går ut m.m. Och det ska han göra UTAN att jag behöver fråga och tjata.

Jag rekommenderar familjerådgivning. Det kräver tid, kraft och pengar, men man får så mycket mer av det!

Hej!

Många bra råd från er alla, hoppas att ni fixat att gå vidare ni som vill det. Blev själv bedragen för cirka 2 månader sedan. Till saken hör att jag är höggravid med vårt andra barn. Någon annan som blivit bedargen under en graviditiet??? inte nog med det så är jag övertygad om att jag inte skulle fått veta något om jag inte hade blivit smittad med Gonorre... som ni förstår känner jag att jag ALDRIG kommer eller vill förlåta honom för detta. Hur kan man göra så här mot någon???  En människa som jag levt med i flera år, som jag litar på och som jag givit mitt liv åt... gör mig det värsta någon skulle kunna göra mot någon! Hur kan man någonsin bli vänner efter något sådant???

Hej!
Sitter i precis samma situation just nu. Kanske har du en mail så man kunde få lite tips eller utbyta erfarenhet.
//Kaos 

Otrohet gör frukansvärt ont, och det tar tid att komma ur. Jag har själv upplevt det då min pojkvän var otrogen med bästa kompis under tiden jag var utomlands. Det var 3 månader sen nu och jag mår fortfarande väldigt dåligt över det. Jag kan inte räkna alla nätter och dagar jag gråtit mig igenom. Jag gjorde slut direkt när jag fick reda på det, men tyvärr dör ju inte känslorna ut bara för det..

Efter alla oräkneliga diskussioner vi haft efter att sannningen kom fram där jag ställt frågor, brutit ihop, gråtit och skällt om vartannat insåg jag att  det inte skulle funka att vara tillsammans längre enbart pga min oförmåga att lägga allt bakom mig, utan också för att min (numera ex)pojkvän kände sig som en slagpåse och inte pallade med mina utspel.
 Vill man dock försöka igen så ska man aktivt jobba på att  sluta älta, och när man väljer att förlåta verkligen förlåta. Men det är viktigt att komma ihåg är att det inte bara är DU som ska jobba på att komma vidare, din partner måste också göra allt för att  reparera det han/hon haft sönder inom dig, och vara beredd på hantera de jobbiga situationer som kommer att uppstå under tiden det tar för dig att återhämta dig. Du har all rätt att ställa krav, och ångrar sig verkligen personen och älskar dig så bör han/hon göra allt för att inte ge dig någon anledning att misstänka att något liknande skulle hända igen.

jag vet inte var jag ska börja så jag bara skriver jag lever med en man sen 5 år tillbaka första gången han va otrogen va för 2 år sen (oskyldigt sms)enligt han så förlåt han efter det har det med olika mellan rum varit massa oskyldigt flörtande med andra kvinnor o jag förlåter men det gör så ont han slutar inte jag har insett att han har en sjukdom bekräftelsemani varje gång jag hotar med att nu lämnar jag dig då e det panik hos han och så e han världens bästa i två tre dar sen är det nåt igen jag kan inte hjälpa att jag är på han hela tiden han sitter ju med sin mob hela tiden och min instinkt säger till mig att det är nåt men konfronterar jag han då får jag skit o massa skäll allt är så hopplöst vad ska jag göra behöver nån att prata med jag vet att allt låter jätte rörigt men detta är bara en liten del av det jag känner... hjälp

Hittade en tråd ni kanske borde läsa.

www.familjeliv.se/Forum-4-51/m61721922-1.html

tycker för övrigt att ni borde försöka ta er ur era dåliga förhållanden, det är inte erat fel att de är otrogna mot er. Det gör ont, de har svikit ert förtroende och betett sig skit och sedan förtsätter de när ni mår dåligt... tycker synd om er, de förtjänar inte er kärlek!

varför dra upp en gammal tråd som är från 2005?????