Ska en adopterad person få rätt att söka upp sina biologiska föräldrar?

Jag tycker det är självklart att barnet ska få söka upp sina biologiska föräldrar.

Ett ursprung är alltid viktigt iallafall för de flesta av oss. Vi människor är gjorda så att vi söker svar. 

Varför? Ska inte föräldrarnas önskan om att inte behöva ha kontakt med barnet respekteras?

För att föräldrarna fölorade den rätten när dom blev föräldrar. Ett barns rätt att söka sitt ursprung övergår det - barnet hade inget val.

Min personliga åsikt är att alla vuxna, myndiga personer har rätt att söka upp vem de vill. Såvida det inte finns någon speciell anledning ex. besöksförbjud mm.
Vill man söka upp sina biologiska föräldrar, släktingar eller gamla lärare anser iaf jag att man ska ha den möjligheten.
Däremot kan ju dessa personer säga nej tack till kontakten. Det är ju deras rättighet.

Jag tror att de flesta som adopterar bort ett barn,ändå har en anledning till att inte behälla det.
Att det är situationen som gör att det är omöjligt att behålla barnet.
Jag tror också att om situationen var annorlunda hade kanske ett annat beslut fattats.
Jag tror också att även om man adoperar bort ett barn,så tänker man på det barnet jämt och ständigt.
När man adoperar bort så lovar man ju att inte ta kontakt,för barnet och föräldrarnas skull.
Men de flesta bär nog en önskan om att någon gång få träffa sitt barn,och att barnet förlåter en.
Då är det i de flesta fall barnet som är den som söker...för mamman eller pappan brukar inte vilja förstöra eller komma emellan.
Så jag tycker att det är ett riktigt beslut.

Jag tycker inte likadant när det gäller donerade celler.
Det är inte samma sak.
Det är inget barn man valt att lämna bort.

Eller surrogatfödsel.
Då är det oftast både ägg och spermier från någon annan som man bär...

Är man gravid så borde man göra abort om man inte vill ha med barnet att göra.... är själv adopterad och kände till min mamma som hälsat på nån gång varje år...men det var först närjag flyttade hemifrån som jag fick alla papper med mig och jag lusläste dom....namnet på pappan stod och efter ca 2 år så skrev jag ett brev till honom.... han svarade glatt,har träffat han och hans familj ca 3-4 ggr....nu vet jag vilka de är,hur han ser ut mm....har inget behov att träffa honom mer dock.
Min mamma fick mig när hon var 15,så jag bodde hos mina nuv föräldrar från det att jag var 2 veckor som fosterbarn...ville själv bli adopterad när jag fyllde 18 och fick bestämma själv då min biologiska mamma inte ville adoptera bort mig...
Är glad att veta hur mina biologiska föräldrar ser ut,vad de jobbar med,hur de är socialt,hur deras barn ser ut.... men som sagt, ngn kontakt med dom har jag inte mer än att de skickar presenter till min dotter när hon fyller år...