Relation med 15 år äldre man. Fungerar det?

Ja det kan funka! Du är inget barn..
Visst kanske omgivningen reagerar, men so what?!

Min sambo är elva år äldre, vi har varit tillsammans i fem år. Visst är det skillnad på elva o femton, men inte så stor väl? Ingen speciell har reagerat vad jag vet iallafall, ingen har sagt nått högt. Min familj älskar honom o allt klaffar perfekt. Så om det känns rätt tycker jag du ska köra på det.

min man är 15 år äldre (jag är nu 34 å han 49), vi har vart tillsammans i snart 14 å har en dotter på 8 år.
Funkar fint å konstigt nog har ingen haft synpunkter, tom så att jag trodde de inte förstod att han vart så pass mycket äldre å nästan påpekade hans ålder några gånger he he men det vart liksom ingen som reagerade!
fast han har ju inga barn sedan tidigare å har inte varit gift heller, å jag tror faktiskt inte det skulle vara så smärtfritt å bra i lägden om han hade sådanna erfarenheter i bagaget...

Ett par av våra bekanta har betydligt större åldersskillnad än så. Vet inte exakt, men hon är född -83 och han är någonstans runt 55 år. De träffades när hon var tonåring. Är nu gifta, har hus, 2 småbarn (han har dessutom 5 barn till varav några är äldre än henne), hundar och lever ett helt normalt liv. Detta "trots" ålderskillnaden.

De hade säkert det rätt knöligt i början men vill man så kan man!

Min sambo är 15 år äldre än jag (38 och 53) och det är inga som helst problem och ingen har höjt ett enda ögonbryn. Vi träffades för 2 år sen och är iofs äldre än ni, men tror inte det spelar den minsta roll. Det är ingen "konstig" ålderskillnad på en kvinna och en man och om det ska funka beror bara på hur ni är som personer.

Min sambo är 20 år äldre än mig. Visst fick vi utstå reaktioner i början av bla min mamma, hans son, hans ex(som han separerat ifrån långt innan han träffade mig)och tom helt okända som ansågs sig ha rätt att kommentera våran relation. Många ansågs sig ha facit om hur det går kommer sluta i en relation som denna. Min mamma undrade vad min pappa missat att ge mig(suck!), hans son störde sig på det eftersom hans mamma fann det störande att han inte valt en gammal häxa och så var det vissa kvinnor i hans ålder på krogen som kom fram med spydiga kommentarer som "lycka till lilla vän" och til min sambo "fall inte för ung skönhet". Men alla dessa är rätt tysta när dom ser oss idag snart 5 år senare.

Jag tror att om jag hade valt bort honom och våran kärlek pga åldersskillnad så hade jag inte levt utan låtit en rädsla för det okända, det "udda" och sist men inte minst andras förutfattade meningar styra mitt liv. Är du kär så flyt med ödet, våga leva, älska!!

Tack för alla positiva kommentarer! Det värmer verkligen att höra.

Som personer är vi lika. Vi träffades nämligen genom vårt gemensamma intresse och har under de två månader vi umgåtts, upptäckt att vi passar mycket bra ihop. Jag mår helt enkelt bra ihop med honom!

Jag förstår det.

Jag tror absolut att det kan fungera. Men om det var jag skulle jag försöka tänka till hela perspektivet och vad du vill ha ut av förhållandet. Tänker du att det här är (förhoppningsvis) mannen du vill gifta dig med och skaffa barn med? Hur ställer du dig till att bli bonusmamma som 24-åring? Jag vet att jag inte hade velat bli det i den åldern (och jag var ändå väldigt "skötsam" och sprang inte ut och söp varje helg). Bor du i staden du vill leva i, för han kommer ju inte bli vidare flyttbar om han har sina barn vv. Vet ju också att ni inte träffats särskilt länge, men såna här grejer är ju viktigt att tänka på, speciellt då hans situation kan göra ert förhållande lite mer komplicerat än om du träffade någon utan barn och exfru etc.

Tänker att du mest ska se till vad du tycker och vad som fungerar för er. Bry er inte allt för mycket om vad omgivningen, hans ex, dina föräldrar etc säger. Lyssna, men ta det inte för seriöst liksom. Ni är ju ändå vuxna och får göra era egna val. 

Men herregud. Såg inte att tråden var från 2008! Varför väcker någon liv i en så gammal tråd..?