Skiftarbetande partner och småbarnsliv - hur få det att fungera??

Har själv ingen skiftarbetande karl, men en vännina som har en karl som jobbar 4-skift tror jag det är. Klart det är frustrerande, och jag kan mycket väl tänka mig att enbart eftermiddag och nattskift är skit, men ändå måste jag ställa frågan:
Visste ni inte detta innan ni skaffade barn?

Anonym (så trött) skrev 2008-02-10 22:26:29 följande:

Jag har jobbat skift i alla år och min exmake också. Måste säga att det faktiskt finns stora fördelar också med skiftarbetet.
Man kan ju mysa ihop en tisdagkväll likväl som en lördagkväll. Man måste ju anpassa sig efter förutsättningarna.
Han jobbar väl ändå inte mer än heltid?

Min make jobbar också lite annorlunda. Han är borta 10 dagar i rad, därefter hemma 10 dagar, så för min del är jag ensam med våra barn ganska mycket.
Men man vänjer sig!

Jag och min sambo får iaf helgerna ihop annars så ser vi knappt varann. Jag jobbar kväll 4 dagar i veckan och det e heltid och min sambo jobbar 5 dagar i veckan dagtid så första gången jag ser honom på veckorna e typ fredag kväll och det funkar bra. Vi slipper va på varann och hinner sakna varann och helgen blir perfekt. Jag e hemma på dagarna med barnen innan jag lämnar dom på dagis och sambon hämtar dom när han kommer hem.

Vi jobbar okså skift bäge två. Ibland går vi helt omlott och visst har vi firat både högtider och annat ensamma med barnen. Men det går ju att flytta tex firande till en annan dag och jag tycker det är skönt att inte ha ett inrutat liv mån-fred. Det är också slitigt. Att vara lediga en vardag ihop är jättemysigt ibland och bara praktiskt iland (ärenden, handla etc går lättare).

Min sambo jobbar också skift, men inte nattetid utan enbart på rullande schema med sena kvällar. Eller, han gjorde. Idag börjar han på sitt nya jobb där han som senast kan jobba till 20 och aldrig på söndagar. Är så himla glad. Han gick dessutom upp i lön!

Mitt råd är att säga ifrån. Inte tjata om att skaffa ett annat jobb eftersom du redan sagt det, utan låt honom ta en del av ansvaret. Har själv jobbat en hel del skift så min gissning är att han antingen kommer hem frammåt småtimmarna eller på morgonen. Då är det väl helt rimligt att han tar hand om barnet, ser till att det kommer till dagis samt städar undan tex disk eller lagar lite mat som du kan värma till dig och barnet innan han går och lägger sig. Du går ju inte och lägger dig när du kommer hem från jobbet så varför skulle han göra det?

Saken är ju den att vi aldrig är ledig någon vardag eftersom jag jobbar enbart vanliga kontorstider (dvs dagtid) och är ledig helgerna.
Den enda fördelen jag ser med skiftarbetet är att vårt barn inte kommer att behöver vara heltid på dagis då han kan hämta henne tidigare.
Visst, vi ses inte mycket under veckorna och nöter inte på varandra då, men det tär också då man aldrig får det vardagliga myset.... Dessutom är det 200% full rulle när vi väl är hemma bägge två för att hinna med sådant som kräver att någon passar vårt barn medan den andra fixar.
När han kommer hem från jobbet går han direkt och lägger sig. Inte brukar han ordna någon mat eller dylikt åt mig och vårt barn, och morgonsysslorna och lämningen på dagis är det jag som ska sköta innan jag går till jobbet...
Han hävdar att eftersom han jobbat natt så vill ha också lägga sig direkt han kommer hem från jobbet.

Ja, men det är ju det som är problemet TS. Om han inte vill hjälpa till med hushållsarbetet innan han går och lägger sig så får han gå upp tidigare. Känner själv igen det där beteendet och många som arbetar skift sover MER än de som arbetar kontorstid. Det är på något sätt okej att inte göra något hemma eller lata sig för att man arbetar sena kvällar och nätter. Har själv varit i samma sits och det ÄR bekvämt att kunna skylla ifrån sig, men det är inte hållbart när man har familj. Ni får helt enkelt fixa storkok där ni fryser in lagom stora portioner, han får städa när han kan och du har RÄTT att vara ledig på helgen så att du får sovmorgon då och att han tar hand om barnet är en självklarhet. Du får ursäkta, men det låter som du fastnat i en typisk kvinnofälla och det är bara du som kan ta dig ur den och det är inte lätt. Ni får göra upp ett schema. Sätt dig när du är ensam och skriv en lista på vad du gör hemma och vad han gör hemma. Sedan får ni dela upp det bättre SAMT försöka schemalägga tid för varandra. Annars kommer du bli bitter. Någon gång är han väl ändå ledig? Det finns ju lagar som reglerar arbetstiden även för skiftarbetande och till det kommer kollektivavtal. Kolla upp hans tider, du ska se att det utan att göra hans liv omänskligt rätt lätt går att klämma in både tid för dig och barnet.

Anonym (så trött) skrev 2008-02-11 09:34:36 följande:

Jag har barn och jobbar skift (3 skift, även helger). Min man jobbar vanliga kontorstider.

Det suger att jobba skift som småbarnsföräldrar kan jag säga, men vi har ju inget val vi måste ju ha mat på bordet.

Jag tror inte din man vill ha det så heller, att aldrig kunna ta en söndag i lugn och ro med familjen osv. Ert parliv kommer bli lidande och då blir barnen lidande. OK att barnet få mindre timmar på dagis men är det värt det om det går ut över familjestunderna tillsammans.

Nä hellre kvalitetstid med familjen än kvantitet. Jag skulle hellre ha mitt barn mer på dagis om vi fick den dagisfria tiden mer kvalitetsfylld med familjegemenskap.

Så du frågar hur man fixar det som skiftarbetare. Mitt svar är att man gör det inte, tyvärr. Söker din man andra jobb? det gör jag men det är inte lätt att få när man jobbat skift så länge och inte har någon annan erfarenhet.

Tack ni som svarat.
Att få höra om "typisk kvinnofälla" känns ju inte kul - för jag vill hävda att jag är välutbildad och haft som avsikt att ha ett jämlikt förhållande där det i möjligaste mån delas lika...
Det är för mig så att jag kommit till den gräns när jag inte orkar/vill tjafsa mer, utan gör det som ska göras för att det verkligen inte finns energi att börja diskutera. Visst har jag gjort flera försök men det har bara dröjt någon veckan förrän det varit tillbaka i gamla hjulspår :/
Nä, jag kan inte påstå att min sambo söker andra jobb, för det gör han inte.... Varför kan man ju undra då han är rejält överkvalificerad för det jobb han har i dagsläget. Kanske är det så att det är av rädsla/bekvämlighet man stannar kvar vid det jobb man haft i många år? - vad vet jag.... Själv har jag kämpat stenhårt för att ha det jobb jag har i dagsläget och trivs bra med.

Det där med sömnen stämmer nog, för få nätter sover jag mer än 5 timmar, medan han hävdar sin rätt att sova minst sju timmar (men i regel mer än det)..

Nä, jag vet varken ut eller in längre.... mest troligt låter jag nog som världens negativaste människa och sådan har jag verkligen inte varit. Kanske är det bättre att för en period separera så att han får se hur livet ter sig utan markservicen...

Jag har bara läst TS...

HÄr hos oss är det jag (kvinnan) som jobbar 4-skift..min sambo jobbar 7-16..

Mitt skift innebär:

v1. natt 22-06
v2. eft 13.30-22
v3 för 06-13.30 + lör-sön 06-18
v4 ledig..
det har aldrig varit nåt problem för oss...

Vad tråkigt att du har det så jobbigt med det..
Har du ingen som kan vara barnvakt en stund om du vill göra nåt nån kväll...Vi kanske har väldig tur men vi har några som ofta ställer upp och är barnvakt..

Och den söndagen när jag ska börja jobba natt.. så går jag upp med övriga familjen och sover en stund på eftermiddagen istället...(Det kan vara ett tips om ni vill ha en mysig frukost den dag)

Och om våran dotter vaknar på natten ( om sambon är själv el jag ska upp tidigt) då får hon somna om jämte oss, då somnar hon om direkt och vi slipper massa tjafs kl 2 på natten... och om jag vaknar till bär jag in henne igen.. då får alla sova lite bättre..