Orkar inte träna!
Jag har under det senaste året tränat ca 3-4 ggr / vecka men sedan jag blev gravid ca 10 veckor har jag inte orkat göra någonting. Vad ska jag göra?
Jag har under det senaste året tränat ca 3-4 ggr / vecka men sedan jag blev gravid ca 10 veckor har jag inte orkat göra någonting. Vad ska jag göra?
ta sköna promenader
Hade det likadant. Jag tränade (4 ggr/v) fram tills att jag blev gravid. Under graviditeten blev jag jättetrött, orkade ingenting och ville bara sova, så då la jag träningen på hyllan. Min dotter är 5 månader nu, och nu tränar jag 2-3 gånger i veckan åtminstone. Känner att jag är tillbaka i nästan samma form som innan.
Vad jag försöker säga är att om du inte orkar så är det ingen katastrof. Om man inte orkar så är det OK. Man kan ju ta upp träningen igen när man har ork och lust. Vet inte om detta är sant men, jag har hört att om man har varit vältränad så är det lättare att komma i form än för en person som aldrig har tränat förut.
Vad du ska göra?
VILA!
Det tror jag är det bästa du kan göra. Och när kroppen signalerar något annat, tex att du är sugen på att promenera, simma, yoga eller vad det nu är så - gör det. Men inte innan dess. Det är mitt råd.
Lycka till och ta det LUGNT... (Passa på nu när det är tillåtet...) /S
Visst är det jobbigt att träna, men prova o gå ändå, nåt pass iallafall, jag har varit jättetrött på sistone, men efter träningen är jag mycket piggare. Så prova att släpa iväg dig om det är att komma iväg som känns jobbigt.
Om det däremot är jobbigt när du träna så är väl vila det bästa rådet.
Lycka till.
Personligen tycker jag du kan börja träna om du känner för det. I början var jag urtrött och orkade inte med något. Men efter ett tag får man energin tillbaks och då kan känner man eventuellt för att träna igen. Tror säkert att du kommer att känna för det om några veckor, säkert inte i samma utsträckning som innan, men kanske lite nu och då.
jag har samma problem - orkar verkligen inte träna (är i v 15). Har helt tappat orken och motivationen. Försöker promenera lite, men det tar emot det med... Jag hoppas att jag får tillbaka orken och motivationen snart. Om inte annat efter graviditeten
Inte jag heller. Jag läste nånstans att det ALLTID är bättre att lyssna på kroppen, vad den vill, när man är gravid, än "tvinga" sig iväg och träna. Promenader är aldrig fel. Enligt min BM räcker det gott och väl med promenader de här månaderna - sedan kan man börja träna igen efteråt!
Jag har också dragit ner på träningen på grund av trötthet/yrsel, är nu i vecka 12. Går c:a en gång i veckan på lättare pass än jag vanligtvis går på, tex step-up bas. Spelar även golf någon dag i veckan, det går bra trots att det är tufft att gå 18 hål... Man får dra ner tempot en aning bara eller hoppa av efter 9 hål. Det är ju skönt att röra på sig, men lyssna till kroppens signaler! Har hört från flera att de blivit piggare allt eftersom i graviditeten, så det kan man ju hoppas stämmer på en själv också! Ser ju titt som tätt stora magar på både gymmet och golfbanorna!
Ja, kör med långa sköna promenader. Är supereffektivt och störstskönt och enligt min BM fullt tillräcklig motion under graviditeten. Jag brukar promenara fram och tillbaka till jobbet (2 ggr 45 minuter). Störstskönt sätt att vakna på och kanon att ladda ner på.
Känner igen det där... jag som vanligtvis tränar massor kunde/orkade inte nått de första veckorna...I vecka 13 började jag nosa på träningen igen och nu i v 35 är jag glad att jag i alla fall har orkat hålla i hång så pass som jag har... Simmar några ggr/v och kör styrka en gång...
Men om ni inte orkar träna - se till att promenera i alla fall och hålla i gång kroppen någorlunda!
Men gud så skönt att höra någon som är likadan!!! Jag brukade träna typ 5 dagar i veckan innan graviditeten, och nu orkar jag knappt ta mig ur sängen, sover nästan dygnet runt och hade jag inte hundar skulle jag nog inte få någon motion alls. Men jag tror att kroppen behöver energin till barnproduktion just nu, och tänker att jag får börja träna igen när jag blir piggare. Eller bara hålla mig till just promenader, det är ju bättre än ingenting, även om det är lite synd om mina hundar som inte får gå så långt som vi brukar, men vi gossas massor istället (maken är pilot så ofta är det bara jag och hundarna).