Hur lång tid kan det ta innan man kan få en utredning på om sitt barn har ADHD eller andra bokstäver?

Inte före 6-års ålder, för att det inte gagnar barnet!

Min son är 2 år och ska in för bedömning nu i mars som vi kommer få svar på i april, jag tyckte också det var tidigt men dom på habiliteringen sa att det kommer bli mera av den varan framöver ioch med att dom blivit skickligare att hitta "tecknen" på tex adhd.
Jag skulle tro att det har att göra med hur pass tydligt det är från barn till barn.
Mitt barn har alltid haft extremt svårt att sova och slappna av, han var som en fiolsträng redan som nyfödd och det har hållt i sig + att han är hyperaktiv och en del annat.
Lycka till

Det jag har fått lära mig är att man inte gärna sätter diagnos före barnet är i skolåldern. Däremot kna mna vara vaksam på tecken långt tidgigare som sedan kan var till hjälp för att få diagnos.

Vi är i början av en utredning med BUP just nu och till oss säger de att nu när M är 4 är den perfekta åldern

Hallon2; varför skulle det inte gagna barnet?

Klart det gör

Kan berätta att vi har varit i kontakt med BUP sen sonen var 4, nu är han 10 och vi står i kö till ADHD utredning, vi har haft väldigt lite stöd och även haft otur med BUP´s klantiga behandling av oss som gjorde att vi fick börja om igen, de sa vid ett möte att vi håller kontakten och det är bara att höra av sig igen, och när jag gjorde det så sa de att det gått för lång tid att vi blivit avaktualiserade. Jag anmälde detta och det gjorde att allt blev försenat ett helt år!

Ett tips är att ha ständigt kontakt med dom och var på dem om tider för möten och liknande, annars dröjer de gärna. Vi fick ett svar om att sonen hade epilepsi i form av frånvaroattacker och han har tydligen haft det sen födseln och vi fick medicin för det och det gick bra i ca 1 år, sen var det problem igen, så se till att aldrig tappa kontakten för då händer detta :(

Hur är era barn som ni misstänker ha adhd? Kan ni beskriva "symtomen" och när började ni misstänka att det var ngt fel?

Kan man misstänka adhd före 2 års ålder?
Vilka är symtom på adhd innan tex 2 års ålder?

Hoppas09

Hej, nu är min son 10 år så jag kommer inte ihåg allt hur det var när han var liten, men jag kan säga att de problem han har haft är sen i talet, hyperaktivitet, svårt att leka med andra barn på dagis, oftast hade det hänt något :(

Svårt att få honom att sova, jag fick gå ut mitt i natten med honom för att han skulle bli trött, då efter han lärt sig gå. Han har alltid varit en liten springare (går på löpträning nu). Svårt att sitta stilla längre stunder till ex vid matbordet. Det tog lång tid innan han kunde titta på en hel film. När han lekte var (är fortfarande) han så inne i leken att han knappt hörde ifall vi pratade med honom.
Nu vet jag inte om alla min sons "symtom" är ADHD, jag misstänker något mer och han har ju andra problem med.

Hejsan

Min dotter fick sin AD/HD diagnos när hon var 3 år... Det var jag jättetacksam för eftersom det sattes in hjälp till henne omedelbart.

Trevlig helg

Min dotter var sjövild från start. Aldrig nöjd som bebis förutom när hon fick vara ifred i babysittern framför Skönheten och Odjuret på TV:n
Ville inte bli ammad. Gillade inte att bada....

Hon skrek även till hon var 14 månader.. sov inte så mkt som bebis alls...
Sen när hon började gå så var det full fart hela tiden.. satt aldrig stilla..
Hon rev sönder posten när den droppade ner i brevluckan... Hon åt allt hon kom över så man var tvungen att passa henne 24/7...

När hon var 2 så höll jag på att "gå sönder" inombord och bad om hjälp.
Ska tillägga att hon har en tvilling som är "fullt normal" så det fanns ju lite att jämföra med...

Sen när hon var tre (1996) fick hon diagnosen ADHD och sen 2001 fick hon även Autsim-Ep-MR

Man kan se om barnet har svårt att sova och få ro. Det kan var att det är adhd som barnet har. Min sambo har adhd så våran lilla Luna kan ju oxå ha det. Och hon har svårt att få ro och har svårt att sova. Så vi skall ju göra en utredning på henne när hon blir lite äldre. Nu är hon snart 3 veckor gammal. Men man ser det mest vid 1 års ålder säger experter.

Min son är under utredning nu eftersom det krävs en vuxen skugga på honom hela tiden. Vi är trötta men klarar det men på dagis har dom inte alls dom resurserna och trots personalens signalerande så säger rektorn nej till en extra på honom så vi har inte mycket val. Han var en "vickande mask" redan i kuvösen och vid 1 år så skruvade vi bort fönsterbrädorna för att han inte skulle hoppa från dom. Vi fick beskedet an bvcläkaren att avvakta varje gång vi tog upp det men när vi nu "tvingade" till oss en specialistläkartid så gick det supersnabbt bara dom fick träffa honom. Och där säger man att det borde ha påbörjats tidigare. Så det verkar vara jätteolika beroende på graden av symptomen.

vi började vår utredning när han just fyllt 4 så det går allt...

Hej på dig!Min erfarenhet säger att ju fortare ni får en diagnos ju bättre för barnet,och för er.Vår son som är 4 1/2 började utredas redan vid 2 års ålder.Och det känns som att på grund av hans låga ålder har hjälp kunnat sättas i i tid innan skolålder.Det för mig är posetivt många barn får vänta för länge och då kan det vara svårarae att komma till rätta med bekymren och skolan.
Mitt råd är ni oroliga ta kontakt med barnhälsovården eller bup.
Leva i ovisshet är inget plus varken för er eller barnet.

Det var en sån lättnad när vi fick diagnosen på Gabriel.Jag kände redan som bebis att det var nått mer med lillebror.Sen har vi det i släkten så vi har varit mer uppmärksamma oxå!Gå inte och dra på det be om hjälp!Lycka till.Maria

Saraldor: Lägg alla tankar på utredning åt sidan och njut istället av er lilla bebis.
Min dotter har alltid haft svårt att somna, men äntligen vid 11 års ålder fick hon Melatonin så nu somnar hon utan problem.
Däremot var sömnen oregelbunden och lättstörd när hon var så liten som eran dotter. Tex sov hon nästan alltid 45 min sent på kvällen och var sen vaken i timmar.
Hennes rekord var att inte somna förrän 6.30 på morgonen!
Då hade hon varit vaken i 14 timmar i sträck! Och det där med att amma en liten stund i sängen på natten så att bebisen snabbt somnar om - HAHA!!! Vi var vakna i timmar mitt i natten. Som tur var visade de golftävlingar på TV, så för 14 år sedan kunde jag namn, utseende och världsranking på alla golfspelare (hihi)

Små bebisar har (nästan) alltid problem med sömnen på något sätt, liksom att de flesta har skrikperioder, oftast på kvällen.

Om er dotter fortfarande har sömnproblem när det börjar bli dags att börja på dagis, så kan ni börja fundera på utredning.
Sen kan man ju undra vad ni (och hon) har för nytta av en utredning så tidigt. Hennes pappas ADHD behöver ju inte hon ha ärvt, eller framförallt behöver hon inte ha ärvt lika mycket.

Jag tycker man ska vara lite försiktg med att misstänka "bokstäver" på små barn. Vår son var också väldigt svårsövd som spädbarn och gnällig, skrikig, krävande och missnöjd med väldigt litet sömnbehov. Han har aldrig gillat att sitta stilla i knäet utan var som en ringlande orm när man försökte hålla honom. Klättrade på allt: bokhyllor, köksbänkar, spisen osv och rymde så fort han fick chansen. Man fick passa honom hela tiden och hade aldrig en lugn stund. Vi tyckte han var jättejobbig jämfört med andra barn och många antydde (inte speciellt subtilt) att han hade "bokstäver" eller något annat "fel".

Nu är vår pojke 3½ år och har absolut inga problem att fungera socialt eller på annat sätt. Allt går jättebra på dagis, han är omtänksam, känslig, lyhörd och observant på andra barn och vuxna. Leker jättebra ensam eller i grupp och har härlig fantasi och har tidigt pratat jättebra. Han kan koncentrera sig långa stunder på det han är intresserad av och har specialintressen han kan mycket om. Ingen andas längre om bokstäver när de träffar honom trots att han fortfarande är livlig, klättrig och vild!

En del barn har ett livligt och oroligt temperament men det behöver inte bero på något symptom! Jag blir så arg att man inte kan få vara intensiv och kräva mycket av livet utan att bli stämplad som psykosocialt handikappad, redan som spädbarn! Självklart finns det barn som har dessa diagnoser och det är utmärkt att de får hjälp, men ett barn kan vara livligt och vilt ändå!