Vad är bäst? Att visa att man stöttar eller att ställa ultimatum? ...långt

Kära du!

Jag är för tillfället föräldraledig, men arbetar annars med missbrukare och har så gjort i nästan 10 år. Jag är fullt och fast övertygad om att det bästa, och egentligen det enda, du kan göra för att hjälpa din pojkvän till att bli frisk är att bryta det som nu pågår.

För ja, du har med största sannolikhet rätt i att han missbrukar igen. Min erfarenhet är att när anhöriga är oroliga har de till 99% rätt i att missbruket är igång.

Du måste sätta dig ned med din kille och berätta att du älskar honom, vill leva med honom, men inte kommer att göra detta på några villkor förrän han kommit tillrätta med sitt missbruk. Du tar med andra ord inte avstånd från honom, utan från missbruket. Valet är hans - missbruka eller leva med dig och barnet. Detta är egentligen det ENDA du kan göra för att hjälpa honom till nykterhet. Att säga att du stöttar i alla lägen är definitivt att bita dig själv i svansen. Det kommer han att utnyttja.

När du sedan sagt att han får välja kommer han med största sannolikhet att fly, flyg förbannad, och gå in i kraftigt missbruk. HAn kommer antagligen att ringa, böna, be, hota dig, hota med att ta sitt liv etc etc. Den här typen av beteende hör liksom till när nära och kära sätter ned foten för en missbrukare. Så var beredd på detta, och vik inte en centimeter. Upprepa det du sagt - att du älskar honom och VILL leva med honom men bara under förutsättning att han blir nykter. Påpeka att det är HAN som väljer.

Hur jävligt det är kommer att bli när du gör såhär är det det enda du kan göra. Oftast måste det få bli sämre innan det kan bli bättre när det gäller missbruk. Förstår du hur jag menar? genom att fortsätta leva med honom blir det i hans ögon ett godkännande av missbruket, och det kommer aldrig att bli bättre.

Du har dig själv och ett litet ofött barn att tänka på. Ni kommer att behöva trygghet, lugn och ro och detta är inget din kille kommer att kunna bidra med så länge han missbrukar - tvärtom. Kom också i¨håg att de flesta gånger en missbrukare själv beslutar sig för att sluta är när de så att säga upplever att de förlorat "allt". I hans fall är han så otroligt förbehållen att han också genom dig får veta precis hur han ska få tillbaka allt = bli nykter!

Vet att det här är jättesvårt och jag önskar det fanns något jag kunde säga för att till 100 % övertyga dig om vad du måste göra! Jag önskar dig all lycka och hoppas du är stark nog att bryta med denna man.

Kram på dig / J.

Tack för ett bra och konkret svar, det är ju så jag velat göra. Jag har redan gjort slut en gång pga. missbrket men dåslutade han att dricka och började med antabus så därför gav jag honom en chans till. Det är lätt att säga att det är så man ska göra men i praktiken är det desto svårare. Vad ska vi tex. göra med lägenheten vi ska flytta till? nån av oss kommer ju isf. stå utan bostad. hur ska jag gå vidare nu? jag vill inte att vi gör slut så det är svårt att bryta helt och hållet också. usch, får sån ångest. om inte han inser att han gjort fel och att han håller på att förlora allt så kommer det jui nte gå att reda ut allt, men om han nu skulle komma och be om förlåtelse och verkligen försöker visa att han ska skärpa sig, ska jag inte försöka med han då menar du? Vad ska jag godta från honom? hur ska han kunna bevisa att det är på rikigt?

Nu vet jag att det är upp till mig men tror du/ ni andra att jag kan säga så :"Du måste sätta dig ned med din kille och berätta att du älskar honom, vill leva med honom, men inte kommer att göra detta på några villkor förrän han kommit tillrätta med sitt missbruk. Du tar med andra ord inte avstånd från honom, utan från missbruket. Valet är hans - missbruka eller leva med dig och barnet"
och sen ändå fortsätta att bo ihop med honom? eller menar ni att jag måste bo någonannstans så länge? jag orkar inte med så mkt krångel eller vad ska man säga. det är så mkt som händer i huvvet på en ändå..

Vilket bra svar du fick från ANonym!

Jag lever med en man som drack kraftigt när han var yngre.
Han har efter många bråk lugnat sig rejält, men kan fortfarande inte festa utan att bli redlös, även om det nu händer 3ggr/år istället för 3ggr/mån.

Jag försökte länge att stöötta och hjälpa och hålla koll på alkoholintaget på fester osv, men det enda som hjälpte var att sätta ner foten och säga att jag och dottern flyttar nästa gång!

Hoppas det löser sig och att du orkar ta tag i detta nu!

Lycka till

Hej igen!

Det var jag som skrev det långa svaret om att sätta ned foten.

Jag förstår att det på många sätt är knepigt, inte bara känslomässigt, utan också praktiskt - vart ska du/han bo, har ni råd med lghten på egen hand osv. Finns det någon back-up i din närhet såsom en förälder eller ett syskon eller nära vän - någon som du åtminstonde temporärt skulle kunna flytta hem till?

När det gäller vad han sas. ska GÖRA för att du ska godta det som ett uppritkigt försök att bli nykter finns det en viktig grundfråga. Tycker han själv att han har problem med alkoholen? Eller går han i försvar kring det hela och tycker att du är hysterisk? Om han går i försvar och skyller på allt och alla, är det inte möjligt för honom att göra ett uppriktigt försök till nykterhet.

Om han däremot själv upplever det som ett problem har ni ju en god bas att börja ifrån och då gäller det för dig att ställa krav som ska uppfyllas för att ni ska bo ihop medan han sas. arbetar med missbruket. Exempelvis tycker jag att han ska skaffa sig någon form av samtalskontakt. Vart bor ni någonstans? I många städer finns det en riktigt bra kommunal missbruksvård och genom socialtjänsten kan man få hjälp att lägga upp ett paket med vettigt innehåll. Jag skulle också kunna tänka mig att ni skulle kunna söka familjerådgivning för att ha en plattform att tillsammans kunna lära er att tackla svårigheter. Missbruket lär ju ha påverkat hur ni hanterar och löser konflikter. Slutligen skulle du kunna kräva att han börjar med antabus igen och att han från och med den dagen inte dricker mer alkohol - inte ens en folköl!

Om han går med på detta och också genomför det är allt gott. Då kan du fortsätta bo med honom och stötta. Så länge som han går till sin samtalskontakt, på familjerådgivning etc. Bryter han ert "kontrakt", så flyttar du. Se till att han i förväg vet detta och att han förstår att du verkligen menar det. Om jag var dig skulle jag tom. skriva ned någonstans vad ni kommit överens om och hänvcisa till det om han vill börja tänja på gränser eller diskutera villkoren.

Om han inte går med på detta, vilket är ganska stor risk - FLYTTA! Han kommer kanske att tycka att det är onödigt eller inte behövs med ditten eller datten. I så fall tar han varken sig själv, sitt missbruk eller dig på allvar och då får du se till att han gör det! Detta kan du bara göra genom att genomdriva det du sagt att du ska, nämligen - flytta.

Som sagt, ofta måste det bli sämre innan det kan bli bättre.

/ J.

oj, glömde. Det där med att han ljuger hör missbruket till. Alla missbrukare ljuger så mycket att det går per automatik. De märker till slut knappt när de ljuger och ljuger ofta fast det egentligen inte fanns någon anledning alls. Det kommer han absolut att fortsätta med så länge han missbrukar.

OCh jag tror nog att han förstår att han gör dig väldigt illa. Jag tror tom. att han säkert är ångestfylld över detta. Det är bara det att just nu finns något som tom. är viktigare än både dig och barnet - fru alkohol. Och tills hon är ute ur bilden kommer han inte att sluta göra dig illa. För den ångest han känner över att ha gjort dig illa kan han inte hantera, så han tröstar sig och dämpar sin ångest med...fru alkohol. Ond cirkel...

/ J.

Tack "J" för jättebra svar! Jag har bokat tid på familjerådgivning och kommer att ställa som krav att han går och pratar med någon själv också, annars kommer det aldrig gå för han är så deppig. Vi ska också prata nån dag i veckan (bor på olika håll nu). Jag har sagt att han får ta den tid han beöver innan så att han vet vad han vill och så. Jag hoppas att han själv inser att han har problem för jag vill inte att han ska göra nåt endast för min skull. Hoppas att han insett hur illa det faktiskt är.