Min mamma är så ensam! Hur ska jag hjälpa?!
Min mamma bor 30 mil från mig och nyligen har min bror också flyttat ut och han bor nu 35 mil från henne. Hon har länge varit ensamstående nu och jag tror inte hon var förberedd på att bli lämnad ensam, även fast hon har länge vetat om att han skulle flytta (han är 20 år och går på högskola).
Problemet är att hon tar det otroligt svårt. I början sa hon saker som att hon kanske skulle lägga in sig på psyk några dagar för hon hade väldigt mycket ångest och var rädd för att vara ensam. Det kom aldrig till det som tur är och hon verkade faktiskt gladare efter 2-3 veckor. Henne kompisar tog hand om henne och bjöd henne ofta på middag.
Förra veckan blev hon dock ganska sjuk och kunde inte gå till jobbet. Hon ringde och grät jättemycket i telefon och sa att hon var så rädd och kände sig så himla ensam och till och med att hon var rädd för att dö, fast det "bara" var ett svårare fall av magsjuka.
Så fort hennes kompisar inte hör av sig blir hon jätteledsen och klagar jättemycket, men hennes kompisar har alla familj och jobb och man förstår ju att de inte alltid kan vara med henne.
Saken är att jag tycker så himla synd om mamma som sitter där ensami sin lilla lägenhet och är orolig för henne också för hon har aldrig varit speciellt intresserad av matlagning och jag märker att hon slarvar med maten. Äter ofta påssoppor till middag och någon macka till lunch och ingenting däremellan.
Mamma är inte gammal. Hon är 43 och jag tycker att hon borde ta bättre hand om sig än såhär. Jag säger det ofta till henne också. Men jag vet inte vad jag ska göra mer. Jag kan inte åka hem ofta för det är rätt dyrt och jag har inte så mycket tid. Hälsar dock på så ofta jag kan.
Nyligen fick hon dessutom veta att brorsan inte skulle åka hem över påsk och jag och sambon har bestämt i januari att vara hos svärföräldrarna i påsk och köpte biljetter också. Mamma tog detta också ganska hårt men förstod då svärföräldrarna inte heller träffar oss speciellt ofta.
Jag kan själv tänka ibland att det hade varit så mycket enklare om mamma hade någon, men hon säger att hon inte vill träffa någon man. Själv tror jag att hon är lite rädd och att det är anledningen till det. Men jag et faktiskt inte. Vad tycker ni att jag ska göra? Ska jag övertala henne att börja dejta? I så fall hur? Vad finns det för andra sätt att hjälpa henne? Snälla hjälp mig hjälpa min mamma!