• LeWiMi

    Vad gör JAG för fel?

    Jag är bonusmamma åt en kille på 6 år.
    Hans mamma är ALLTID missnöjd med det som vi gör för honom. Säger rent av att vi förstör hans liv.
    Vi försöker hitta på så mkt grejjer vi kan och träffa honom så mkt vi kan.
    Hans pappa jobbar en bra bit hemifrån och har ganska lite tid över för honom på veckorna.
    När man åker kl 05.30 och är hemma ca 12 timmar senare så finns det inte mkt tid att spela med.
    Då anser hon att han bara skiter i honom?
    Jag jobbar heltid och har två egna barn som kräver mkt av mig.
    Då anser hon väl kanske att jag skulle ta mig an honom oxå. Jag har just varit sjukskriven för utbrändhet, då hemmasituationen har blivit för mkt med krävande barn och ett tuff arbete (oxå ganska långt hemifrån). Jag åker kl 6 och är hemma vid 17.
    Hon tycker oxå att min sambo spenderar mer tid med mina barn och att det är så fruktansvärt, men dom bor ju med mig och jag med honom? Vad kan jag göra annorlunda?

    Dessutom dem helger som han är hos oss så ringer hon JÄMT och ska locka hem honom med något, för att han ska välja att åka hem. Sen har hon MAGE att säga att min sambo inte bryr sig om honom?

    Jag tycker hon beter sig så himla fult!

    Är det jag som är knäpp eller är jag verkligen så himla hemsk emot honom, jag börjar faktiskt att undra?

    Jag erbjuder mig några gånger/vecka att ta med honom hem från skolan då min äldsta son och han är jättebra kompisar och leker gärna i skolan och på fritiden. Men då säger hon alltid nej och tycker det är för sent...

    Jag vet inte vad mer jag kan göra?
    Jag tycker det är deras grej att sköta allt det där, men det är mig som hon är arg på?...

    Varför?

    Vi har pratat om att försöka få honom att bo hos oss på halvtid. För att hon inte ska kunna ha något att komma med, men det vill hon inte, utan kallar oss bara en massa dumma saker när det tas upp till diskussion.

    Åh..orka...man blir bara ANTI till allt när man tänker på hur saker och ting bara rullar runt i det där ekorrhjulet...

    Puh..nu har jag skrivit av mig lite..hoppas någon kan förstå vad jag går igenom o ge mig lite handfasta tips för mig och min familj...för vi orkar snart inte med all smutskastning mer...det tär på vår relation. :(

  • Svar på tråden Vad gör JAG för fel?
  • Lyckogrisen

    Ni ska dokumentera problemen.

    Skriv dagbok.

    Spela in era telefonsamtal med henne på en diktafon. Det är lagligt att spela in samtal som ni själva deltar i men inte om ni spelar in samtal mellan mamman och pojken.

    Kontakta även Familjerätten och försök få till samarbetssamtal. Hon tycker inte det fungerar och ni tycker inte det fungerar.

    Skulle nog vara bra om ni satte er ner och pratade igenom situationen.

    Låter som ni skulle behöva ha ett umgängesavtal (om det inte redan finns ett)

    Om hon inte vill det så kan ni ringa till soc och göra en anmälan. Tala om att ni är OROLIGA för hur pojken mår pga mammans beteende. Då kommer de kalla till ett möte där de pratar med mamman och pappan. Sedan tar de ställning till om de ska göra en utredning.

    Anledningen till att hon ger sig på dig är svårt att svara på.

    Det låter ju som hon har ett stort kontrollbehov.

    För att skydda dig själv så ska du avbryta all kontakt med henne.

    Låt din man sköta den biten och hänvisa till honom VARJE GÅNG hon går på dig.

    Tala om för honom att du inte kommer vara tillgänglig för dessa diskussioner med hans ex längre.

    Ringer hon så hänvisa till din mans mobil, eller varför inte strunta i att svara??

    Då kommer du ha mer energi över till ALLA barnen.

    Om hon ringer på helgerna så är det väl bara att inte svara i telefonen. Ni får göra er oanträffbara.

    Det att hon försöker locka tillbaka pojken från helgumgänget är det faktiskt umgängessabotage.

    Tror inte att vare sig soc eller FR skulle bli så imponerade av hennes beteende.

    Tycker nog det är dags att ni sätter hårt mot hårt med damen ifråga.

  • LeWiMi

    Jag tror det är en bra lösning med familjerätten, det har jag inte tänkt på tidigare att man faktiskt kan gå dit o prata om problemen.

    Pratade med sambon oxå och han tyckte oxå att det va en bra idé.

    Det är inte så att hon stör mig direkt, men indirekt. Via larviga blogginlägg och SMS till sambon.

    Och det med att inte svara på helgerna har vi inte tagit fasta på ännu, trots att vi har tänkt på det länge. Det är ju egentligen som att "kasta honom i händerna på henne"...

    Ja, jag har lagt ner allt hopp om att hon och jag ska kunna ha en normal relation till varandra. Det går inte när det är så mkt ogillande från ena parten. Tyvärr.

    Men tack så jättemycket för ditt svar. Det fick oss att se ytterligare möjligheter att reda upp detta "lilla h-e" som hon utsätter oss för.

    Tack!

Svar på tråden Vad gör JAG för fel?