Nattliga utbrott och bråk med 3-åring!

drömmer han mycket eftersom han vaknar å är hystrerisk..
hur länge brukar han va hysterisk??
hur gör ni för att han ska bli lugn??

Hej!

Jag har egentligen inget bra tips, för vi är nästan själva i samma situation.

Det vi har gjort är att vi flyttat vår 3 månaders bebis till eget rum, så hon störs så lite som möjligt så har vi babyvakten på för att säkert höra henne tydligt, hon har rummet vägg i vägg med oss.
Och vi har bestämmt precis som ni att vår 3-åring skall somna i sin säng, vi trasslar och går tillbaks med henne tills hon gör det och igår behövde jag bara gå tillbaks med henne till sin säng 4 ggr...
Sen lillasyster föddes kommer hon sen nästan alltid mitt i natten och i början bråkade vi med henne, men sista månaden låter vi henne komma till oss och sova emellan och så funkar det någorlunda med sömnen för alla.
Och vissa nätter nu det sista har hon inte kommit alls.
Jag tror dom drömmer o tänker mycket nu i denna ålder, för hon pratar mycket om monster o spöken osv.

Oj det blev långt, ville bara säga att du inte är ensam om detta.

Kram o lycka till

Vet inte om han drömmer....han pratar inte om det iallafall. Verkar som att han är vaken och inte att han har såna där nattmaror.
Kanske är en idé att låta bebisen sova i eget rum då....men det känns ju lite sådär...det är ändå mysigt att ha bebisen nära på något sätt...fast han sover ju iallafall i sin säng. Kanske ska prova att ställa in sängen i hans rum. Bara det inte blir revolt från honom så han sover sämre...han har nämligen peppar peppar sovit väldigt bra från start.
Utbrotten tar väl en tio femton minuter och slutar med att han får välling....men det blir ju jobbigt om det är flera utbrott per natt.
Jag antar att det hör åldern till men det är jobbigt som sagt.

Vår tjej säger heller aldrig att hon drömt och välling skulle hon oxå promy ha, men det kännde vi efter några nätter att vad håller vi påmed så vi tog den fighten och förklarade helt krasst att välling får du när dset är morgon, nu är det natt o sovdags
Tog kanske nån vecka och sen har hon inte frågat efetr välling mer på natten, dom är ju experter på att komma på saker för att få komma upp när de inte vill sova.
Sover eran bebis bra så varför inte flytta honom så iaf han får sova.

Om ni ger välling direkt han vaknar då?

oj... det låter precis som hemma... vi ger också välling... ibland nöjer hon sig utan och somnar bara om jämte oss... men är det för skrikigt så ger vi oss och hämtar välling... orkar inte ta fighten... även Nora har blivit storasyster nyligen. Hon är 2år och 9 månader... lillasyster är 3 mån.

Det är det där jämrans skriket som tar knäcken på mig nästan...går inte att lugna honom. Även om han skriker efter välling o får det så är det inte säkert det duger ändå...den är för kall för varm, inatt sa han att den var ful
Men hur får man honom att sluta skrika! Han slutade med napp i julas, men det har annars funkat bra tycker vi.

Hej, hej!

Det låter nästan som det skulle kunna vara hos oss.... Vår 3 åring har också fått en lillebror för 4 månader sen. Nattnings proceduren är som den är. Han testar hela tiden hur långt han kan gå. Ibland vaknar han och är hysterisk då får varken jag eller pappa röra honom, urjobbigt, men oftast när han vaknar så får inte pappa röra honom eller komma i närheten. Han har å andra sidan sovit ganska dåligt från han var 4 månader. Lillebror sover inte heller något vidare, dessutom väcks han ju av storebrors utbrott. Nätterna slutar med att hela familjen sover i samma säng, kanske inte det bästa men vi får i allafall mest sömn på det viset.

våran dotter är 3.5år och har en lille bror på 1.5år...och vårad dotter hade en sånn period i höstas! då vaknade hon vid 12 tiden på natten och skrek..hon äter inte välling på natten men inget passade..pappa skulle natta henne..eller hitta inte rätt nalle..hon ska absolut ha den som ligger i bilen osv... jävlar va förbannad man blir..speciellt när man hör den lille vakna...jag har inget tålamod på natten :)
jag förstår hur ni har det men nu har den trottsen laggt sig och hon sover gott igen.. lycka till!

Vet hur du känner! Min son har haft ett antal sådana utbrott... Tror att det beror på drömmar och kanske lite växtvärk med. Ibland går de inte att få honom lugn men oftast går det genom att jag berättar en saga om honom själv då lyssnar han och tyycker att de är sååå spännande! Det kan vara en saga om något kul han ska göra eller har gjort. Berätta en  för honom vid vaket tillstånd så han vet vad det är när du ska berätta på natten. Har testat allt annat men detta är de enda som funkat på min son men de är ju inte säkert de funkar på ditt barn men kanske värt ett försök. Förhoppningsvis somnar han av berättelsen som min son =) LYCKA TILL!!!

Vi har haft precis samma problem med våran son i över ett år han vaknar flera gånger på natten helt vansinnig och onårbar, men när han slutade på dagis inför sommaren förra året så slutade det, sen när han började igen efter sommaren startade det igen tills jullovet och nu sover han jättebra, Nu är jag hemma så att sonen också kan vara det så mycket som möjligt, han mår inte bra på dagis helt enkelt?

Annars kan det ju vara nattskräck, även det har våran son haft :)

Oj jag skrev nog rätt slarvigt nu... stressad som jag är :) Hoppas att det löser sig för er

Så gjorde vår son i natt. Helt hysterisk, men gav sig när jag frågade om något var otäckt och han var rädd. Drömmer mycket, svår nattning. Skönt att se att man inte är ensam, för så känns det ibland...

TS, det liknar vår situation lite grann. Fast för oss är det mer att själva nattningen har börjat ta otroligt lång tid och att det är en massa uppvaknanden efter den. Och visst har vi först "gått på" alla trick. "Törstig!", "bajsnödig", "sjunga"! eller vad som helst. Efter mycket tricksande enades vi om att vi måste ändå hålla en fast läggtid. Så vid nattningen försöker vi göra en "normal" nattning. Börjar hon bråka då frågar vi lugnt om hon vill sjunga(normal nattning) eller skrika. Om hon då bara trilskas eller skriker säger vi "ok då går vi bara ut så får du skrika". Hon gallskriker förstås, men nu har hon börjat fatta och lugnar ner sig rätt snabbt. När vi hör att hon är uppe och grejar eller skriker går vi in. Vi är mycket noga med att inte ha ögonkontakt eller prata med henne. Vi lägger henne bara i sängen och går ut. För vår dotter är det den tråkigaste responsen. Så nu behöver vi inte gå in särskilt ofta och hon "bråkar" inte heller då. Hon har lärt sig att vi inte ger henne den stimulansen. Och vi har faktiskt haft två normala nattningar i rad nu(peppar peppar).Däremot när hon vaknar alldeles för tidigt på morgonen så tar vi tillbaka henne till sängen och säger att hon ska försöka somna om.
Det verkar åldersbetingat att dom börjar trassla med sömnen vid 3-årsålder, nästan oundvikligt. Jag tror att det bästa är att göra det så tråkigt som möjligt när de skriker och bråkar. För de behöver ju faktiskt sin sömn - och resten av familjen också för den delen. Ja, det är mitt förslag. Hoppas ni hittar något som funkar!