Ett kontrakt på 2 år, och starta upp det företag han jobbar på här i Sverige fast i Londomområdet.
Det hade ju varit väldigt kul om inte....jag går sjunde terminen på Juristprogrammet. Vad fan gör man??? Vi har ju 2 barn också, så att dela upp oss blir svårt.
Det kommer sååå olägligt!
Hur långt har du kvar på utbildningen?
jobbig sits... som föregående skrev, hur långt har du kvar på din utbildning?
Två terminer till samt 2 års praktik.
Två terminer, det klarar ni säkert, och två års praktik? Går det inte att skjuta på praktiken, eller prakticera i London?
Fast hur gör vi med barnen??? Att plugga på jurisprogrammet samt att vara heltidsmamma till en 2 åring och en 4 åring ensam är inget jag drömmer om. Men det är ju inte helt enkelt för min sambo att ta med barnen till London heller, hans jobb kommer nog kräva mer än 8-17 jobb om man säger så....
Angående praktiken är jag osäker, jag fick ju just reda på detta....Men det kan jag ta reda på.
Han kanske kan förhandla med sin arbetsgivare att han behöver få extra pengar eller löneförmån att kunna köpa in barnvakt och annan hjälp till dig när han är borta (för att täcka upp för honom). Sen kan du göra praktiken i London, det är säkert bara bra för din karriär. Och dessutom kommer han ju hem igen förhoppningsvis. Det blir ju tufft, men om ni älskar varandra så går det! Se det som en möjlighet.
Eller skjut upp din examen och följ med honom...
Vet att man brukar kunna ta "ledigt" ett år från sin utbildning och att de då håller ens plats. Kan du inte prata med din skola, kanske kan de hålla din plats lite längre än ett år åt dig.
Jag vill faktiskt inte skjuta på min examen mer än jag har gjort. Jag har redan hunnit vara mammaledig en gång under utbildningen och första terminen var jag mammaledig OCH pluggade på programmet. Då hade vi en tjej som satt barnvakt när jag var i skolan och så fick jag plugga bäst jag kunde när lillan sov. Jag fyller 35 i höst och vill faktiskt ta min examen när jag har planerat. Jag har som sagt skjutit på det redan.
Jag ska be min smabo kolla upp möjligheter till barnvakt/barnflicka, men det känns ändå tufft att vara själv med tvåkids och gå på den utbildnming jag gör. I dagsläget går dte inte alltid i hop, hur sjutton ska det bli om jag är själv???
Jag känner mig irriterad och lite grinig, min sambo verkar tycka att det är självklart att han ska åka och att jag ska anpassa mig. Men jag tycker jag har gjort det en hel del redan, när är det MIN tur???
Orsaken till att jag börjat plugga så här sent är att vi beslutade att jag skulle jobba nä rhan pluggade så vi skulle klara ekonomin bättre. Sedan blev jag ju gravid både en och två gånger....
Ja, jag har ingen aning om hur vi ska lösa detta som det ä rnu....
Din sambo bör få en hyfsad lön så han kan bidra med pengar så du kan ha barnen på dagis och en hemhjälp som kommer någon/några kvällar/eftermiddagar i veckan och hjälper dig med det som du behöver hjälp med (städning, matlagning, barnpassning).
Ett annat alternativ är au-pair, men då kommer ju inte barnen ut på samma sätt för att träffa kompisar som om de går på dagis. Och det blir svårt för dig att plugga hemma, för är du hemma samtidigt som de så kan inte barnen förstå att de inte får störa just nu.
Var inte rädd för att köpa in de tjänster/den hjälpen du behöver - låt sambon betala, det är det minsta han kan hjälpa till med i nuläget.
Jag tycker faktiskt din man får tacka nej till jobbet. Det känns som om ni hade en deal - först pluggar han och sedan gör du det. Då kan man inte bara strunta i den, bara för att man får ett roligt erbjudande utomlands. Om det inte är så att han blir arbetslös om han tackar nej.
Hej
Det låter som ett utvecklande och roligt erbjudande han fått och det låter som om det går bra för er båda två men kanske på lite olika sätt. Hoppas ni kommer fram till en lösning genom att sätta er ner och prata ordentligt. Om jag var du skulle jag definitivt plugga klart först oavsett hur sambon gör. Allt praktiskt löser sig om man bara vill.
Låt honom åka och du får plugga klart. Det gäller ju bara 2 terminer d.v.s mindre än 1 år. Du kommer att klara det. Tänk på alla ensamstående som måste få det att funka. Du har ju åtminstone hjälp ekonomiskt med din man. Lycka till!
Då tycker jag han tar med sig ungarna och så kommer du så ofta du kan. Du har väl långa påsklov, sommarlov etc och nu vet jag inte om du har ex-jobb sista terminen, men i så fall kan du ju skriva det i England.
Lycka till och stå på dig - som sagt - det är din tur nu 
Lönen & förmånerna är alltid en förhandlingsfråga!
Det gäller för honom att tala om "ja, jag är jätteintresserad men för att kunna ta jobbet så måste ... lösas" Sedan om det handlar om hög lön för att kunna skicka pengar till dig eller om hans företag betalar "hemhjälpen" till dig, spelar ju ingen roll.
Om det är honom de vill ha, så är de beredda att betala.