Återhämtning efter ett kejsarsnitt! Snälla svara

Gör du snittet på morgonen så kommer de att "mota" upp dig framåt eftermiddagen-kvällen för att duscha om du mår bra. Sedan kommer du att kunna ta hand om dig och bebisen ganska omgående. Du kommer inte att missa en massa dagar, kanske någon timma då pappan väntar på att få träffa dig på uppvaket.

Var inte orolig! Visst kan tanken av att se andra mammor vara uppe direkt efter förlossning kännas lite trist. Är det ett planerat snitt så är du säkert uppe samma dag (om snittet görs på morgonen). Jag åkte hem på tidigt hemgång efter mitt snitt... endast 2 dygn efter förlossning! Visst kan det göra ont första veckan men du klarar av att sköta din baby redan under första dygnet ska du se!

Lycka till!!

Hej,

Jag fick ett Akut snitt och sövdes. Jag snittades på kvällen. Pga att jag sövdes så var jag helt borta första natten, då min man fick ta hand om vår dotter (vilket var jätte possitivt för honom). På morgonen, dagen efter, kunde jag utan problem ta hand om henne. Visst det gjorde lite ont då jag var uppe och gick första gången, men värre än så tyckte jag inte att det var.

Du kommer ju inte att bli sövd som jag, så jag är helt hundra på att det inte kommer att ta många timmar innan du kan ta hand om det lilla livet

Lycka till med allt!

Hej !
Jag har aldrig haft ont av mitt snitt, blev akutsnittat. Kunde ta hand om mitt barn på samma sätt som dom andra mammorna på BB. Där var det ingen skilnad.
Var väldigt trött men inte pga av snittet men på grunda av 50 timmar med värkar.
Det enda jag missade var en timme, då maken ocg sonen satt på förlossningen. Och fikaet så klart.
Jag snittades halv fem på morgonen och vid 15 var jag uppe på toa, på kvällen knatade jag runt i korridorerna.
Så det är inget att oroa sig för..... dom är så dukitga nu att det går jättebra. Dessutom kapas inte magmusklerna, det är en myt.

Oroa dig inte!

Min bebis låg också i säte. och jag var livrädd för snitt, men valde ändå att avstå från vändning då det kändes för riskabelt..

Mitt snitt blev en jättepositiv upplevelse!

Vi hade egen musik i operationsrummet,
Narkosläkaren filmade precis när de plockade ut Meja ur magen - jättehäftigt!

Jag åt Voltaren i 5 dagar, Alvedon i 7 dagar och var sen i stort sett smärtfri..

Snittades 12-tiden på måndagen och var uppe och duschade på tisdag morgon.
Och jag ska inte ljuga för dig - första gången jag skulle resa mig upp kändes det som om jag skulle dö och inälvorna trilla ut!
Men redan efter en liten liten stund mådde jag bättre och på tredje dagen var jag ute och promenerade runt i vår rum och duschade igen, gick till dagrummet och fjärde dagen hade jag inte ont alls om jag inte rörde mig..

6 dagar efter var jag ute på första promenaden med vagnen - 20 minuter..
Efter 2 veckor gick jag 30 min och 6 veckor efter går jag lätt en rask promenad i 3 timmar!!

Jag lät min man sköta blöjbytena första veckan eftersom jag ville vila så mycket som möjligt..
Men om jag verkligen skulle velat skulle jag nog kunnat byta blöja från tredje dagen..

Oroa dig inte - snittet var en jättehäftig upplevelse!!

Jag fick akutsnitt och Rebekah föddes 18.55. Under kvällen och natten fick jag hjälp att ta hand om henne och lägga henne till bröstet men från och med morgonen nästa dag kunde jag ta hand om henne själv. Jag hade rejält ont ganska länge och fick äta smärtstillande men det är väldigt olika från person till person.

Jag förstår om du känner dig orolig och besviken inför ett kejsarsnitt, det gjorde jag också när jag fick veta att mitt fjärde barn skulle bli tvungen att födas med planerat snitt pga föreliggande moderkaka. Jag läste mycket om det och förberedde mig på så sätt.
I höstas fick jag mitt femte barn också det med planerat snitt. Det var en väldigt positiv upplevelse. Vid ett snitt eftersträvar man att göra allt så likt en vanlig förlossning som möjligt. Jag fick upp sonen på bröstet och han ammade från första början.
Både på operaton och uppvaket var vi tillsammans hela tiden, jag, pappan och barnet. Jag var aldrig separerad från den lille över huvudtaget.
Visst hade jag ont i början, men redan samma dag var jag uppe lite grann även om pappan fick sköta blöjbytena första dagen. Efter två dagar åkte vi hem från BB och redan på tredje dagen var jag ute på en liten promenad utomhus. Jag återhämtade mig nog ovanligt snabbt denna gång.
Lycka till!

Jag har gjort planerat snitt, helt underbart var det! det är jättestel miljö och väldigt sterilt självklart, men ändå så otrolig underbart o mysigt! bli inte besviken om du ska snittas, jag lovar det är skithäftigt. Jag var uppe på benen morgonen efter o gick fram o tillbaka i gången på bb med min son utan problem. åt bara smärtstillande i två dar.
Kom hem efter 2 dagar, kände typ inget efter det, eftervärkar har man ju som om man föder vanligt. jag blir alldeles pirrig i hela magen när jag tänker på det... hoppas jag får vara med om detta igen! Har dock ingen vanlig förlossning att jämföra med. Lycka till

Min man var hemma 4 dagar och sedan gick han tillbaka till sitt jobb och redan från första dagen skötte jag om sonen själv! Vi delade ansvaret naturligtvis, men maken tog de tunga delarna som städa, diska osv och jag tog det mesta om sonen eftersom jag ammade...

Jag var uppe ur sängen redan samma eftermiddag (snittades 12) och bytte blöjor och så redan på kvällen. Man är väl inte den smidigaste varelsen, men tar man det bara lugnt så klarar man allt!

Jag har bara positiva erfarenheter av mitt planerade snitt!

Jag födde en liten dotter efter att hon legat som en 'räka' fastkilad i mitt bäcken i flera månader. Vi var också inne på vändningsförsök och det skulle jag faktiskt aldrig göra om. Jag vill inte skrämma dig men det var så otroligt obehagligt och jag fick fruktansvärt dåligt samvete efteråt och tänkte på om ngnting kunde ha hänt med henne. Nu hade hon höftledsluxation när hon föddes och vem vet om det förvärrades av vändningsförsöket.

Meeeen som sagt, snittet behöver du inte alls vara orolig för. Jag födde våran dotter 8:45 den 4e jan, och redan en timme efter förlossningen släppte ryggbedövningen. Den första dagen låg hon mkt på min mage och redan samma eftermiddag var jag upp på toa och satt vid sängkanten och käkade middag. Dagen efter var jag på fötter och gick och dushade. Visst gjorde såret lite ont den första tiden efteråt men med panodil och ett jävlaranamma gick det hur bra som helst, jag snittas gärna igen!

Och var inte orolig att du kommer att missa mkt tid med din lilla 'bese', den första natten sov hon med sin pappa (vilket var en perfekt start för dem båda) men efter det borde du vara fit for fight!

Lycka till!!!

Å, jag läser era berättelser som verkar vara mest positiva upplevelser. Går också under hot om snitt... Precis som Tedde på grund av föreliggande moderkaka. Eftersom jag vid tiden för det eventuella snittet (finns en liten chans att jag får föda vaginalt) också kommer att ha en son på ett år så käns det så viktigt attkomma igång snabbt efteråt. Dessutom käns det så sorgligt för jag gillade att föda barn. Det var en så häftig upplevelse att känna på den kraften. Även om jag förstår att många är väldigt positiva till sina snittupplevelser också, så skulle jag helst slippa. Är orolig för det här, vill inte bli bunden till sängen med bebisen, utan vill ju ta hand om min stora lilla pojke också! Jag vill höra fler snittberättelser!

Tänkte bara säga att bara för att man föder vaginalt så betyder inte att man säkert kan ta hand om sitt barn i början. Jag var totalt sängliggande i två dygn efter förlossningen (fick rullas i säng från förlossningen till BB och duschade inte heller förrän efter två dagar... NICE!), och missade därmed första blöjbytet, påklädningen och annat. Kunde inte se när läkaren undersökte min lilla tjej eftersom det helt enkelt inte gick att se från min säng.
Så var inte ledsen för att du ska föda genom kejsarsnitt! Själv kommer jag nog försöka kräva det vid en eventuell kommande graviditet eftersom jag inte inte kan föreställa mig att det är jobbigare efteråt än vad det var efter min förlossning. Men det är en annan historia

den första blöjan kan du nog glömma... men resten klarar du galant!
du är så fullproppad med smärtstillande att det mesta fungerar bra! smärtan du har kvar "glömmer" du för stunden när du har ditt fantastiska lilla underverk!
badar bebisen gör man ju inte första dagen heller... då är det ju så mycket annat. ni båda är trötta. amningen ska fungera. ni ska mysa och gosa med varandra. Jag lovar dig att du inte missar ett enda dugg!

lycka till!

Oj, läser om hur många som gått på smärtstillande! Jag åt Diclofenak (heter den så?) 1½ dygn och sedan gick jag på panodil tills jag åkte hem, men mest för min muskelfästeinflammation i axeln, tryckskada på revbenet och febern jag fick när mjölken rann till... för själva snittet hade jag inte behövt äta några tabletter...

Båda mina barn har kommit till världen med snitt. Första tjejen kom 7 veckor för tidigt så det går inte att jämföra med men tjej nr 2 kom på utsatt tid och det var helt ok!! Under tiden som jag låg på uppvaket myste hon med pappa och sen hade jag henne hos mig resten av dagen. Hon är född 15.36 och på kvällen var jag uppe och rörde lite på mig. Kom ihåg från första gången att de smärtstillande sprutorna gjorde mig illamående så dem skippade jag, kommer inte ihåg vad jag fick i stället men jag gick snabbt över till bara panodil.
När jag var uppe i korridorerna så såg jag att några av dem som fött vaginalt hade minst lika svårt att röra sig som jag!!
Jag kom hem efter fyra dagar och visst var jag trött men jag kunde ändå ta hand om både bebisen och min andra tjej på nästan tre. Som tur var så var min man hemma i en hel månad och han tog hand om hemmet, det var ju skönt att slippa det ett tag!
Lycka till och njut av eran förlossning!!

Jag fick en liten tjej med planerat snitt i oktober och var inställd på att det skulle göra rejält ont, men inte! Elin föddes strax efter tio på förmiddagen och på kvällen var jag uppe och gick. Dagen efter satt jag skräddare på sängen med Elin i famnen och rörde mig utan besvär eller ont på avdelningen. Enda gången det gjorde ont var när jag missade att ta mina smärtstillande tabletter och kom på det efter ett par timmar, men det släppte lika snabbt igen när jag tagit min dos.

Det blev pappa som fick byta första blöjorna men annars kunde jag ta hand om henne, hålla, lyfta, gosa...

vill bara säga att om du inte är uppe och hoppar efter ett dygn så är det ingen fara det heller alla är vi olika och återhämtar oss olika fort. jag fick en shock trodde att jag minsann skulle vara pigg och uppe med tuppen men jag hade väldigt ont, inte i snittet utan i magen och pappan fick sköta allt på bb jag fick en väldigt bra hjälp av honom och en amningskudde då jag inte kunde ha Oskar direkt på magen och så fick jag ha en saccosäck under mina ben i sängen hade svårt att räta ut dem just för at det strama i magen detta är bara tips hoppas jag inte skrämmer dig med mina ord men jag hade bara läst innan om alla som var så pigga och det var aldrig jag. kände mig konstig som inte repa mig så fort som jag hade läst alla andra göra... men nu mår jag bra och kan röra mig som vanligt ska snart börja träna också

En positiv sak med snittet var att barnafadern fick ta hand om Rebekah lite extra i början och kunde inte lämpa över henne till mig och säga att han inte kunde =) Han var lite nervös i början. Så han fick ta första blöjbytet och var den som höll henne först och det är han väldigt stolt över.

Mitt snitt gick jättebra men det är att ljuga att säg att det inte gör lite onte fterat. Mest när man skrattar eller nyser... Jag var uppe och provgick dagen efter mitt snitt, men man gar som en gammal gumma, helt framat lutad för att det stramar lite.... Oroa dig inte, det gar över och det är ett minimalt pris att betala för det man far!

Mitt snitt gick jätte bra! Jag var jätte nervös men det gick jätte bra. Direkt efter snittet hade jag jätte ont och det var inte tal om att försöka resa sig upp. Men dagen efter så kunde jag ställa mig och ta pytte små steg i rummet. Ju mer och mer man försökte resa sig och ställa sig så gick det lättare men det tog ca 2 veckor för mig innan jag var helt utan smärta.
Vi bor i hus med trappor och vårat sovrum ligger på övervåningen.. de trapporna var inte roliga dom första dagarna. Trodde jag skulle dö för varje trappsteg.. men det gick bra efter några dagar.

Det positiva i det hela är precis som Sassafrass sa.. Mannen får ta extra ansvar i början. Han skulle nog aldrig ha bytt blöja och fixat så med vår dotter om det inte varit för att jag inte kunde. Jag fick en helt ny syn på min man.. han var så gullig när han med nervösa händer skulle byta första gången.. en syn som jag ofta tänker tillbaka på..

Lycka till med snittet.. det kommer att gå jätte bra och tiden efteråt kommer att vara lite kämpig men man klarar av det. Jag kan mycket väl tänka mig att göra snitt igen om jag ska ha fler barn.