Agorafobi, torgskräck och hypokondri...

Jag har just insett att jag nog lider av svår hypokondri!!!
Är just nu helt inne på att jag lider av en svår sjukdom, det är mycket jobbigt o skapar mycket ångest!

Jag lever med det. och har gjort det i snart 10 år.

Medicinerat för detta... inget har hjälpt.

Har nu nya mediciner för två andra diagnoser... tyvärr så slår den ut antidepressiva medicinen... så min läkare tittar på ngn annan medicin nu.

Hoppas du kontaktar läkaren snart, så du får den hjälp som du behöver.

Kram.

vill du prata mera privat: min mail finns på min presentation.

även msn.

Jag vet inte direkt om jag har dessa saker men i bland kan jag uppleva de jobbigt att gå o handla...O vara naturlig bland folk blir nervös.....

Min man säger likadant,han hatar att gå på stan,vet inte vart han ska titta......

Jag lugnar mig själv o bestämmer mig för att bara göra de jag ska o andas lugnt.

Ingen vet detta utan tror jag är en super social person.

Det är som du säger, det syns ju inte utanpå, utan många kan uppfatta en som någorlunda normal

Det här med att ha svårt att gå på stan, kan inte det vara social fobi

jag har ju istället agorafobi och det betyder kortfattat att man har svårt för tex affärer, för det är svårt att komma ut om man skulle få panik eller yrselattack som jag oftast får

tack för alla svar

Vilka mediciner äter du, jag vet en som provade Cymbalta och han hade sk torgskräck, och den var jättebra

Jag är ju inte deprimerad, och har aldrig varit, utan en jätteglad person, så länge som jag inte har ångest, men det händer inte så ofta, (att jag är utan ångest), men är jag bara hemma med min familj så mår jag bättre, det är när jag ska åka någonstans som ångesten kommer, och jag kan ha förväntansångest i flera dagar innan jag ska göra något, och det blir oftast att jag får ställa in det som är planerat

kram

Jag hade rejäl panikångest som började -97. Detta gjorde att jag nästan inte kunde gå ut under ett tag för jag fick panik. Jag blev även mycket hypokondrisk. Allt detta var ju symptom på panikångesten i mitt fall. Jag hade tur som tills slut träffade rätt läkare. Han såg till att få kognitiv beteendeterapi. Detta måste du få, inget annat hjälper. Jag gick på traditionella samtal hos en psykolog innan men där bara jag ältade samma sak hela tiden och det hjälper ju inte. Fick även sk lyckopiller, Seroxat.
Jag var på samtal ca 15ggr och sedan var jag i stort sett bra.
Visst kan jag, 7 år senare, forfarande få en panikattack men nu vet jag vad det är och kan snabbt lugna ner mig.
Lycka till

Var den medicinen bra som du hade, hur länge hade du den?

Jag tror att KBT är den enda utvägen, mediciner skjuter bara problemen framåt

lycka till