Barn, hus och studier.. Samtidigt? -långt-

studera först som du vill!!
och vill du ha barn om ca ett år det kan han väll vänta! men han hade ju ett barn på 1,5år va? vill han att dom ska vara nära i ålder syskonen eller?? inte ska du stressa. ni har gått om tid och med en ordentlig utbildning och sen jobbet du vill ha kan ni skaffa ert drömhus och när du fått jobbet kan du ju bli gravid det tar ju ändå 9-10 månader innan barnet kommer

Jag har 4 barn, nyss köpt hus och har läst sen -97:)
nu lät det mycket va?? jag har varit gravid i skolan, mammaledig ett tag sen tillbaka till skolan. jag började med komvux för att nu, snart vara klar bibliotekarie.

Vi köpte hus april-07 så allt fungerar.

Om du ska plugga eller skaffa barn eller bådadera kan jag inte svar på, men på den här frågan skulle jag vilja svara ett rungande NEJ. Både jag och min man tjänar okej med pengar (netto ca 50 000 kr i månaden) och jag oroar mig för hur vi ska klara oss om vi får barn med tanke på våra 2 miljoner i huslån.
(För örvigt får du ju inga studielån om du är föräldraledig...)

Jag tycker att det låter lite väl saftigt att både studera (beror ju på vad du ska studera), bilda familj och skaffa hus för 2 milj kr.
Jag tycker var sak ska få ta sin tid. men gör man allt på samma gång så är det nog svårt att inte bli sönderstressad över ekonomin, studierna, tentor, barnet osv.
Mitt råd är att ta det lugnt, låt den första förälskelsen svalna. Sök in på högskolan om det är vad du vill och se vad som händer.

Ja, varför inte njuta av olika saker i livet och som annelie säger - låta dem ta sin tid. Sen såg jag nu att ni inte varit tillsammans så länge heller...

Allt går - om man vill. För att få ett ärligt svar så måste du (tyvärr) vända den mot dig själv, för det är bara du som kan avgöra HUR mycket som är tillräckligt och HUR mycket som är för mycket. Har du dessutom stöttning av din man i det du gör, så gör det saker och ting enklare.
Jag har själv fått barn, studerat, jobbat och köpt hus - allt i en salig röra. (dock inget 2-miljonershus, men det beror på att jag inte bor på ett ställe där huspriserna är så höga.)
Jag vet inte vad du har med dig sedan tidigare, men jag jobbade ett tag innan jag fick mitt första barn (efter att ha pluggat lite på högskolan), jobbade deltid när jag fick mitt andra och vid nummer tre började jag läsa halvfart och jobbade halvtid - det var också i samma veva vi köpte hus. Min man har dock haft fast tjänst under hela perioden. När jag fick fjärde barnet jobbade jag heltid och när jag då gick på föräldraledighet bestämde jag mig för att enbart göra färdigt mina studier - vilket jag nu har, efter totalt 6 års studier, och nu är jag på väg vidare att doktorera.

Man ska ju helst mer än att bara överleva. För att orka med jobbiga perioder, så underlättar det om man har ngt att se framemot (t.ex en resa) eller om man kan unna sig något av livets goda.
Drömhuset för 2 milj kr kanske inte känns som drömhuset längre efter 2 år och en tärande ekonomi?
Du behöver kanske inte vänta 4-5 år innan du skaffar barn, men du kanske kan läsa halva utbildningen och därefter skaffa barn?
Sen vet man ju aldrig hur lätt man har för att få barn så det är svårt att planera.
På så sätt har du hunnit skaffa dig studievana och vet ungefär hur mkt du behöver lägga på studierna för att klara av det.
Sen är det upp till dig er/om du även hinner med en bebis under resterande studietid.

Min man har ett arbete med medelinkomst, och jag hade under tre år tilläggslån (+barnbidrag) så jag upplevde aldrig att vi var i ekonomsikt trångmål. Under dessa småbarnsår och plugg (jag tog en dubbel examen i våras) har vi unnat oss fjällsemstrar varje vinter, utomlandsresor (bla Bali och Viet Nam) och kortare resor till Disneyland och Legoland. Jag menar inte att "mitt sätt" är det bästa, för visst har vissa perioder varit mer krävade än andra, men du (ts) behöver titta på hela er familjesituation och tillsammans utgå ifrån vad ni vill satsa på (och i vilken ordning)för att det ska bli till det bästa. Lycka till!

Sen är det ju rent krasst så att det kan bli rätt svårt att få låna två miljoner om den ena inte har fast inkomst...

Det beror ju lite på vad din sambo tjänar. Jag studerar på heltid utan studiemedel (har alltså ingen inkomst alls) har tre barn och huslån på 1,8 milj. Det fungerar bra för oss tack vare att min man tjänar "hyffsat". Men massa lyxresor och annat blir det inte över till

I min värld låter det tokigt. Vad gör ni om han t.ex blir långtidssjukskriven eller arbetslös?

annelie ek skrev 2008-01-19 02:29:28 följande:

Varför låter det tokigt? Självfallet har vi en buffert och blir han långtidssjulskriven har vi försäkring så att vi klarar oss. Tror nog att vi "sett om vårt hus" mer än de flesta.

Alltså jag menade att det lät tokigt utifrån det du skrev om bostadslån 1,8 miljoner kr, 3 barn och en inkomst.
Men har man en stor buffert på några hundratusen så sitter man ju ändå ganska säkert.

annelie ek skrev 2008-01-19 23:11:22 följande:

För egen del tycker jag inte att det spelar så stor roll om man har en eller två inkomster, utan att det är summan man får ut som är det viktiga. Förövrigt är ju inte 1,8 milj speciellt mycket i bostadslån heller, iallafall inte i Stockholmsområdet. Jag tycker jag är lyckligt lottad helt enkelt.

Nej självklart så är ju slutsumman vad man får ut som är det viktigaste. Du skrev hyfsat. Men vi har kanske olika referensramar om vad det innebär att tjäna hyfsat?
1,8 miljkr är inte längre jättemkt att ha i huslån. Men själva beloppet 1,8 miljkr är i alla fall för mig jättemkt pengar. Räntan har ju under en tid börjat röra sig uppåt, vilket gör att det blir dyrare att bo för de som äger sina bostäder.

Måste låta som en snusförnuftig vuxen. Även om du känner dig säker på ditt förhållande... ett halvår....

Du låter ung. Sätt dig inte i en situation där du har höga huslån och ett barn utan utbildning. En del av dig måste väl kunna tänka "tänk om det inte håller. Vad händer då?" Skaffa inte barn i alla fall. Det är svårt att föreställa sig hur det är.

Jag och min pojkvän har varit tillsammans i tio år i år men vi sa i flera år att "just nu är det underbart men man vet ju inte om vi kommer hålla ihop hela livet". Vi höll isär bohag och visste vem som ägde vad m.m.

All den kärlek, förståelse och kunskap om varandra som vi samlat på oss under åren fick vi ösa ur nu när vi fick barn och det var precis så att det räckte. Nu håller vi på att repa oss.

Din tid kommer inte att räcka till heltidsstudier, ett hus, ett så pass nytt förhållande och ett BARN!

Snälla! Ekonomin är ett litet problem i sammanhanget!

Jag är ensamstående med ett barn och heltidsstuderande. Har ca två år kvar av min utbildning. Är iantågande att låna 2,3 miljoner till min lägenhet som skall ombildas till bostadsrätt (värd ca 4 milj.) Arbetar extra och har ett högre underhåll från min dotters pappa. Tufft kommer det att bli men jag är van att mätta mun efter matsäcken och har inga avbetalningar eller dylikt sedan tidigare. Jag tror att det är en prioriteringsfråga och själv ser jag mitt boende som en investering samt att jag efter studierna kommer att ha mer pengar. En ordentlig budget är viktigt så man klara det löpande och gärna en buffert på banken om någor oförutsett skulle inträffa.

Jag ser inget hinder i att köpa hus under studietiden om man klarar det ekonomiskt. Räkna även på vad du/ni kommer att tjäna när du är färdigutbildad så ni får en överblick på det ekonomiska läget. Lycka till!