Om ditt barn blir mobbat eller på något sätt dåligt behandlad av ett eller flera barn, hur har du då uppfostrat barnet att hantera denna situtation?
Motivera din röst.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-17 15:54
Att säga till en vuxen innebär inte att man skvallrar så ignorera det ordet!
Jag tycker inte att det är att skvallra att säga till en vuxen att man blivit illa behandlad! Vi har sagt till våra barn att vara snälla mot dem som är elaka (istället för att ge igen), och att säga till en vuxen vad som hänt.
Jag röstade på att säga till en vuxen. Tack och lov har inte min dotter råkat ut för något som jag vill kalla mobbing. Nu går hon i trean och i klassen pratar dom jättemycket om detta och har en mycket öppen dialog och det känns tryggt som förälder att dom jobbar målmedvetet med frågan.
Hemifrån har min dotter fått med sej att bland det viktigaste av allt är att man är en bra kompis och att man pratar med en vuxen om det blir några problem. Det är ju ingen garanti så klart men hittills har det funkat.
Det blir ju flera alternativ...Först säger ifrån själv...sen går därifrån och sedan talar om för en vuxen vad som har hänt så det får redas ut...
Vi brukar prata med eleverna om skillnaden mellan att skvallra och be om hjälp av en vuxen. Skvaller är att till exempel berätta hemligheter man har kompisar emellan, eller att berätta något man hört som man borde hålla för sig själv. Däremot ska man alltid berätta för en vuxen om något hänt som man inte kan hantera själv eller som man behöver hjälp med. Jag vill gärna lära sonen att man inte ger igen, utan att man går ifrån situationen och ber om hjälp av en vuxen att reda ut den.
Gå därifrån och prata med en vuxen. Detta förutsatt att situationen inte löser sig på annat positivt sätt.
Flera. Dock lägger jag inte ansvar på barnet att säga till en vuxen, då en vuxen definitivt inte alltid är bra på att lösa sådant utan tyvärr ofta kan vara kontraproduktiv vilket minskar förtroendet för vuxna överlag.
Idiblon: Så kan jag också tänka, att det kanske inte alltid hjälper barnet om det säger till närmaste vuxna person.
Jag kanske ska motivera mitt svar. Jag är uppväxt i en tid och plats då "barnen skulle lösa konflikterna själv". Men när det som hände inte var konflikter mellan jämnstarka individer utan istället en mobbs trakasserier mot en enskild så blir det så fel. Min fromma förhoppning är att vuxna som försöker lösa det lyckas bättre än vuxna som skiter i det.