17 år och lycklig över att vara gravid???

Hm, jag var 17 när jag fick min första och 19 när jag fick min andra men mina förutsättningar var också annorlunda. Men om det bara är åldern som är trixet så kan jag bara säga att det har gått super!=)

Jag var 20 år, men min mamma var 17 år när hon fick mig. För henne gick det utmärkt. Och hon var ensam hela tiden. Men som jag förstår är skillnaden att min mor jobbade redan innan och gjorde ALLT för att jag skulle få det bra.
Utbildning var inte så himla noga på 80-talet som då. Man kunde få jobb ändå. Min mamma hade 2. Och jobbade skift o kök och liknande.

Så visst man kan klara det vid 17. Men man bör nog också förstå vad allt innebär. Sedan kan hon ju växa in i rollen senare. Tycker din storasyster ska ge sin dotter klara regler vad som gäller om hon väljer att föda. Det är bara att trava in på socialbyrån och be om lägenhet och sedan plugga klart sista halvåret.

Ålder spelar ingen roll, jag va 17 när jag fick min son. Hon skulle kunna vara 25 år och i samma sits som nu. Så åldern har inget med saken o göra, utan sakerna omkring som spelar roll! Man mognar ju enormt under garvdiditeten, inser sig allvaret osv. MEN alla är vi olika, allt handlar ju om mognad. Óm hon som du beskriver är inne på behålla det tycker jag att din syster ska sätta sig med henne själv och inte prata nedstämmande utan bara prata normalt om HUR hon (17åringen) ser på det, vad hon tror kommer hända och vad som kommer hända när barnet är fött osv. För o se vad hon har för syn på det hela.. Skulle hon låta mogen och veta vad som väntar tycker jag att hon ska stötta henne.

Jag tycker det låter som åldern är minsta problemet! Att hon har en termin kvar i skolan spelar väl mindre roll, det går ju att ta igen sen om hon inte kan bli klar ändå.
Däremot att de inte vill jobba eller har någonstans att bo låter däremot som problem. Fast det skulle ju som flera tidigare har sagt kunna hända någon som är betydligt äldre med.

Men för att svara på din fråga, ja för oss har det gått jättebra!
Ingen av oss hade jobb när vi fick veta att jag var gravid, utan pluggade. jag var också 17 år då och min kille 20. Nu har han fast anställning och heltidsjobb och jag är mammaledig.
Vi bodde också hemma men flyttade till eget hus lite innan lillan kom.
Angående skolan hann min sambo bli klar och jag ska börja igen efter sommaren när det är pappans tur att vara ledig. Så visst kan det lösa sig(=

Jag är 17 och ska ha barn, kommer fortfarande bo hemma och kommer gå tillbaka till skolan när barnet är dryga året. Vi har ett stort hus och jag har eget badrum och väldigt stort rum, även två småbröder. Så jag lever väl under andra omständigheter än din systers dotter skulle jag väl tro. Men på ditt meddelande så låter inte hon som om hon är redo. Utan mer som att hon inte riktigt tänkt sig för, säg till din syster att hon ska sätta sig ner med sin dotter och prata med henne utan och innan om för och nackdelar.. Det gjorde jag och min mamma en hel kväll då jag fick reda på att jag var med barn.. Det hjälpte verkligen. :) Jag behöll ju det ändå, men man inser allvaret mer då. Och då känner man mer ifall man är redo eller inte..

Varför ska ni ha så bråttom?

Jag planerade verkligen inte att bli med barn.. Men nu blev det så och jag är lyckligare än någonsin, skulle aldrig kunna ta bort ett barn. Däremot har jag inte varit i någon sådan jobbig situation som en del är då man "måste" göra abort..
Men förhoppningsvis hamnar jag inte där heller!

Min mamma var 17 år när hon fick mig och hon och min pappa klarade det galant MEN....med facit i hand hade hon aldrig skaffat barn så tidigt som hon gjorde. Hon ångrar inte mig så klart men tycker hon var för ung.

Grattis jag var oxå 17 med vårat första barn nu är jag 25 och är fyrabarnsmamma fast våran minsta blev en ängel i januari tyvärr men detta kommer du fixa det gjorde jag gick färdigt gymnasiet så man kan allt klara allt men man måste lägga upp allt på ett annat sätt när man har barn!!!
kram

förlåt läste ts lite hastigt trodde det var hon som var 17!!! lite snurrig i bollen är jag